Denna studie undersöker skolans bedömningsarbete där fokus ligger på lärares syn på och arbete med bedömning. Skolan är en verksamhet som är under konstant förändring där den senaste reformen var införandet av 2011 års läroplaner. Denna studie ämnar att analysera hur reformens idéer och arbetssätt gällande bedömning har mottagits av de ämbetsmän som ska realisera dem, det vill säga lärarna. Utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv analyseras lärarnas syn på och arbete med bedömning i syfte att belysa eventuella motsättningar inom skolans verksamhet. För att göra denna analys möjlig krävs först att studien kartlägger de medverkande lärarnas teoretiska uppfattning om och praktiska arbete med bedömning. Denna kartläggning görs i form av en intervjustudie och en enkätstudie vilket ger ett generaliserbart samt djupgående resultat. En majoritet av lärarna i studien hade en homogen syn på bedömning och det praktiska arbetet med det. Samtliga lärare uppgav att de arbetade formativt, utbytte idéer och feedback med sina kollegor samt var positiva till styrdokumenten men upplevde dessa som svårtolkade. De upplevde även att deras arbetsbörda hade ökat sedan införandet av de nya läroplanerna. Lärarna uppgav att arbetsbördan påverkade utformningen av deras bedömningsarbete och att elevantalet som skulle bedömmas var problematiskt. Nästan alla lärare uppgav också att de ibland valde uppgifter som minimerade efterarbete och hänvisade till sin tidsbrist. Utifrån verksamhetsteorin blir därmed den huvudsakliga motsättningen som går att utläsa i verksamheten skolan den mellan arbetsdelning och de verktyg som används, dvs. bedömning. Lärarna i studien upplever att de inte har den tid som krävs för att genomföra de arbetsuppgifter de tilldelats. Lärarna uppger att de vill förändra något med sitt bedömningsarbete men att tidsbristen och arbetsbördan tvingar dem att nöja sig med en lägre kvalitet på arbetet.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att ge en historisk överblick över de svenska betygssystemen och att se på hur begreppen kunskap, betyg och bedömning diskuteras i de nationella läroplanerna. I Sverige har vi haft tre olika betygssystem; det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade. I det absoluta betygssystemet graderades betygen i form av bokstäver och eleverna betygssattes i jämförelse med varandra. Betyg i ordning och uppförande sattes men togs bort i och med Lgr 69. Med Lgr 62 kom ett nytt betygssystem, det relativa, även här betygssattes eleverna i relation till varandra. Det mål- och kunskapsrelaterade betyget infördes med Lpo 94 och här betygssätts eleverna i relation till givna kunskapsmål. Vi har i vår uppsats gjort en textanalys av de nationella läroplanerna; Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. I de nationella läroplanerna har vi tittat på begreppen kunskap, betyg och bedömning. Vi har räknat förekomsten av de tre begreppen i läroplanerna, därefter har vi utgått från det resultat vi har fått och tittat närmare på vad som beskrivs i samband med begreppen och hur de framställs. I vår studie har vi kunnat se att diskussionen kring de tre begreppen har förändrats, begreppen ges olika vikt i de olika läroplanerna. I Lgr 69 läggs stor vikt vid betyg och bedömning. Lgr 80 ser vi som en förkortning av Lgr 69 men vikten av begreppet bedömning har minskat avsevärt. I Lpo 94 läggs störst vikt vid kunskapsbegreppet. Vi har i vår analys kunnat se att dagens betygssystem har växt fram ur tankar som går att utläsa redan i Lgr 69.

Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. Utgångspunkten är; hur verksamma lärare inom matematik ser på det nuvarande betygssystemet och vilken påverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lärare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser på betygssystemet och hur de bedömer och sätter betyg på eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sätt de intervjuade bedömer och betygsätter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten från intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit. Av de resultat som framkommit kan man tänka sig att det nationella provet i matematik styr lärarna en hel del. Särskilt när det gäller undervisning, undervisningsstoff och provform.

