Syfte: Syftet med denna uppsats är att hitta samband mellan de demografiska faktorerna och en förändring i det privata pensionssparandet år 2015. Teoretisk och empirisk metod: Forskningsstrategin för denna studie har varit av kvantitaiv form, med en hypotetisk deduktiv ansats. En enkätundersökning låg till grund för insamling av empirin i denna forskning. Målgruppen för respondenterna var mellan 20-65 år, då det anses till största del vara dessa som pensionssparar. Enkäten bestod till största del utav frågor med alternativ som respondenterna fick fylla i. Resultat och Slutsats: Resultatet av denna forskning visar hur vissa av demografiska faktorer påverkar personers privata pensionssparande och även hur de agerat efter förändringen av avdragsrätt. De demografiska faktorer som kan påvisas påverka är en persons ålder och inkomst. Det fanns ett positivt samband mellan stigande ålder och summa pensionssparande och stigande inkomst och summa pensionssparande. Åldern och inkomsten sågs även påverka hur individer valde att ändra pensionssparandet efter borttagandet av avdragsrätt. / Purpose: The purpose of this paper is to find connections between demographic factors and a changing of the reduced deductibility year 2015. Theoretical och empirical method: The strategy for this empirical study has been in a quantitative shape with a deductive approach. A survey has been formed to collect the empirical material. The target group for this study has been individuals between 20-65 years old, because these are the people that should be saving for their retirement. The questionnaire was for the most part filled with beforehand given answers that the individual chose the answer that they felt represented themselves. Conclusion: The results of this paper shows how some of the demographic factors has an impact on how an individual acts when they are saving for their retirement and that there is some differences on how they have act after the reduced deductibility. The two factors that have an impact is a person’s age and their level of income. Where people in a higher age and with a higher income will save more for their retirement then others. People with a higher income and a higher age will have change their retirement plan after 2015.

Syfte: Syftet med denna studie är att se hur olika branschindex reagerar till information gällande förändring av reporäntan. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen som tillämpas i denna studie består av Effektiva marknadshypotesen, Behavioral finance med en underliggande teori Herd behavior samt en del vetenskapliga artiklar som undersöker samma ämne. Metod: Denna studie är i form av en kvantitativ forskning med "event study" som tillämpningsmetod. I studien undersöks fyra olika aktiebranschindex, Finans och Fastighet, Telekom. Teknologi och Energi samt även 8 energi bolag. Empiri: Empirin av studien presenteras i Resultat och Analys avsnittet. Empirin har genererats genom att beräkna den onormala avkastningen av fyra aktie branschindex samt åtta energi bolag. Slutsats: Det fanns ingen tydlig struktur på hur aktiemarknaden reagerade vid annonsering av en reporänteförändring. De undersökta branscherna visade en del variation i resultaten. Det var svårt att tyda om det existerade någon effektivitet på den svenska aktiemarknaden.

Den finansiella utbildningen präglas av klassisk finansteori som förutsätter att den finansiella marknaden prissätts rationellt. Det finns dock ett gap mellan klassisk finansteori och verklighet. Syftet har därför varit att se hur en investerare genom ökad medvetenhet om dessa anomalier kan förbättra aktiemarknadsanalys och investeringsbeslut. Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt och baserats på en litteraturstudie som kompletterats med intervjuer. Under studien har en bild av investeraren som begränsat rationell framträtt i linje med de teorier som har redovisats. Där flockbeteende vuxit fram som det mest påtagliga stödet för att den klassiska finansteorin inte är att likställa med marknadens dynamiska verklighet. I studien har teorierna inom behavioral finance tematiserats och redogjorts för mot bakgrund av det empiriska underlaget. Gemensamt är att investerare tenderar att vara begränsat rationella. Psykologin är ständigt närvarande i marknaden och påverkar investerare i deras beslutsfattande i större utsträckning än vad klassisk finansteori ger utrymme för. Detta är ett av de främsta skälen till varför behavioral finance och dess teorier borde bli ett komplement till den klassiska finansteorin. Slutsatsen är att det finns möjligheter för investerare att förbättra aktiemarknadsanalys och investeringsbeslut genom att ta teorierna inom behavioral finance i beaktning. / The financial education is characterized by classical financial theory that assumes that the fi-nancial market is priced rationally. However, there is a gap between classic finance theory and reality. The aim has been to see how an investor through increased awareness of these anomalies can improve stock market analysis and investment decisions. The study was conducted with a qualitative approach and was based on a literature review supplemented by interviews. During the study, proofs of semi-rational investors have emerged in line with the theories of behavioral finance. Herd behavior has emerged as the most tangible proof that the classical financial theory is not comparable to the dynamic reality of the market. In the study, theories of behavioral finance has been thematised and explained in the light of the empirical basis. In common for those theories is that investors tend to be semi-rational. The psychology is always present in the market and affects investors in their decision making to a greater extent than classic finance theories allow. It is one of the main reasons why it should be implemented as a complement to the traditional financial theories. The conclusion is that there is potential for investors to improve stock market analysis and investment decisions by taking theories of behavioral finance into consideration.

