<p>Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.</p>

Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.

Abstrakt Vid varje arbetsområde på högstadieskolan skall läraren presentera olika kunskapsmål som eleven skall nå upp till i slutet av arbetsområdet. Denna uppsats behandlar just detta ämne med inriktning på fyra elever i klass nio kring arbetsområdet andra världskriget. I detta arbetsområde har eleverna skrivit en rapport som skall behandla en övergripande bild kring andra världskriget. Elevernas rapporter bedöms här främst ur ett summativt perspektiv men till viss del även formativt. Resultatet av denna studie är att eleverna på ett eller annat sätt når upp till lärarens kunskapsmål men det finns tydlig problematik kring formuleringen av dem.

Syftet med följande studie är att undersöka hur gymnasielärare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger på huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhållningssätt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn på bedömning där betygsskalan är central. De möjligheter som ses i formativa metoder är ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gällande kursmål. De hinder som tas upp gäller elevernas mognad, lärarens osäkerhet och otillräckliga kunskap samt tidsåtgången. / The purpose of this study is to investigate how upper secondary school teachers reflect on assessment. The aim is to examine whether the interviewed teachers think of assessment in a summative or formative way, and also which possibilities and obstacles they see in formative assessment methods. The result shows that the teachers have a summative approach where the grades are central. The possibilities mentioned are the pupils’ increased awareness of their learning process and the clarification of the course objectives. The obstacles brought up consider the pupils’ immatureness, the teacher’s insecurity and insufficient knowledge, as well as the time limit.

Motivering till val av undersökning är att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pågående verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbättra dess funktion.Syftet är att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet är också att undersöka om skriftliga omdömen har påverkat lärares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden är kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lärare samt två rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare år.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som något positivt, men att lärarna behöver bättre förutsättningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. Lärarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. Lärarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lättare kunna arbeta med skriftliga omdömen. Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval. Jag har heller inte valt att undersöka hur det ser ut i olika sociokulturella områden, utan snarare använt mig utav ett bekvämlighetsurval. Denna studie liksom tidigare forskning har kommit fram till att det finns en spridning gällande vad som faktiskt bedöms i de praktiska momenten av idrott och hälsa. Det rör sig om allt från direkta bedömningar av beteenden till hur väl eleverna kan spela olika bollspel. Vidare har denna studie konstaterat att samtliga respondenter använder samma bedömningsmetodik och att de främst lyfter svagheter med den. Anledningen till att de använder sig utav den bedömningsmetodik som de gör verkar vara en brist på genomförbara alternativ.

No description available.

