La matière est la cellule fondamentale de la création. Elle est présente sous diverses formes et densités. Parfois souple, d'autres fois solides, elle est aussi réelle et irréelle. La dualité de son identité fait de sa nature un facteur propice à l'expression de l'art. Dans l'Interprétation de la Nature (Interprétation of Nature), l'élément visible mais aussi invisible subit le cycle de la vie qui dans un espace spatiotemporelle change, le fait naître de renaître. Dans ce contexte, mon étude porte sur l'être et le devenir. Le développement de la cellule primaire, sa croissance, sa formation, sa maturation, sa disparition et sa re-création. L'expérience de l'objet est variable selon l'espace. L'espace qui entoure le spectateur peut être la cause du changement, et modifier l'oeuvre. La situation n'est pas dépendante du créateur mais interactive avec le spectateur qui entretient un rapport ambigu. de possesseur-possédé. / Material is the fundamental cell of creation. It appears under different shapes and densities. Its dual identity turns its nature into an appropriate factor in the expression of art. In the Interpretation of Nature, visible as well as invisible elements undergo the existential cycle which, within a spatiotemporal framework, breathes endless life into it. In this context, my study revolves around being and becoming, that is, the development of primary cell, its growth, formation, maturation, demise and re-creation. The experience of the objects varies according to space. The space surrounding the viewer might be the cause of change and might even modify the artwork. The situation does not just rely on the creator but interacts with the viewer in an ambiguous relation where the possessor becomes possessed.

AbstractEn tidsepoks syn på barnet kan speglas i den barnlitteratur som ges ut och därför ser vi att en analys av samtida barnlitteratur kan öka förståelsen av hur samhället ser på barn och barndom. Syftet med studien är att undersöka hur synen på barnet och barndom framställs i samtida barnlitteratur. För att konkretisera syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur framställs barnet i böckerna? Hur framställs barnet i relation till de vuxna i böckerna? Hur framställs barndom i böckerna? Studien har en barndomssociologisk ansats och metoden utgår från en kvalitativ innehållsanalys samt en ikonotextuell syn där vi har utgått från bilderbokens två berättande medium för att analysera böckernas innehåll. Analysen bygger på sex bilderböcker som varit nominerade eller vunnit Augustpriset i kategorin årets svenska barn och ungdomsbok mellan år 2017-2019. Analysen har genomförts med hjälp av närläsning och de barndomssociologiska begreppen being/becoming, den apolloniska och dionysiska synen på barnet samt plats som analytiska verktyg för att få syn på hur barnet och barndom framställs i bilderböckerna. Resultatet av analysen visar att samtliga bilderböcker skildrar barnet som kompetent och självständigt. I majoriteten av böckerna kan barnet tolkas som being. I analysen blir det även synligt att de vuxna framställs som någon som vill konstruera barnet utifrån synen på barnet som becoming. Utifrån den dionysiska och apolloniska synen på barnet kunde vi i majoriteten av böckerna tolka barnet utifrån det apolloniska synsättet. Barnet framställs som oskuldsfullt med en inneboende godhet och bilderna skildrar en känsla av ett naturligt tillstånd kopplat till naturen. Barndomen i böckerna framställs som en social konstruktion där barnet framställs som delaktig i utformandet av sitt liv och därmed sin barndom. De vuxna framställs med ett behov att skydda och kontrollera barnet vilket gör att de vuxna kan tolkas utifrån en syn på barndomen som becoming. Resultatet av analysen visar även att barndomen kan tolkas som domesticerad med kopplingar till den senmoderna tid vi lever i som kan kännetecknas som en tid av osäkerhet. Nyckelord: barndom, barndomssociologi, barnsyn, being/ becoming, bilderbok, bilderboksanalys, children's books, picture books, social aktör.

Studiens syfte är att undersöka de erfarenheter förskollärare beskriver om skapandet av den fysiska miljön i förskolan utifrån barns intressen, nyfikenhet och undersökande i stunden. För att nå vårt valda syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka strategier använder förskollärare för att ge barnen inflytande över utformningen av den fysiska miljön i förskolan? Vilka utmaningar lyfter förskollärare att de möter i skapandet av fysiska miljöer i förskolan utifrån barns intresse och undersökande? Vi har valt att utgå från ett barndomssociologiskt perspektiv i studien, vilket inte enbart handlar om kunskapen om barn och barndom utan något som också bör förstås i relation till tid och rum. Detta betyder att barn blir till och påverkas på olika sätt beroende på vilken miljö som omger dem. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, där det insamlade materialet har skett i fyra semistrukturerade intervjuer med olika förskollärare. Resultatet visar på olika erfarenheter och utmaningar hos förskollärarna kring arbetet med att utforma en miljö utifrån barnens intresse och inflytande, samt betydelsen av vilket förhållningssätt förskolläraren väljer att ta. Förskollärarna beskriver såväl erfarenheter kring vikten av en gemensam barnsyn i arbetslaget som utmaningar i arbetet med att tillgodose varje enskilt barns behov och intressen. / The purpose of the study is to examine the experiences preschool teachers describe about the creation of the physical environment in preschool based on children's interests, curiosity and exploration in the moment. To achieve our chosen purpose, we have started from the following questions: What strategies do preschool teachers use to give the children influence over the design of the physical environment in preschool? What challenges do preschool teachers highlight that they face in the creation of physical environments in preschool based on children's interest and exploration? We have chosen to start from a childhood sociological perspective in the study, which is not only about the knowledge about children and childhood, but something that should also be understood in relation to time and space. This means that children are conceived and affected in different ways depending on the environment that surrounds them. We have used a qualitative research method, where the collected material has been done in four semi-structured interviews with different preschool teachers. The results show different experiences and challenges among the preschool teachers regarding the work of designing an environment based on the children's interest and influence, as well as the importance of the approach the preschool teacher chooses to take. The preschool teachers describe both experiences of the importance of a common view of children in the work team and challenges in the work to meet each individual child's needs and interests.

