Denna studie har haft som syfte att undersöka hur instrumentallärare bedömer eleversmusikaliska prestationer utifrån styrdokumenten för kursen Instrument eller sång 2 på estetiskaprogrammet, inriktning musik inom gymnasieskolan och att ta reda på hur instrumentläraremotiverar sin bedömning och vad de anser om betygskriterierna för kursen.Sex informanter som arbetar som instrumentallärare och undervisar i instrumentet elgitarr harbedömt lyssningsexempel och har deltagit i en intervju om betygskriterier. Ljudet från intervjuoch bedömningsmoment spelades in och materialet har transkriberats, beskrivits, analyseratsoch tolkats ur ett innehållsanalytiskt perspektiv. Utifrån materialet i denna undersökningframträder tre centrala teman: återkommande kvalitetsbegrepp, förhållningssätt tillstyrdokumenten och kommunikation.Slutsatsen är att lärarens autonomi och svårigheterna i att tolka styrdokumenten skapar ensituation där godtycke kan uppstå och en ojämlikhet kan formas i hur en elevprestation bedöms.Det finns ett behov av fler undersökningar och diskussioner på lokal och nationell nivå för attöka transparensen i bedömningarna. Undersökningen väcker nya frågor om betygens funktion ide estetiska ämnena inom gymnasieskolan.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka mellanstadieelevers uppfattning om bedömning i ämnet idrott och hälsa och om den överensstämmer med deras lärares uppfattning. Studien ska också undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa tolkar kursplanen. Studien utgår från följande frågeställningar. – Hur uppfattar eleverna vad de blir bedömda på i ämnet idrott och hälsa? – Vad är elevernas uppfattning om när lärarens bedömning sker? – Hur går läraren tillväga för att klargöra betyg och bedömning för sina elever i ämnet idrott och hälsa? – Hur tolkar läraren kursplanen i idrott och hälsa? – Vilka likheter och skillnader finns det i lärarens uppfattning om bedömning respektive elevernas uppfattning om bedömning? Metod Studien använder en kvalitativ intervjumetod innehållande två lärare i idrott och hälsa och fyra fokusgrupper med 6 elever i varje från årskurs 6. Lärarna arbetar på olika skolor och två av fokusgrupperna tillhör de intervjuade lärarna. Lärarna fick under intervjun besvara frågor om hur de bedömer eleverna i idrott och hälsa samt hur de förmedlar kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa för eleverna. Eleverna fick besvara frågor om hur de uppfattar att de blir bedömda i ämnet idrott och hälsa samt hur läraren förmedlar kunskapskraven till dem. Resultat Studien visar att lärarna bedömer eleverna i stort sett varje lektion och använder sig främst av en formativ bedömning. Elevernas uppfattning är att de blir bedömda nästan hela tiden och främst under momenten dans, simning och uppvärmning samt efter varje lektion så att lärarna kan sammanställa deras prestationer i slutet av varje termin. Båda lärarna arbetar med att förmedla kunskapskrav och momentinnehåll via läroplattformar och muntligt till eleverna. Eleverna menar att kunskapskraven och syftet med lektionerna inte förmedlas tillräckligt tydligt den muntliga vägen. Båda lärarna upplever att den nuvarande kursplanen i vissa fall är något svårtolkad. Slutsats Slutsatserna av den här studien är att eleverna är medvetna om att de blir bedömda under varje lektion men de vill ha tydligare instruktioner om vad de bedöms på. Lärarna i sin tur vill ha tydligare anvisningar om undervisningsinnehållet vilket tidigare forskning också visar. / Abstract Aim The purpose of our study is to investigate middle school students understanding of assessment in physical education and whether it is consistent with their teachers opinion. The study will also examine how teachers of physical education and health interpret the curriculum. The study is based on the following question: - How do the students perceive what they will be assessed on in sport and health? – What is the student’s perception of when the teacher’s assessment takes place? – How does the teacher approach to clarify the rating and assessment of their students in physical education? – How do the teacher´s interpret the curriculum in physical education? – What similarities and differences are there in the teacher's perceptions of the assessment and students' perception of assessment? Method The study uses a qualitative interview method containing two teachers in physical education and four focus groups with 6 students in each of grades 6. The teachers working in various schools and two of the focus groups belonging to the interviewed teachers. The teachers had to answer questions about how they assess students in physical education and health, as well how they convey the knowledge in the subject sports and health of students. The students answered questions about how they perceive that they will be judged in physical education and health, and how their teacher conveys knowledge requirements until them. Result The study shows that teachers assess students in virtually every lesson and mostly uses a formative assessment. Students perceive they are being assessed almost all the time, and particularly during moments dancing, swimming and heating, and after each lesson so that teachers can compile their performance at the end of each semester. Both teachers are working to convey the skill requirements and elements content through educational platforms and verbally to students. Students believe that the knowledge and the purpose of the lessons is not communicated clearly enough the oral route. Both teachers feel that the current curriculum is sometimes slightly difficult to interpret. Conclusion The conclusions of this study is that students are aware that they are being assessed each lesson but want clearer instructions on what they actually are being assessed on. The teachers, in turn, want clearer guidelines on teaching content which previous research shows

