Syftet med uppsatsen har varit att undersöka huruvida läromedel kan underlätta individanpassningen i ämnet idrott och hälsa på mellanstadiet. Då läromedel är ett brett begrepp har vi fokuserat på läromedel i form av läroböcker, lärarhandledningar och digitala läromedel. Studiens undersökningsmetod har varit av kvalitativ art och bestått av åtta intervjuer. Intervjupersonerna är alla verksamma inom ämnet idrott och hälsa och består av sju idrottslärare på mellanstadiet och en läromedelsförfattare som har skrivit läroböcker i idrott och hälsa. Den insamlade datan har därefter analyserats utifrån de teoretiska begreppen differentiering, inkludering och individanpassning. Resultatet av analysen visar att idrottslärarna i liten grad använder läromedel i undervisningen. Flera idrottslärare har inte undersökt vilka läromedel som finns inom idrott och hälsa och dessutom har några lärare slutat leta då de anser att läromedelsutbudet är för dåligt. Lärarna vill att ett läromedel inom idrott och hälsa ska vara utformat som en idébank där materialet har en tydlig koppling till läroplanen och involverar idrottsämnets teoretiska delar. Majoriteten anser att det finns svårigheter med att individanpassa undervisningen i idrott och hälsa och många menar att hinderbanor är en bra aktivitet för att inkludera samtliga elever. De moment i undervisningen som ansågs svårast var bedömning och betygssättning, vilket även känns igen i den tidigare forskning som studien presenterar. Bedömning och betygssättning var dessutom moment som idrottslärarna ansåg att läromedel skulle vara mest behjälpligt inom. Ett läromedel som är bra utformat och som används som ett stöd i undervisningen ansågs positivt av majoriteten av idrottslärarna, dock uttryckte många att läromedlet inte fick styra undervisningen. Denna studie visar på att idrottslärare är i ett stort behov av metoder och hjälpmedel för att bedöma, dokumentera och individanpassa undervisningen. Vår slutsats är att läromedel skulle kunna vara just det hjälpmedel som idrottslärare behöver för att underlätta dessa utmaningar.

This paper investigates how markanvisningar contribute to a fair construction market. It’s a method to exploit ground through construction companies and the municipality is responsible for the decision process. Markanvisningsförfarandet has faced criticism from actors meaning it’s not a transparent method to assign ground. The decision process is particularly questioned. In this paper the approach of Uppsala municipality is investigated with theories handling the conditions of the construction market and decisions. The approach has been developed in recent years and increased the number of assigned ground in Uppsala municipality. The result of the paper indicates that markanvisningar is a good way to satisfy the market and actors. When comparing construction companies in the decision process both objective and subjective decisions are made, but as long as the decisions are substantiated the actors remain satisfied.

No description available.

Syftet med studien var att belysa vilken betydelse resultatet av en bedömning som utförts med hjälp av ett kvalitetssäkringsverktyg har för det systematiska kvalitetsarbetet på privata förskolor enligt pedagoger och förskolechefer. Studien var en fallstudie, där det empiriska materialet samlades in med hjälp av flervalsmetod, bestående av en enkät som besvarades av 32 pedagoger och intervju med 6 förskolechefer fördelade på 7 privata förskolor. Varje förskola använde sig av ett kvalitetssäkringsverktyg som i studien kallas för SäkerKval. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. I diskussionen ställdes den teoretiska kunskapsramen i relation till det empiriska materialet. Resultatet visade en gemensam syn mellan pedagoger och förskolechefer på kvalitetssäkringsverktygets mål. Med hjälp av kvalitetssäkringsverktyget bedöms förskolornas kvalitet en gång per år. Det visade sig att det fanns delade meningar avseende bedömningsresultatets inverkan och betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefens kunskap om och mottagande av bedömningsresultatet, samt förskolechefens sätt att leda verkade vara avgörande för vilken betydelse pedagogerna såg i bedömningsresultatet och dess inverkan på det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkringsverktyget verkade ta tid att lära sig, vilket visade sig påverka graden av kompetens inom verktyget och erfarenhetsutväxling på förskolorna. Resultatet tyder även på skillnad mellan pedagoger och förskolechefer på förskolor som fick låga gentemot höga bedömningsresultat, vilket verkade ha inverkan på vilken riktning det systematiska kvalitetsarbetet tog på förskolan. / <p>Godkännandedatum: 2015-09-01</p>

Det här är en fallstudie där jag har följt ett ämnes- och årskursövergripande projekt där eleverna på olika sätt ska bidra till att skapa en hemsida på temat mobbing. Jag har följt två årskurser i grundskolan i ämnena Svenska, SO och bild och intervjuat lärare och elever för att höra hur de uttrycker sig kring bedömningen av de digitala multimodala artefakter som eleverna producerar i projektet. Bakgrunden till studien är att jag fått upp ögonen för att många lärare, och elever, är osäkra på hur det multimodala materialet ska bedömas. Ett underliggande syfte är undersöka vilken roll bildämnet spelar i projektet och hur elever och lärare tänker kring ämnets medverkan. Tanken är att i förlängningen kunna belysa den roll bildämnet skulle kunna spela i skolan genom att man där lär sig hur man hanterar denna typ av material. Studiens frågeställningar är; Hur uttrycker sig studiens deltagande lärare och elever kring bedömningen av de digitalt producerade artefakterna? Hur in- eller medverkar olika bedömningsaspekter/kulturer i elevernas digitala multimodala arbete i den aktuella fallstudien, och hur kommer det till uttryck i intervjuer med lärare och elever? Vilken är synen på bildämnets medverkan i det ämnesövergripande projektet? De lärare som medverkade i denna studie, och som är vana vid att arbeta digitalt, arbetar tydligt med kunskapskraven i undervisningen och gör vad som räknas som valida bedömningar även om de inte använder sig av för uppgiften utformade bedömningsstöd. I och med att kursplanerna är formulerade på ett sätt som inte ger ett tydligt stöd för bedömningen av elevernas digitala multimodala produktion blir inte heller de delar som hamnar utanför det aktuella ämnets kunskapskrav bedömda. Samtidigt ger lärarna uttryck för att de ser att det är en viktig kunskap. I projektet fick bildämnet en undanskymd roll, men både elever och lärare talade om vad bildämnets medverkan hade kunnat bidra med. Jag har med denna studie uppmärksammat en ”kunskapslucka” som finns i läroplanen kring hur man tar sig an och bedömer elevernas multimodala produktion i en tid där man i skolan i allt högre grad använder sig av digitala verktyg.