Σκοπός της παρούσας Διδακτορικής Διατριβής (ΔΔ), είναι να ελέγξουμε το εύρος των επιδράσεων δύο ευρέως διαδεδομένων ψυχολογικών φαινομένων (γνωστικά σφάλματα), του συντηρητισμού και της αντιπροσώπευσης, στο Χρηματιστήριο του Λονδίνου για την περίοδο από το 1980 έως το 2012. Για να ικανοποιήσουμε τον παραπάνω σκοπό, χρησιμοποιήσαμε τις προσέγγιση των τάσεων και της σταθερότητας στις χρηματοοικονομικές επιδόσεις . Αναλύσαμε αν η σταθερότητα των παρελθουσών επιδόσεων σε συγκεκριμένους χρηματοοικονομικούς δείκτες, έχει προβλεπτική ικανότητα για τις μελλοντικές τιμές των μετοχών, ελέγχοντας τρεις διατυπωμένες υποθέσεις (Hypothesis Tests). Προκειμένου να απαντήσουμε θέματα ευρωστίας και αξιοπιστίας, υπολογίσαμε και συγκρίναμε τις υπερβάλλουσες αποδόσεις (abnormal returns) με διάφορες μεθόδους (single, three and four factors). Επίσης για αξιοποίηση των πολυπαραγοντικών μοντέλων, χρησιμοποιήσαμε μια εναλλακτική μέθοδο υπολογισμού των three and four factor models, που παρουσιάστηκε από τους Gregory et al. (2013) και ελέγχθηκε αποκλειστικά για την αγορά του Λονδίνου. Τα αποτελέσματα είναι μικτά, και υποστηρίζουν το βαθμό επίδρασης των δύο φαινομένων στις αποδόσεις, ανάλογα με την περίοδο εξέτασης και τις μεθόδους υπολογισμού των αποδόσεων. Ειδικότερα, οι υπερβάλλουσες αποδόσεις που παρατηρήθηκαν με τα πολυπαραγοντικά μοντέλα, επιβεβαιώνουν ευρέως την ύπαρξη των υπό εξέταση γνωστικών σφαλμάτων, σε αντίθεση με τα αποτελέσματα που προκύπτουν από το μονοπαραγοντικό μοντέλο. / The aim of this academic research is to examine the potential magnitude of the impact of two well known psychological phenomena, such as representativeness and conservatism, in the London Stock Exchange (LSE) for the period of 1980 to 2012. To fulfil this purpose, the approaches of trend and consistency in the accounting performance are followed. We analyzed whether the stability of past performance in specific financial ratios, has predictive power for future stock prices, by testing three formulated hypotheses (Hypothesis Tests). In order to address questions about robustness and reliability, we calculated and compared the excess returns (abnormal returns) with various methods (single, three and four factors). Also in order to take advantage of the multifactor models, we used an alternative method of calculation for three and four factor models, presented by Gregory et al. (2013) and tested exclusively for the London market. The results are analysed thoroughly and compared in sub periods, namely, before and after the recent financial crisis. The conclusions are mixed, and the findings support the dependence of the two cognitive biases upon the examined period and the abnormal returns calculation method. Specifically, the results of abnormal returns obtained by the multifactor models largely confirm the existence of the psychological phenomena examined, which is in contrast to those of the single factor model, which derives variations depending on the examined biases.