Feedback är en stor del av lärares dagliga arbete och på vilket sätt de ger feedback på påverkar i sin tur elevers fortsatta lärande. Feedback är ett ständigt aktuellt ämne som ofta uppmärksammats i media och i skolvärlden vilket har gjort detta ämne intressant. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken typ av feedback grundskollärare ger på elevers arbeten. Metoden har varit en litteraturstudie och omfattar empiriska forskningsresultat som funnits tillgängliga i databaserna Eric, Summon och SwePub som publicerats åren 2001–2016. Resultatet visade att många lärare inte använder skriftlig feedback i formativt syfte utan istället ger poäng, beröm eller bedömning via smileys. / <p>Svenska</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, ur ett kulturellt perspektiv, undersöka om och hur fyra lärare på gymnasiet i idrott och hälsa använder formativ bedömning i sin undervisning. Studien syftar även till att utröna faktorer som främjar och hindrar användning av formativ bedömning. (1) Hur framställs syftet i undervisningen och på vilket sätt är det relaterat till lärande? (2) När och på vilket sätt använder läraren någon av de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning? (3) Vilka faktorer kan främja användningen av formativ bedömning? Metod En kvalitativ studie genomfördes genom att observera videoinspelade filmer av fyra stycken lärare i idrott och hälsa på gymnasiet från fyra olika skolor. Under observationen användes de fem nyckelstrategier inom formativ bedömning som dataanalysverktyg. Observationen synliggjorde hur lärarna arbetar med formativ bedömning i sin undervisning. Resultat Observationerna visade att om lärarna inte tydliggör lärandesyftet för eleverna så blir undervisningen ur lärandesynpunkt inte lika meningsfull. Lärarna tydliggör syftet på olika sätt, antingen i början, under lektionens gång, i slutet eller inte alls. Resultatet visar också att lärarna inte använder formativ bedömning medvetet. Det medför att situationerna när lärarna använder någon av nyckelstrategierna inom formativ bedömning sker sporadiskt och vid enstaka tillfällen under lektionerna. Det visade sig också att viktiga faktorer som främjar användningen av formativ bedömning är att läraren har ett syfte med lektionen som tydliggörs för eleverna, lektionens upplägg, att eleverna blir aktiva i sitt eget lärande och hur gruppindelningen sker. Slutsats Slutsatsen i studien är att lärarna inte använder sig av formativ bedömning i sin undervisning men det förekom att de omedvetet fick med någon del av den formativa bedömningen. När de omedvetet använde sig av formativ bedömning gick det tyda att lektionen blev mer meningsfull för eleverna och att lärandesituationer förekom oftare. / Purpose The purpose of this study is to, from a cultural perspective, investigate if and how four highschool teachers in physical education use formative assessment in their teaching. The studyalso aims to determine factors that promotes and prevents the use of formative assessment. 1) How does the purpose of the lesson present itself, and in which way is it related tolearning? 2) When, and in what way does the teacher use any of the five key strategies within formativeassessment? 3) What factors promotes the use of formative assessment? Method A qualitative study was implemented by observing the video recorded footage of four highschools physical education teachers from four different schools. During the observations thefive key strategies within formative assessemnt were used for data analysis. The observationsmade visible how the teachers work with formative assessment in their teaching. Results The observations showed that the teaching from a learning point of view is not as meaningful,if the teachers do not clarify the learning objectives for them. The teachers make the purposeclear in different ways, either at the beginning of the lesson, during the lesson, at the end ofthe lesson or not at all. The results also showed that teachers do not use formative assessmentconsciously. This leads to the situations, when teachers use some of the key strategies informative assessment, occurs sporadically and occasionally during lessons. It was alsoestablished that key factors that promote the use of formative assessment is that the teacherhas a purpose with the lesson that is made clear to the students, the lesson structure, thestudents become active in their own learning and how grouping takes place. Conclusions The conclusion of the study is that teachers do not consciously use formative assessment intheir teaching. Though it occurred that they subconsciously included some parts of theformative assessment.When they unintentionally used formative assessment it occurred that the lessons was moremeaningful for the students and the learning situations occurred more frequently.

No description available.

InledningSummativ och formativ bedömning är två olika bedömningsmetoder som lärare i dag arbetar med i skolan. Fokus i detta arbete är på formativ bedömning där feedback har en stor betydelse. Feedback kan ges på olika sätt och av både lärare och klasskamrater. Denna studie ger en djupare insyn kring hur feedback bör ges och vara kopplad till kunskapsmål och kriterier för att eleverna själva ska förstå vad som förväntas av dem för att de sedan ska kunna vidareutveckla sin kunskap.Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 anser sig arbeta formativt med bedömning i ämnet svenska.MetodI studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare i årskurs 4-6 på tre olika skolor.ResultatI resultatet framgår det att formativ bedömning är något som aktivt används i skolan men inte alltid i den utsträckning som lärarna själva vill. Lärarna uttrycker att summativ och formativ bedömning bör komplettera varandra. Feedback är det som störst fokus läggs på inom formativ bedömning i denna studie. Feedback kan ges av lärare och elever men lärarna menar att feedbacken behöver vara tydlig och framåtsträvande och att elever ska ges tid att bearbeta den.