No description available.

<p>I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvägagångssättet vid sin granskning. Det finns dock situationer där revisorn måste förlita sig på riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstår här ett problem för hur revisorn skall gå tillväga då prognoser karaktäriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrån vår frågeställning: Vilket tillvägagångssätt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna fråga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer från tre olika revisionsbolag av varierande storlek. Deras svar har vi analyserat utifrån begreppen struktur och bedömning. Dessa termer har ansetts vara varandras antagonister och har debatterats flitigt av ett flertal forskare. Debatten har handlat om att hitta den optimala revisionstekniken – ett strukturerat arbetssätt innefattande modeller och verktyg eller en revisionsprocess som präglas av revisorns egna bedömningar. Åsikterna skiljer sig åt och det vi har kommit fram till är att en kombination av de två tillvägagångssätten tycks vara att föredra då de oftast går hand i hand. Just vid prognoser är det dock revisorns egna bedömningar som ges störst utrymme.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur bedömning och betygsättning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor från intervjuade lärare tyder på att det ses som en viktig uppgift, används både i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta väger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hänsyn tas till många aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lärare som tungt vägande och bedöms utifrån muntliga redovisningar. Vid bedömningar används nationella målkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgår från de nationella. De av Skolverket rekommenderade bedömningsmatriserna med både på förhand bestämda kriterier och kvalitetsnivåbeskrivningar används ej och inte heller nämns lokala arbetsplaner. Resultatet visar slutligen att det finns en frustration över betygskriteriernas otydlighet, som anses leda till att lärare gör sinsemellan olika bedömningar.</p> / <p>The focus in this report is assessment practice in chemistry education in upper secondary schools. Statements from interviewed teachers point to that assessment is thought of as an important task, is used in both formative and summative purposes and takes long time. Written exams, lab-reports and activity during lessons often are the most important aspects for the mark, but many factors and other activities are also considered. One of five teachers specified projects, like literature studies, to be of importance for the mark and assessed these based on oral presentations. When assessing, the teachers use national goal-referenced criteria and local or personal criteria, based on the national. The Swedish Board of Education recommends the use of rubrics, with beforehand formulated criteria and quality level descriptions. This is not mentioned as being used and neither are local educational plans. The result shows a frustration over the difficulty to interpret the mark criteria that is considered to result in differences in assessments among teachers.</p>

<p>Musikundervisningen på högstadieskolorna skiljer sig väsentligt enligt en nationell utvärdering som skolverket genomförde 2003, både beträffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lärares arbetssituation och förutsättningar. Vilka faktorer är det som påverkar lärares sätt att bedöma kunskaper inom ämnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mätbara och vilka metoder använder undervisande lärare sig av för att göra bedömningen likvärdig?</p><p>Det övergripande syftet är att ta reda på vilka moment som verksamma musiklärare i grundskolans sista år betygssätter inom ämnet musik. Finns det några moment som värderas högre än andra vid bedömningen och isåfall vilka? Vi kommer att med utgångspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt läroplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsättande lärare.</p><p>Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklärares tankar kring bedömning inom musikämnet. Vi har även analyserat intervjusvaren kvalitativt med hjälp av relevant teori.</p><p>Lärarna lägger fokus vid de moment som de känner att de har bäst praktiska förutsättningar att genomföra. Det handlar då både om vad som finns att tillgå i musiksalen, samt vilka kunskaper och vilken kunskapssyn som läraren har med sig. Dessa moment ligger sedan till</p><p>grund för vilka kunskaper som bedöms. Lärarna förenklar betygskraven i de lokala kursplanerna för att alla elever ska kunna nå uppnåendemålen utifrån skolans förutsättningar.</p>

<p>Syftet med den här studien är att tydliggöra processerna för bedömning och betygsättning i grundskolans naturvetenskapliga ämnen och matematik. Vidare är syftet att försöka tolka på vilka grunder detta sker, med utgångspunkt i välkända pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och människosyn. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta lärare.</p><p>Resultatet är inte generaliserbart, men visar att eleverna nästan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer används kompletterande för att få en bild av elevens kunskaper. Information från bedömning av eleverna används både som underlag till betygsättningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal används med formativt syfte för lärandet. Betygen bestäms med hjälp av kriterier. Lärarna har olika syn på vilka prestationer som ska vägas in i betyget, utifrån måluppfyllelse och tidpunkt.</p><p>Resultatet visar att lärare behöver ha goda kunskaper i sitt ämne och om bedömning, men också kunskaper om människan, hennes behov och tänkande.</p> / Uppsatsen är skriven som ett examensarbete på lärarprogrammet i Växjö.