Syftet med studien är att analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning. Resultatet av datainsamlingen har analyserats utifrån Faircloughs tredimensionella modell som används i kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen visar att trots att lärare arbetar på samma skola kan arbetet med bedömning se mycket olika ut. Tidigare läroplaner lever kvar i undervisning och bedömning samt i de skriftliga omdömenas kommentarer. De nu gällande styrdokumenten ger också stort tolkningsutrymme av undervisningen vilket kan vara en förklaring till att lärare kan fortsätta att arbeta som de alltid har gjort. I studien lyfter lärarna fram och hänvisar till ord och begrepp i styrdokumenten. Även de skriftliga omdömena förhåller sig normativt till styrdokumenten. Vidare visar resultatet att det är av stor vikt att tid ges till reflektion och pedagogiska diskussioner så att gemensamt språk utvecklas inte bara vid implementering av nya riktlinjer utan kontinuerligt i lärarnas fortsatta arbete.

Genom Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet som kom 1994, fick teknikämnet en egen kursplan och egna kunskapsmål. Det blev en målstyrd skola istället för en regelstyrd. Idag har vi en ny läroplan, Lgr 11, som ger en ny och anpassad styrning över skolan. Ämnet teknik har förändrats i denna läroplan och ska passa in i dagens samhälle. Vad är det centrala i undervisningen i ämnet? Vad vill eleverna lära sig? Vad vill Skolverket att vi ska lära eleverna om teknik? Den här kvalitativa och kvantitativa undersökningen ska försöka ge svar på dessa frågor och ge ökad kunskap om ämnet och om förväntningar som finns av omgivningen. Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till ämnet teknik hos eleverna, de vill arbeta praktiskt men vet inte riktigt hur de kan påverka sina betyg. Lärare i ämnet försöker förmedla nyttan och glädjen med ämnet men har små resurser. Bedömning är problematisk – var går egentligen gränsen mellan exempelvis E och D?

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en rekryteringsprocess kan se ut i en bransch med höga kompetenskrav och hur HR-personal som arbetar med processen kan beskriva den. Särskilt fokus ligger på hur kravprofilen används genom rekryteringsprocessen. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Hur kan en rekryteringsprocess gå till? Hur kan en kravprofil användas genom en rekryteringsprocess och vilka hinder och möjligheter kan arbetet med en kravprofil innefatta? Studien är genomförd med kvalitativ metod. Resultatet grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer som har genomförts på en HR-avdelning i en kunskapsintensiv organisation. Vi har använt teori som framförallt handlar om rekryteringsprocessen och kravprofilen samt tidigare forskning om beslutsprocessen och olika synsätt inom rekrytering. Resultatet visar att rekryteringsprocessen till stor del är en formaliserad process i meningen att den innehåller standardiserade steg och olika bedömningsmetoder. Slutligen grundas beslutet på en helhetsbedömning av den arbetssökande. Studien visar även på att kravprofilen anses betydelsefull men att den trots det ibland blir bortprioriterad. När en kravprofil utformas visar resultatet att den används för att möjliggöra att identifiera behov, underlätta matchning och agera som stöd vid olika steg i processen. Hinder som framkom var tidspress, att fastna för mycket i vem som hade befattningen tidigare och att det redan finns en förutbestämd kandidat tidigt i processen. / The objective of this study has been to examine how a recruiting process may work in a highly skilled industry and how the involved Human Resources (HR) personnel describe it. Of particular focus was how the competence profile was used throughout the recruiting process. To meet this objective, two research questions were developed: How may a recruiting process work? How may the competence profile be used during a recruiting process and what obstacles and opportunities may consequently present themselves. The study was conducted utilizing the qualitative method. The results are based on seven semi-structured interviews conducted at an HR department at a highly skilled organization. We have used established theory about the recruiting process, competence profile, about decision-making and the various perspectives on recruiting. The results show that the recruiting process generally is a formalized process and contains pre-defined steps and various selection methods. In the end, the decision is made based on a comprehensive and all-inclusive review of the applicant. The study also shows that the competence profile is considered valuable, although not always of a top priority. Moreover, the study shows that the competence profile enables the identification of the recruiting need, facilitates matching of applicants, and is used to support decisions throughout the process. Noted obstacles were time constraints, an already biased view due to the previous employee which held the position, and that a favorite candidate existed early on in the process.