I naturvetenskaplig undervisning har praktiskt arbete spelat en viktig roll. I tidigare forskning har flera forskare diskuterat vad praktiskt arbete innebär och hur praktiskt arbete bör bedömas. Praktiskt arbete bedöms oftast inte direkt under utförandet av exempelvis en laboration utan i efterhand i form av laborationsrapporter. Den här studien handlar om hur lärare motiverar sin bedömning av praktiska arbetet och vilka svårigheter och möjligheter de kan möta. Fem behöriga biologilärare har intervjuats genom kvantitativa intervjuer med stöd av en semistrukturerad intervjuguide och spelats in under intervjuns gång. Därefter har det inspelade materialet analyserats och tolkats utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt. Studiens resultat visar att lärare bedömer praktiskt arbete genom både direkt och indirekt bedömning. Lärarna upplevde att det är svårt att bedöma eleverna direkt på grund av att de ska bedöma många elever samtidigt. Dessutom upplever lärare att det är svårt att bedöma eleverna på grund av för få laborationstillfällen, materialbrist och språksvaga elever. Studien har dessutom visat att lärarna upptäcker möjligheter kring elevernas kunskaper under det praktiska arbetet. Min undersökning har bidragit till en bredare förståelse av lärares perspektiv och visar att den direkta bedömningsmetoden inte alltid är optimal. Genom att förstå deras erfarenheter och upplevelser behöver vi lärare hitta en bättre lösning på problemen för att elever ska få en meningsfull och lärorik kunskap kring sitt praktiska arbete.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att öka kunskapen om bedömning i specialidrott mot bakgrund av lärarnas beskrivning. Vidare syftar studien till att ge en djupare förståelse inom bedömning av det tekniska momentet i två olika idrotter, en individuell och en lagidrott. Därtill är syftet att undersöka vilka faktorer som kan komma att påverka undervisningen. Frågeställningar: 1. Hur beskriver lärarna arbetet med bedömning av den tekniska färdigheten? 2. Hur bedömer lärare i specialidrott den tekniska färdigheten? 3. Hur tolkar lärarna kursplanen utifrån ett elitperspektiv? Metod Uppsatsen utgår från fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form. Urvalet bestod av fem systematiskt utvalda lärare aktiva på nationellt godkända idrottsutbildningar med inriktning basketboll och orientering. Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på läroplansteori och dess tillhörande begrepp. Resultat Resultatet visade att lärarna upplevde kursplanen som otydlig och komplicerad att applicera i praktiken. Vidare upplevde lärarna att begreppet teknik var svårt att definiera med tydlighet utan att det istället handlar om funktionaliteten i varje moment. De flesta lärarna strävar efter att arbeta formativt med bedömningen där individens utveckling är centralt. Slutsats Det finns inga tydliga linjer för vad elitidrott är men studiens resultat pekar mot att en elev som är medveten om sin förmåga och utvecklingsmöjlighet utövar sin idrott på elitnivå. Då ämnet har en svag inramning och klassificering finns det möjlighet för flera aktörer att påverka innehållet i styrdokumenten. De lärare som har tillgång till kunskap om läroplanen och bedömningsstödet upplever att arbete med bedömning av det tekniska momentet fungerar i stor utsträckning. Detta kan kopplas till lärarnas kunskap och erfarenhet som påverkar utformningen av undervisningen. / Aim of the study The aim of the study is to increase the knowledge of assessment in special physical education based on the teachers’ report. Furthermore, the study seeks to give a deeper understanding of assessing the subject of technique in two different sports, one individual and one team sport. Moreover, the aim is to study which factors that could affect the education. The research questions are: 1. How do the teachers describe the work of assessing the technical skill? 2. How does the teachers assess the technical skill in special physical education? 3. How do the teachers interpret the curriculum from an elite perspective? Method The essay is based on five qualitative semi-structured interviews. The sample contained of five systematic selected teachers actively involved at national approved sports courses with focus on basketball and orienteering. The theoretical framework is based on curriculum theory and its concepts. Results The findings showed that the teachers experienced the curriculum as unclear and complicated to apply in practice. Furthermore, the teachers experienced that the technical term was difficult to define with precision; instead it is about the functionality of every element. Most of the teachers strive to work with a formative assessment where each individual's improvement is fundamental. There are no distinct guidelines to describe what elite sport is but for all teachers in general the belief is that a student who is aware of its ability and its development potential exercise sports at an elite level. Conclusion There are no clear guidelines describing elite sports but the results of the study points out that a student that is aware of its ability and development potential is exercising sports at an elite level. Since the subject has a weak framing and classification, the possibilities for more operators to affect the curriculum occurs. The teachers who have access to knowledge about the curriculum and the assessment support experience that the work with assessment of the technical element works extensively. This can be linked to the teachers' knowledge and experience that affects the shape of the education.

Denna produktionsuppsats undersöker i vilken grad elevers inställning till muntliga bedömningspraktiker inom matematik korrelerar med elevernas upplevda nervositet, tidigare erfarenhet och skrivkunskaper. Uppsatsen  undersöker även vilka typer av bedömningsaktiviteter som elever uppger att de haft tidigare erfarenhet av. Studien syftar till att ge lärare en bild av vilka faktorer som påverkar elevers inställning positivt till muntlig bedömningspraktik vilket kan hjälpa läraren i utvecklandet av sin egen bedömningsmetodik. Genom en enkät med Likertskalor och flervalsfrågor undersöks gymnasieelevers attityd och erfarenhet. Undersökningen visar att den vanligaste tidigare erfarenheten av muntliga bedömningstyper är genom grupparbete och den minst förekommande är genom presentation. 8,9% av eleverna uppger att det inte varit med om någon muntlig  bedömningsaktivitet inom matematikämnet. I studien används en mätning av inkonsekvens mellan snarlika frågor. Som bäst var besvarandet konsekvent i  68% av fallen och som lägst 48%. Sammantaget uppmättes positiv inställning ha en ringa negativ korrelation med nervositet och skrivkunskap och en svag positiv korrelation med elevers tidigare erfarenheter av muntlig bedömning.