Sammanfattning Titel: Belöningssystem och motivation - En flerfallsstudie på företag inom byggbranschen Författare: Philip Adamsson, Gabriel Andersson, Johannes Petersson Program: Civilekonomprogrammets controllerfördjupning Examinator: Elin Funck Handledare: Natalia Semenova Institution: Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet i Växjö Bakgrund och problem: Ett styrmedel som flitigt nyttjas är belöningssystem där ledningen med hjälp av ett fungerande belöningssystem kan få önskat beteende hos arbetstagaren. Hur ett belöningssystem är utformat skiljer sig mellan olika branscher och byggbranschen är en bransch kantad av intressekonflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare. Råder det en överrensstämmelse mellan arbetsgivarens avsikt med ett belöningssystem och arbetstagaren uppfattning om belöningssystemet? Det finns flertalet olika belöningar som kan ge önskat beteende, men vad är det egentligen som motiverar arbetstagare inom byggbranschen. Syfte: Syftet med studien är att redogöra för hur belöningssystem är utformade i byggbranschen. Vidare är syftet med studien att se om arbetsgivarens avsikter med och arbetstagarens uppfattning av belöningssystemet överensstämmer. Dessutom ämnar studien behandla varför, alternativt varför inte arbetstagarna anser att belöningssystemet motiverar. Metod: Vi har genomfört en flerfallsstudie på Svensk Vattenbilningsteknik AB och TECAB Ytskyddsprodukter AB, verksamma inom byggbranschen. Empiriskt material har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer. Studien har haft en deduktiv forskningsansats. Slutsats: Vi kan konstatera att arbetsgivare bör fokusera på vilket syfte de har med belöningssystemet för att kunna utforma ett fungerande belöningssystem. Enligt studien skall ett belöningssystem innehålla en kombination av finansiella och ickefinansiella belöningar. Slutligen bör en finansiell bonus ingå i byggföretags belöningssystem eftersom den ökar arbetstagarnas motivation och tillfredsställelse. / Abstract Title: Reward system and motivation – A multi-case study in the construction industry Authors: Philip Adamsson, Gabriel Andersson, Johannes Petersson Examiner: Elin Funck Supervisor: Natalia Semenova Background and problem: A reward system is an instrument that is widely used, where management with help of a functional reward system can get a desired behavior from an employee. How a reward system is designed differs between sectors. The construction industry is a sector bordered by conflicts of interest between employers and employees. Is there a match between the employer's intention with reward systems and employee’s perception of the reward system? There are multiple rewards that can provide a desired behavior, but what is it that really motivate employees in the construction industry. Purpose: The purpose of this study is to describe how the reward system is designed in the construction industry. Furthermore, the purpose of the study is to see if the employer's intentions and the employee's perception of the reward system is consistent. The study also intends to describe why, or why not employees feel that the reward system motivates them. Methods: We conducted a multi-case study of Svensk Vattenbilningsteknik AB and TECAB Ytskyddsprodukter AB. Both companies are active in the construction industry. Empirical material were obtained through semi-structured interviews. The study had a deductive research approach. Conclusion: We can conclude that employers should focus on the purpose of their reward system to design a functional system. According to the study, a reward system should contain a combination of financial and non-financial rewards. Finally, a financial bonus should be a part of a construction company´s reward system, because it increases employee motivation and satisfaction.

No description available.

Rewards can be used to navigate a person’s behaviour through stimulation. Knowledge about how humans experience and react to rewards has been of use in many areas, one such example is how retailers use point systems to retain customers. This paper aimed to investigate how users of language learning applications feel that they were motivated by their reward systems. To analyse this earlier research in motivational perspectives was used as well as a model of user technology acceptance. This was researched through a case study, for which a pre-study was done on five chosen applications to identify what rewards systems had been implemented in them. Two applications were picked because of the document analysis, which were then used by the test subjects as part of the study. Before they started using the applications, each test subject was interviewed to ascertain their levels of interest and language skills. They were then asked to use the applications however much they’d like over a two to three-week period. The result showed that all our subjects had noticed in one way or another. What they perceived as most motivating differed between all the subjects, but all of them were affected by at least some of the reward system we asked about. We found that all our subjects agreed that the reward systems compromising of streaks were the most motivating. Our subjects were split in what sort of streak they preferred. Some preferred the sort of streak you collect from using the application daily while others preferred the streak you gain when you answer right to several questions in a row. / Belöningar kan stimulera en person och styra dennes beteende. Kunskaper om hur människan reagerar på och upplever belöningar har använts i olika områden, till exempel återförsäljare som använder poängsystem för att hålla kvar sina kunder. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur användare av språkinlärningsapplikationer upplever att belöningssystemen motiverade dem. Teorin som användes var tidigare forskning om olika motiverande perspektiv samt en modell över hur användare accepterar ny teknologi. Undersökningen var strukturerad som en fallstudie där det först utfördes en förstudie av utvalda applikationer för att identifiera de olika belöningssystemen som fanns i språkinlärningsapplikationerna. Genom förstudien bestämdes även de två språkinlärningsapplikationer försökspersonerna fick använda.  Försökspersonerna intervjuades kort för att skapa en profil om vilka de var och vilken tidigare erfarenhet de hade av språk och språkinlärningsapplikationer. Därefter fick de använda båda applikationerna under 2 till 3 veckor. Slutligen utfördes längre intervjuer med varje person för att ta reda på hur de hade upplevt belöningssystemen. Resultatet visade på att alla försökspersoner hade märkt av belöningssystemen på något sätt. Det skilde sig från person till person vad de ansåg var mest motiverande, men alla blev motiverade av någon av de belöningssystemen som det frågades om. Det som försökspersonerna var mest överens om var att Streaks (vilket är när systemet håller koll på när användaren utfört handlingar flera gånger i rad) var motiverande. Författarna kunde också se att vissa av försökspersoner upplevde att den formen av streak som innebar att försökspersonen använde språkinlärningsapplikationen flera dagar i rad var mer motiverande, medan andra ansåg att den formen av streak som innebar att försökspersonen fick flera rätt svar i rad i språkinlärningsapplikationen var mer motiverande.