Efter 1990-talets skolreformer har det fram till idag pågått en diskussion om huruvida skolan uppnår den likvärdighet som eftersträvas. Flera nationella studier indikerar att det har funnits en generell likvärdighetsproblematik i den svenska skolan under de senaste decennierna. Studierna handlar framförallt om varierande tolkningar av läroplanen och orättvisor i samband med betyg och bedömning. Som en reaktion på den bristfälliga likvärdigheten implementerades år 2011 nya läroplaner och en ny betygsskala för både grundskolan och gymnasiet i syfte att stärka samsynen mellan lärare, skolor och kommuner. Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett likvärdighetsperspektiv, undersöka lärares sätt att tolka och arbeta med den nya läroplanen och betygsskalan.Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras utifrån tre utvalda teorier i form av läroplansteori, ramfaktorteori samt Wiliams five ”key strategie”. Studiens resultat visar att läroplansreformen har verkat positivt för likvärdigheten i flera avseenden. Framför allt upplever respondenterna i studien att tydligheten i både läroplanen och den specifika kursplanen för idrott och hälsa har blivit bättre än i föregående dokument. Resultatet visar även att respondenterna överlag ställer sig positiva till den nya betygsskalan som infördes. Resultat visar dock att det även finns invändningar mot både läroplanen och den nya betygsskalan. Bland annat menar flertalet respondenter att kunskapskraven fortfarande är svårtolkade. Studien visar även att det finns ett antal ramfaktorer som påverkar möjligheterna till en likvärdig bedömning i ämnet idrott och hälsa.

Syftet med denna studie är att finna eventuella mönster som kan ge fördjupad förståelse för huruvida val av bedömningsmaterial kan påverka resultat för elever som bedömts ha eller ha haft språkliga svårigheter. Via intervjuer avser vi fånga dessa elevers upplevelse av bedömningssituationerna. Studien genomförs som en komparativ fallstudie där två olika bedömningsmaterial genomförs, ett datorbaserat bedömningsmaterial och ett som genomförs manuellt med testledare. I studien används en hermeneutisk ansats som stöd för tolkning av resultat. Elevintervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide utformad som en kvalitativ halvstrukturerad intervju Resultaten från bedömningarna visar en tendens till högre poäng i de manuellt utförda bedömningarna än i de datorbaserade. Resultaten från intervjuerna visar en tendens till att eleverna upplever det datorbaserade bedömningsmaterialet mer positivt. Slutsatsen är att eleverna i denna studie visar en tendens till högre resultat vid en manuell bedömningssituation, vilket vi kopplar till den mänskliga interaktionens betydelse.     . NYCKELORD: Bedömning, kartläggning, läsutveckling, språkliga svårigheter,

I studien studeras elevernas upplevelser av betygssättning och hur deras motivation och prestation påverkas av betyg. Studien baseras på nio elevintervjuer som kompletteras med tre lärarintervjuer för att visa på likheter och skillnader i deras upplevelser av betyg och bedömning. I studien används en kvalitativ respondentintervju och urvalet av elever och lärare har begränsats till två skolor. Resultat redovisas i ett eget avsnitt, där intervjuerna presenteras separat. Resultatet analyseras med hjälp av vårt teoretiska perspektiv, som utgår från formativ och summativ bedömning samt motivation. Resultatet kopplas även till tidigare relevant forskning i diskussionsavsnittet.  I resultatet framgår det att eleverna överlag tar skolan mer på allvar i årskurs 6 samt att de har en positiv och avslappnad inställning till betyg. Lärarna i studien bekräftar i många fall det eleverna säger och upplever att eleverna blir motiverade av betyg. Vi har även sett ett samband mellan lärarnas och elevernas inställning till betyg. Eleverna anser att betygen de får motsvarar deras prestation och majoriteten tycker inte att betyg ska ges tidigare än i årskurs 6.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas. Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas. I studien framkommer både likheter och skillnader inom vad lärarna ser som viktiga aspekter för att få ett godkänt instrumentalprov.