Den beteendebaserade finansiella teorin framför vikten av att undersöka människan i desshelhet. Detta är något som de klassiska finansiella teorierna ignorerar då de anser attmänniskor handlar fullständigt rationellt. Då investerare på aktiemarknaden influeras av dess tidigare erfarenheter samt information är det av vikt att undersöka och förstå hur individen agerar på aktiemarknaden inför investeringsbeslut. För att kunna besvara denna fråga har en webbaserad enkätundersökning använts där urvalet består av medlemmar från Sveriges Aktiesparares riksförbund. De resultat som framkommit ur undersökningen tyder på att majoriteten av respondenterna på den svenska aktiemarknaden aktivt undviker att försätta sig i risksituationer där de står inför en förlust eller möjligheten att ångra ett beslut de fattat. De lägger ner mycket tid på informationssökning vilket tyder på att de vill fatta välinformerade beslut. Dessa beslut grundas främst på information från nyheter, företags årsredovisningar samt trender i aktiepriset. Undersökningen visar även att dessa tre används i största grad tillsammans vilket tyder på att respondenterna inte baserar sina val på endast en informationskälla. Att aktiesparare på den svenska aktiemarknaden även investerar mindre då det uppstår oro på marknaden tyder på att investerare undviker risk. Detta visas även då respondenterna väljer att avvakta och hålla sig till de investeringsbeslut de redan fattat än att följa flocken då de enbart har en informationskälla att gå efter. / Behavioral finance enhances the importance to see the human as an entity. This is something that the classical financial theories ignore because they view the human as a rational being. But because the investors on the equity market get influence from their previous experience and information it is of importance to understand how the individuals act on the stock market before investment decisions. To answer that question a web-based questionnaire has been made where the sample consists of members from the Sveriges Aktiesparares riksförbund. The results from this study indicate that the majority of the sample on the Swedish equity market actively avoids risky situations where they can lose or regret a decision they have made. They spend much time on gathering information which implies that investors want to make informed decisions. These decisions are mostly based on media, financial statements and share price trends. The study also shows that these three are mostly used together which infer that the respondents do not use only one information source before making an investment decision. The study also displays that stock investors on the Swedish equity market invest much less when there are fluctuations in the market to avoid risk. This also shows when respondents choose to bide and keep the investment decisions he already made instead of following the flock.

The study is based on the study of Jegadeesh and Titman (1993, 2001) which found evidence of succesfull trading strategies which yielded significant positive abnormal returns by exploiting a momentum pattern in stock prices. The purpose of this study is to contribute with empirical results to the discussions of efficient markets, momentum effects and behavioral finance by providing evidence from the Swedish stock market between the years 1998 and 2013. The conclusion is that there exists a Momentum Effect on the Swedish stock market. The utilization of momentum strategies yields significant positive abnormal returns. The Efficient Market Hypothesis is a model which might hold in the long-term, but shows limitations in the short-term. The implications of the results of this study are that short-term investor behavior and momentum profits might be partially explained by behavioral finance models but the origin of the momentum profits need to be further evaluated.

Problembakgrund & problemdiskussion: I dagens informationssamhälle finns det oändligt med möjligheter att nå information. Dels genom traditionell media i form av papperstidningar, men också genom webbaserade plattformar i mobiltelefonen, surfplattan och datorn. För investerare innebär detta att de dagligen möts av information om företag de äger och har ett intresse för. En stor del av den information som publiceras innehåller inte något fundamentalt värde. Enligt teori om en effektiv marknad och rationella investerare påverkas investerare inte av denna information. Inom beteendevetenskapen är detta däremot fullt tänkbart. Med en beteendevetenskaplig utgångspunkt önskar vi därmed undersöka om synligheten av bolagsnamnen i press påverkar likviditeten i deras aktier. Problemformulering: Påverkar synligheten av företagsnamnet i press, och i så fall hur, likviditeten i aktierna för bolagen listade på First North? Syfte: Huvudsyftet med studien är att utreda om handelsvolymen i aktierna för bolagen listade på First North påverkas av att bolagsnamnet syns i pressen. Om vi finner ett samband i huvudsyftet vill vi även som delsyfte undersöka om påverkan skiljer sig mellan tryckt och webbaserad press. Teori: Studien inkluderar teorin om den effektiva marknaden, bounded rationality samt behavioral finance teorier om övertro, social påverkan och flockbeteende, representativitet och familjaritet. Bounded rationality diskuterar människors verkliga beslutsfattande kontra de finansiella teoriernas uppfattning om effektiva marknader och rationella individer. Behavioral finance avser förklara investerarnas beteende. Grundtanken i teorin om övertro är att det finns investerare som överskattar sin egen förmåga. Social påverkan och flockbeteende är teorier om hur investerares beslut kan påverkas av omgivningen. Representativitet och familjaritet beskriver hur investerare tar investeringsbeslut utifrån sin känsla eller koppling till företaget. Metod: I utförandet av studien har en kvantitativ metod och deduktiv ansats använts. Vår studerade marknad är First North under åren 2011-2013. Urvalspopulationen består av 15 bolag listade på den svenska delen av denna. För dessa har vi samlat in data för antalet omnämnanden i tryckt och webbaserad press för årens alla dagar och finansiell information för samtliga 753 handelsdagar. Empiri/analys: Resultatet av undersökningen visar att handelsvolymen ökar vid ytterligare ett omnämnande av bolagen i den webbaserade pressen. Efter att ha inkluderat kontrollvariabler för bolagsstorlek, fundamentala nyheter, marknadssentiment med flera anser vi att ett orsakssamband styrkts. Studien visar att likviditeten i aktierna höjs vid ökad synlighet i webbaserad press. Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det finns investerare på First North vars beslutsprocess är betydligt mer invecklad än vad som antas i teori om effektiva marknader och rationella investerare. Investerarnas beteenden kan bättre förklaras av teorier inom behavioral finance. Slutsats: Vi anser att vi besvarat vår problemformulering och uppfyllt studiens syften. Studien har visat att likviditeten i aktierna för bolagen listade på First North påverkas av synlighet i webbaserad press.