<p>Syftet med studien är att<strong> </strong>analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94<strong>.</strong> För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning. Resultatet av datainsamlingen har analyserats utifrån Faircloughs tredimensionella modell som används i kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen visar att trots att lärare arbetar på samma skola kan arbetet med bedömning se mycket olika ut. Tidigare läroplaner lever kvar i undervisning och bedömning samt i de skriftliga omdömenas kommentarer. De nu gällande styrdokumenten ger också stort tolkningsutrymme av undervisningen vilket kan vara en förklaring till att lärare kan fortsätta att arbeta som de alltid har gjort. I studien lyfter lärarna fram och hänvisar till ord och begrepp i styrdokumenten. Även de skriftliga omdömena förhåller sig normativt till styrdokumenten. Vidare visar resultatet att det är av stor vikt att tid ges till reflektion och pedagogiska diskussioner så att gemensamt språk utvecklas inte bara vid implementering av nya riktlinjer utan kontinuerligt i lärarnas fortsatta arbete.<strong> </strong></p>

<p>Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. Utgångspunkten är; hur verksamma lärare inom matematik ser på det nuvarande betygssystemet och vilken påverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lärare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser på betygssystemet och hur de bedömer och sätter betyg på eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sätt de intervjuade bedömer och betygsätter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten från intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit. Av de resultat som framkommit kan man tänka sig att det nationella provet i matematik styr lärarna en hel del. Särskilt när det gäller undervisning, undervisningsstoff och provform.</p>

<p>Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering.</p><p>Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang – program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som kock och kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång.</p><p>Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det. Kan matriser spela någon roll i detta sammanhang?</p><p>Ett litteraturgenom visade att mycket lite forskning gjorts kring användandet av matriser i gymnasieskolan och på det yrkesförberedande programmet i synnerhet. Detta gäller såväl matriser för att strukturera grunderna i utbildningen som användandet av bedömningsmatriser vid betygssättning och dylikt.</p><p>En rad olika bedömningsteorier och bedömningsformer finns att tillgå. Flera av dessa beskrivs och exempel ges på deras användning.                                  Skolverket har i rundskriv och förordningar det senaste decenniet efterlyst en skärpning vid bedömning av elevernas prestationer och givet direktiv för hur problemet kan angripas. Bland annat påpekas förordningen från 2008 som påbjuder bedömningsprotokoller vilket innebär en skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Bedömningsmatriser nämns som ett möjligt verktyg i detta sammanhang.</p><p>Begreppet matriser belyses och exempel ges på byggandet och användning av matriser i undervisningen.</p><p>Undersökningen utfördes i form av en enkät med en titelfråga och två huvudfrågor med följdfrågor, totalt 10 frågor som alla besvarades av de 15 yrkeslärarna. Endast ett fåtal följdfrågor förblev obesvarade.                                                          Titelfrågan handlade om bedömningsmatriser som ett eventuellt underskattat verktyg för att säkerställa läroplanens intentioner.                                           Den första huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Den andra huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till matriser som verktyg till att strukturera och säkerställa att vissa minimum krav i undervisningen uppfylls. Enkätsvaren med kommentarer beskrivs. Svaren på titelfrågan såväl som de två huvudfrågorna med följdfrågor pekar i riktning av att matriser är ett underskattat verktyg i undervisningsarbetet på det yrkesförberedande H & R programmet. Svaren visar vidare att det finns ett behov för strukturerade undervisningsplaner, ny kurslitteratur och samordning av lärarresurserna i den lokala skolmiljön.</p><p>Ett framtida forskningsområde för matriser på gymnasienivå skisseras.</p> / -

<p>Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. Omvårdnad kräver en beslutsprocess där många olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvårdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer påverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsättningar och klinisk observation. Sjuksköterskan använde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper påverkade. Konsultation av olika informationskällor gjordes och här visade det sig vara mest användbart med information som kombinerade expertkunnande, erfarenhet och forskning. Beslutsfattandet påverkades av organisatorisk struktur och vilken slags vård som bedrevs. Sjuksköterskorna använde sig av patientobservation för att fatta sina beslut och olika mätvärden gav vägledning. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor behöver få bättre möljligheter att tillägna sig ny forskning att använda som grund i sitt beslutsfattande. Olika hinder för sjuksköterskans beslutsfattande framkom, och vidare forskning behövs för att se om detta får inverkan på omvårdnadsresultatet.</p>