No description available.

Titel: Belöningssystemets påverkan på revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyråer Författare: Carl Schön Institution: Ekonomihögskolan i Växjö Datum: 2011-05-30 Problemformulering: Hur är fallföretagets belöningssystem utformat? Hur påverkar belöningssystemet de anställdas motivations- och prestationsförmåga? Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats på kvalitativa intervjuer med Directors på fallföretaget. Forskaren har valt ut och använt sig av både tryckta och elektroniska källor, med hänsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade ämnet. Vid genomförande av studien har forskaren använt sig av ett deduktivt synsätt. Syfte: Författaren ämnar genomföra en fallstudie på ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem är uppbyggda samt belysa vilken påverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har på revisionsföretagets anställda. Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem består av både monetära- och icke monetära belöningar. De monetära belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid måluppfyllelse och tillfälliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anställda. Företagets icke monetära belöningar består av bland annat en god arbetsmiljö, utbildningar och förmåner som till exempel privatsjukvård, motionsbidrag och kortare arbetsvecka. Som belöningssystemet är utformat i dagsläget är det endast Directors och Partners som berörs av belöningssystemets samtliga delar, vilket bidrar till att det tappar en stor del av dess motivationshöjande avsikt. Directors på fallföretaget hävdar dessutom att de hade utfört samma arbetsuppgifter utan en finansiell bonus, men att det ändå är något som måste finnas för att behålla medarbetarna och kompetensen inom företaget. Utlandsutbildningar nämns som ett exempel på en belöning som hade motiverat dem, men som i dagsläget inte ingår i fallföretagets belöningssystem. Fallföretagets belöningssystem håller i skrivande stund på att omarbetas, för att ge fler av företagets anställda möjlighet att erhålla monetära bonusar vid goda prestationer. På sikt kommer även företaget tillhandahålla en kollektiv belöningsfördelning där samtliga medarbetare får ta del av företagets framgångar.

Konkurrensen mellan hotellen idag ökar kraftigt. Hotellen måste fokusera på att verkligen göra gästerna nöjda för att de ska kunna konkurrera på marknaden. Oavsett hur bra service hotellen har så har det visat sig att misstag i servicen är oundvikliga, vilket ställer höga krav på hotellen att reparera sig från dessa misstag. För att hålla gäster nöjda krävs en god "service recovery", att vända missnöjda gäster till att bli nöjda. Receptionisterna är de personer som möter flest klagomål eftersom de interagerar med gästerna kontinuerligt. Därför är det relevant för managers på hotell att arbeta med att utveckla och stödja receptionisterna i denna service recovery-process för att servicen som helhet ska hålla en hög nivå. Studien syftar till att få en förståelse för om hotellföretag har strategier för klagomålshantering, och i så fall hur samspelet mellan managers och frontpersonal ser ut. För att få en ökad förståelse för detta har vi genom litteratursökningen funnit tre grundläggande teorier: service recovery, empowerment samt belöningssystem. Studien riktar sig mot fristående hotell men även större hotellkedjor för att på så sätt få en bredare bild av hur det ser ut i branschen som helhet. Empirin bygger på semi-strukturerade intervjuer som sedan analyseras mot den teoretiska referensramen för studien. Empirisk data används även för att analysera resultatet för att vidare besvara syftet med studien. Studien visade att frontpersonalen inom de valda hotellen har utrymme att själva hantera klagomål som kommer in. Ändå skickar de vidare klagomålen till managers som får lösa dem med gästerna. Samtidigt ser vi från managers håll att de inte utvecklar hållbara strategier för hur hanteringen av klagomål ska effektiviseras, även om vi ser att det ändå görs försök till detta. Ur detta finner vi att samspelet mellan managers och frontpersonalen inte fungerar effektivt. Det är otydligt vem som bär skulden för detta, om det är managers för att de inte skapar förutsättningarna för anställda eller om det är anställda som inte tar åt sig av förutsättningar som finns. Vi ser att det finns brister hos båda parter, eftersom frontpersonalen har svårt att ta åt sig av förutsättningarna, och för att managers inte skapar tillräckligt bra förutsättningar för frontpersonalen.