Magistro baigiamajame analizuoti ir įvertinti pasirinkimai elgsenos finansų kontekste bei požiūris į perteklinio pasirinkimo situacijas. Pirmojoje darbo dalyje pateikiama racionalios ekonominės elgsenos kritika, apžvelgiama elgsenos finansų disciplina kaip alternatyva vyraujančiai paradigmai, apžvelgiamos dažniausiai pasireiškiančios euristikos bei polinkiai. Pristatoma per didelio pasirinkimo problema bei pateikiami susisteminti šios srities tyrimai. Pagrindžiant empirinio tyrimo metodiką, antrojoje darbo dalyje, remiantis užsienio autorių tyrimais, parenkami tikrinami polinkiai bei euristikos, sudaromas klausimynas, atliekamas pilotinis tyrimas, sudaroma tyrimo anketa, vertinamas patikimumas. Trečiojoje dalyje lyginami ir taikant statistinius metodus analizuojami empirinio tyrimo rezultatai, ieškoma reikšmingų sąsajų, pateikiamos įžvalgos, apibendrinami rezultatai ir apžvelgiamos galimos tolimesnių tyrimų kryptys. Galiausiai pateikiamos išvados ir siūlomos būsimų tyrimų kryptys. / Master‘s thesis aims to analyze and evaluate choices in the context of behavioral finance and attitude towards overchoice. In the first part of the thesis, criticism of rational choice theory is provided, behavioral finance is portrayed as an alternative to mainstream finance and the most common heuristics and biases are reviewed. The problem of overchoice is discussed and research in this field is reviewed. In the second part of the thesis, methodology for studying choice in the context of behavioral finance and approach to overchoice is formed: the most probable heuristics and biases are chosen, a pilot questionnaire is composed, a pilot survey is carried our, the pilot questionnaire is updated to obtain the final version, validity of the survey is evaluated. In the third part of the thesis, survey results are analyzed, statistically significant relations are sought, insights are provided, results are summarized and possible directions for future research are outlined.

Studies showed that prior outcomes do influence current decisions while we are interested in how prior performance affects individual investors’ risk taking behavior. Tracking 2,947 individual investors’ transaction in Taiwan Top50 Tracker Fund from June 2003 till December 2006, our empirical results indicate both the former risk taking and prior profits have significant influences on individual investors’ later risk taking behavior. We find a positive relation between later risk taking and prior gains but a negative relation between later risk taking and prior losses. Furthermore, according to the amount of prior gains and losses, we find those who experience large sum of gains or losses take far higher risks than those who have modest prior gains or losses.

abstract: I examine the degree to which stockholders' aggregate gain/loss frame of reference in the equity of a given firm affects their response to the firm's quarterly earnings announcements. Contrary to predictions from rational expectations models of trade (Shackelford and Verrecchia 2002), I find that abnormal trading volume around earnings announcements is larger (smaller) when stockholders are in an aggregate unrealized capital gain (loss) position. This relation is stronger among seller-initiated trades and weaker in December, consistent with the cognitive bias referred to as the disposition effect (Shefrin and Statman 1985). Sensitivity analysis reveals that the relation is stronger among less sophisticated investors and for firms with weaker information environments, consistent with the behavioral explanation. I also present evidence on the consequences of this disposition effect. First, stockholders' aggregate unrealized capital gain position moderates the degree to which information-related determinants of trade (e.g. unexpected earnings, firm size, and forecast dispersion) affect abnormal announcement-window trading volume. Second, stockholders' aggregate unrealized capital gains position is associated with announcement-window abnormal returns, consistent with the disposition effect reducing the market's ability to efficiently incorporate earnings news into price. / Dissertation/Thesis / Ph.D. Accountancy 2012