Submitted by Ricardo Cedraz Duque Moliterno (ricardo.moliterno@uefs.br) on 2018-09-17T21:43:55Z No. of bitstreams: 1 Disserta??o de Grasiela Lima.pdf: 760680 bytes, checksum: d69d878c3209b5f032db528c284856ba (MD5) / Made available in DSpace on 2018-09-17T21:43:55Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Disserta??o de Grasiela Lima.pdf: 760680 bytes, checksum: d69d878c3209b5f032db528c284856ba (MD5) Previous issue date: 2018-06-06 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior - CAPES / This dissertation presents the (auto)biographical narratives of four monitors and a monitor of the area of natural sciences. Through his memories, trajectories and life histories we investigate his being and become an alternating teacher, understood both as a field of study and as being able to alternate between different universes. Therefore, we have the objective of knowing the alternating life of the natural science monitors in the EFAs of the REFAISA network, during the construction of their being and becoming a professional of the field, based on their trajectories / stories of life. It is a qualitative research, based on the concepts of memory, (auto) biography, life history and narratives. Semi-structured interviews were carried out to collect data. For the analysis of the data generated, we tried to appropriate the idea of experience, Jorge Larrosa and Professorality, by Marcos Villela Pereira, and also wanted to listen to our participants, so we felt obliged to work all issues that somehow affect them. From the analysis of the data, we can conclude that much of this being and becoming a teacher is permeated by experiences that are touching him along his trajectories, whether personal or professional, which leads to the construction of a qualityality, which is the difference in itself, and even when and I want to follow models, to be equal to others, I can not, because I build myself the teacher / monitor that I can, and this achievement is linked to what affects me, what happens to me In the case of EFAs feel more comfortable as a teacher or monitor is connected to the trajectory, a history built in contact with the family, in school as a student and then as a teacher, in their initial and continued formation. Our life is an eternal game, where we are influenced by ideas, brands that we carry from our lives and often we want to be equal to people who are considered important, however, our differences project us to other ways, to be unique, to change, with that our life is unstable and as a teacher we need to eternally rebuild ourselves. / Esta disserta??o apresenta as narrativas (auto)biogr?ficas de quatro monitores e de uma monitora da ?rea de ci?ncias naturais. Por meio de suas mem?rias, trajet?rias e hist?rias de vida, investigamos o seu ser e tornar-se docente em altern?ncia, entendida tanto como campo de estudo quanto como poder alternar entre universos distintos. Por isso, temos o objetivo de conhecer a vida em altern?ncia dos monitores/as da ?rea de ci?ncias naturais, nas EFAs da rede REFAISA, durante a constru??o do seu ser e tornar-se profissional do campo, com base nas suas trajet?rias/hist?rias de vida. Trata-se de uma pesquisa qualitativa, embasada nos conceitos de mem?ria, (auto)biografia, hist?ria de vida e narrativas. Para a coleta de dados, foram realizadas entrevistas semi-estruturadas. Para a an?lise dos dados gerados, tentamos nos apropriar da ideia de experi?ncia, de Jorge Larrosa e de professoralidade, de Marcos Villela Pereira, e tamb?m quer?amos escutar os/as nossos/as participantes, por isso, sentimo-nos na obriga??o de trabalhar todas as quest?es que, de certa forma, lhes afetam. A partir da an?lise dos dados, conseguimos concluir que muito desse ser e tornar-se docente est? perpassado por experi?ncias que v?o lhe tocando ao longo das suas trajet?rias, sejam elas pessoais ou profissionais, o que levam a constru??o de uma professoralidade, que ? a diferen?a em si, e mesmo quando e quero seguir modelos, ser igual a outros/as, eu n?o consigo, pois eu construo em mim o/a professor/a-monitor/a que consigo, e esse conseguir est? ligado ao que me afeta, ao que me passa. No caso das EFAs, sentir-se mais confort?vel como professor/a ou monitor/a est? ligado ? trajet?ria, a uma hist?ria constru?da em contato com a fam?lia, na escola enquanto estudante e depois enquanto docente, na sua forma??o inicial e continuada. A nossa vida ? um eterno jogo, onde somos influenciados por ideias, por marcas que carregamos das nossas vidas; muitas vezes queremos ser iguais a pessoas que s?o tidas como importantes, no entanto, as nossas diferen?as nos projetam para outros caminhos, para sermos ?nicos, para mudarmos. Com isso, a nossa vida ? inst?vel e, enquanto docente, precisamos eternamente nos reconstruir.

No description available.