Författare: Ellinore Johansson och Rickard Sundqvist Handledare: Anna Stafsudd Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Titel: Belöningssystem – En studie kring finansiella rådgivare Bakgrund och problem: Idag ökar behovet av finansiella rådgivare, allteftersom de finansi-ella instrumenten på marknaden blir allt mer komplexa och svårare för kunderna att förstå. Då rådgivarna har mer kunskap och erfarenhet av investeringar kommer kunden lita på sin rådgi-vare som därigenom besitter en maktposition eftersom rådgivarens rekommendation kan komma att påverka kunden och hens ekonomi i hög grad. På grund av denna maktposition finns lagar samt Finansinspektionens föreskrifter som reglerar hur rådgivarens rådgivning ska gå till. Trots detta finns det brister i rådgivarnas rutiner mot kunden. De belöningssystem som rådgivaren blir kompenserad efter kan vara avgörande för om rådgi-varen kommer att ägna sig åt försäljning eller inte. Detta eftersom ett belöningssystem kan vara utformat så att de motiverar rådgivaren till att arbeta efter företagets strategi och mål. Om detta ger rådgivaren försäljningsincitament kan de komma att utnyttjas av rådgivaren på kundens bekostnad i och med att kundens råd inte blir anpassade efter kundens profil utan istället efter vad som ger rådgivaren bäst betalt. Syfte: Studien syftar till att redogöra för om finansiella rådgivare påverkas att frångå deras rådgivning och istället ägna sig åt försäljning, när de arbetar efter ett belöningssystem. Metod: Vi har använt en kvantitativ undersökningsmetod för att undersöka om det finns ett samband mellan belöningssystem och försäljning. En förundersökning med fyra intervjuer ledde fram till två internetbaserade enkäter som skickats till både finansiella rådgivare och kunder. Slutsatser: Det finns inga signifikanta samband mellan monetära belöningssytem, matriella förmåner eller beroende rådgivare och försäljning. Det går dock att urskilja ett signifikant samband mellan immatriella förmåner och försäljning men detta samband är svagt och bör tolkas med reservation. Däremot kan vi finna att 78 % av rådgivarna ägnar sig åt försäljning och att detta är något som alla kunder inte är medvetna om.

No description available.

Bakgrund: För att företag ska bli effektiva och framgångsrika har det kommit att bli en förutsättning att det finns en tydlig och välformulerad strategi. Strategin ska vara tillämpbar och implementerad i organisationen och det är viktigt att den är förstålig och påverkbar hos de anställda. Trots detta misslyckas flertalet företag med att kommunicera ut sina strategiska mål men dock har det visats sig att det går att styra de anställda genom att tillämpa ett effektfullt belöningssystem. Det problematiska ligger i att få strategierna och belöningssystemet att samspela med varandra samt att belöna de anställda efter rätt beteende. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur valt belöningssystem påverkas av företagets givna strategi. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida fallföretagen inom inredningsbranschen använder sig av ett effektivt belöningssystem för att motivera de anställda på den operativa nivån. Metod: Uppsatsen är en deduktiv studie och för att svara på studiens syfte har en kvalitativ ansats valts. Vidare bygger uppsatsen på en fallstudie där sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer genomförts i tre svenska inredningsföretag. Resultat: Resultatet visar att de utvalda företagen tagit hänsyn till de teoretiska aspekterna vid utformningen av ett effektivt belöningssystem. Det som främst präglar belöningssystemets utformning är företagens ambitioner att växa utefter tillväxtstrategin. Däremot är det inte lika framträdande huruvida konkurrensstrategierna präglar hur företagens belöningssystem är konstruerade. Dock anses de kvantitativa försäljningsmåtten vara av en subjektiv karaktär varför belöningarna till viss del följer en differentieringsstrategi. Vidare visar resultatet svårigheter med att koppla monetära och icke monetära belöningarna samt huruvida belöningarna bör vara av en individuell eller gruppbaserad karaktär utefter respektive strategi.

Bakgrund: Det anses nuförtiden att människan är företagets viktigaste tillgång. Hur motiverar man denna för att jobba mot företagets mål? Försäkringsbranschen använder sig mest av provisionslön, men frågan är då om detta inte leder till att försäljaren säljer försäkringar, kunden ej är i behov av, för egen vinnings skull. Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka om provisionslön är ett bra sätt att avlöna försäkringsförsäljare med hänsyn till att det är en komplex produkt de säljer samt att kunden ofta inte vet vad alla försäkringsvillkor egentligen innebär. Genomförande: Studien är främst deduktiv och av kvalitativ art, för att samla in primärdata genomfördes öppna, personliga intervjuer på Länsförsäkringar Södermanland. Sekundärdata insamlades från litteratur och forskning inom ämnet och användes för att utforma uppsatsens teoretiska referensram. Resultat: Våra slutsatser är att provisionslönen ej påverkar kunden på ett negativt sätt då försäkringsförsäljaren måste tänka långsiktigt och då måste tänka på kundens bästa. Däremot kan fast lön för försäljaren leda till att stressfaktorn minskar och tryggheten ökar.

Prestationsutvärderingssystem är tänkta att främja uppfyllandet av ett företags strategi. För att uppnå avsedd styreffekt bör prestationsutvärderingssystemen enligt teorin ej vara beroende av sådant som ligger utanför den anställdes kontroll. I företag som agerar i en osäker omgivning, såsom väderberoende företag, kan det vara svårt att välja ut relevanta mått som inte i onödan belastas av vädereffekter som de anställda inte kan kontrollera. Om valda mått ändå belastas av vädereffekter uppstår frågan om och hur den anställdes belöning ska skyddas från vädereffekter. Vårt syfte är att fördjupa förståelsen för hur väderberoende hanteras i prestationsutvärderingssystem. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en serie intervjuer med personer som på olika sätt är ansvariga för skapandet av prestationsutvärderingssystem på företag inom energibranschen som är väderberoende i hög utsträckning. Det vi kommit fram till är att vid val av mått beaktas väderberoendet på så sätt att mått som i allt för stor utsträckning är utsatta för vädereffekter väljs bort samtidigt som väderberoende mått tillåts om de speglar för företaget kritiska framgångsfaktorer. De prestationsmål som sedan kopplas till bonus är inte flexibla och är i allmänhet tufft satta men då bonus kan utgå även om mål inte uppfylls fullt ut ges möjlighet att påverka sin egen situation även om vädret har negativ inverkan. Belöningssystemen är konstruerade med en hög grad av formalisering som grund, vilket innebär att det finns en formelbaserad koppling mellan måluppfyllelse och utbetald belöning samtidigt innebär de valda måtten att en viss grad av subjektivitet är nödvändig.

Sammanfattning Problemformulering: Vilka upplevda effekter har belöningssystem på agent- och principalproblem i en ledningsgrupp i svenska medelstora familjeföretag och hur är de uppbyggda? Syfte: Syftet är att undersöka hur uppbyggandet av belöningssystem till ledningsgruppen egentligen ser ut i svenska medelstora familjeföretag och vilka upplevda effekter det har på agent- och principalproblemen. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Vi ger en överblick på hur vi har diskuterat oss fram till valen av metoderna samt det värde de tillför uppsatsen. Teoretisk referensram: I kapitlet presenterar vi tillämpning av teorier, begrepp och modeller som används i studien. Vi ger en förklaring på begreppen som rör studier om familjeföretag, agent- och principalteorin, belöningssystem och deras samverkan med varandra. Dessa mynnar senare ut i en övergripande modell som förklarar vår problemformulering. Den teoretiska referensramen ligger senare till grund för analysen av det empiriska materialet. Empirisk metod: I kapitlet förklarar vi hur undersökningen och insamlandet av material har gått till på ett metodiskt empiriskt sätt. I kapitlet presenteras de delaktiga företagen, tillvägagångssätt och urvalsramen. Datamaterialet består av en primär karaktär som skapats via intervjuerna. Empirisk referensram: Här presenteras insamlad fakta utifrån våra djupintervjuer med respondenterna. Slutsats: Studien visar att belöningssystemets uppbyggnad och upplevda effekter i en ledningsgrupp är starkt beroende på graden av upplevda agent- och principalproblem. De altruistiska motiven i familjeföretag är för utbredda för att helt och hållet elimineras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisationer inom banksektorn motiverar sina anställda till att prestera och leverera de resultat som organisationen eftersträvar, samt om de anställda upplever de metoder som används som motiverande.Uppsatsens teoretiska referensram består av etablerade teorier inom området arbetsmotivation. Uppsatsen beskriver fyra olika teorier; Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori, Vrooms förväntningsteori och Ryan och Decis självbestämmande teori.En kvalitativ fallstudie på Nordeas kundtjänstavdelning i Uppsala har genomförts, där primärdata insamlats genom semistruktuerade intervjuermed chefer samt anställda. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, såsom tryckta läroböcker, samt vetenskapliga artiklar från etablerade tidskrifter. De faktorer som mättes i intervjuerna grundade sig på Herzbergs motivations- och hygienfaktorer, där frågorna ämnade undersöka hur det existerande belöningssystemet såg ut och de anställdas uppfattning kring systemet.  För att motivera sina anställda använder Nordea främst immateriella belöningar som till exempel feedback och verbal uppmuntran. Majoriteten av arbetstagarna uppgav sig vara motiverade, där de flesta upplevde att immateriella belöningar, snarare än materiella belöningar positivt påverkade motivationen. De inre faktorerna, som exempelvis intressanta arbetsuppgifter och erkännande, var enligt arbetstagarna de viktigaste motivationsfaktorerna.För det första bör organisationer inom banksektorn skapa förutsättningar för att de inre faktorerna tillgodoses, då dessa i högst uträckning verkar motiverande. För det andra är motivation ett högst individuellt begrepp, där det inte finns någon enhetlig ”bästa metod”, därför bör banker anpassa metoderna efter den enskilde arbetstagaren. För det tredje dras slutsatsen att belöningssystemet generellt sett uppfyller sin funktion ur motivationssynpunkt, då majoriteten av arbetstagarna uppgav sig vara motiverade.