Generation Y är den generation som just nu är på väg att etablera sig på arbetsmarknaden och anses därför vara relevant att undersöka. Studien har undersökt vilka belöningssystem som Skatteverket i Luleå använder sig av och vilka som ger störst effekt på arbetstagare inom generation Y. Huvudsyftet med studien var att genom en fallstudie av Skatteverket i Luleå påvisa chefers upplevelser och erfarenheter av generation Y:s motivatorer samt vilka belöningssystem som de anser är mest effektiva för generation Y. Avsikten med studien var att skapa en större förståelse för hur organisationer vars mål och vision är samhällsnytta bemöter generation Y:s motivatorer med belöningssystem för att skapa bättre prestationer. Studien är byggd på generationsteorier och tidigare forskning om generation Y samt belöningssystem. Studiens empiriska material är insamlat i form av dokument erhållet från Skatteverket samt fyra kvalitativa intervjuer med olika chefer från Skattekontoret i Luleå. En slutsats av studien var att chefer upplever att generation Y tenderar att drivas mer av inre motivation och därmed är icke-finansiella belöningssystem bättre tillämpade för generation Y. Förslag till vidare forskning var att genomföra en liknande studie på den generation som är näst på tur att inträda på arbetsmarknaden, det vill säga generation Z. / Generation Y is the generation that is currently establishing itself in the labor market. This study has therefore investigated the reward systems used within Skatteverket in Luleå and ties to understand which system was the most effective in motivating employees within Generation Y. The main purpose of the study was to demonstrate, through a case study by the Skatteverket in Luleå, the managers’ experiences of Generation Y's motivators and which reward systems they consider to be most effective for Generation Y. The intention of the study was to create a greater understanding of how public and social welfare organizations’ goals and visions align with Generation Y's motivators with reward systems to create better performances. The study is based on Generation theories and former research on Generation Y and reward systems. The study's empirical material has been collected in the form of documents obtained from Skatteverket and four qualitative interviews with various managers from Skatteverket in Luleå. One conclusion from the study was that managers experience that Generation Y tends to be driven more by internal motivation and therefore non-financial reward systems were shown to be more effective. Suggestions for further research are to carry out a similar study on the generation that is next to enter the labor market, that is, Generation Z.

Denna studie handlar om Swedbanks incitamentprogram. Avsikten med detta belöningssystem är att främja och motivera de anställda att arbeta gemensamt mot företagets mål. I dagsläget förs det diskussioner om huruvida individuellt eller kollektivanpassat belöningssystem skall införas. Vad som lämpar sig bäst måste anpassas efter den specifika situationen. I dagsläget riktas det mer diskussioner kring monetära och så kallade yttre belöningar, medan de icke – monetära och inre belöningarna bara nämns i förbifarten. Dock börjar företagen inse värdet av att främja motivation, då den inre motivationen är något många människor söker för att finna en tillfredställande arbetssituation. Syftet med denna uppsats är att identifiera effekterna och motivationen i ett incitamentprogram. Vi har valt att göra en kvantitativ enkätundersökning hos Swedbank där respondenterna fick besvara ett antal frågor anonymt. Slutsatserna vi kom fram till i samband med undersökningen, var faktorer som att personalen var beredd att genomföra samma arbete utan belöningssystemet om de fick högre lön. De ansåg även att kunderna inte blev rättvist behandlade genom de belöningsgrundade produkterna. Respondenterna ansåg även att det är allt för stor fokusering kring de belöningsgrundande och att administrativa arbetsuppgifter blev kraftigt åsidosatta. Efter införande av incitamentprogrammet har de anställdas syn på vad som är viktigt för dem inte påverkats. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund/Problem: Rörlig lön har under det senaste kvartalet utgjort en alltmer betydande del av ledande befattningshavares lön i hela västvärlden. I Sverige har rörlig lön även blivit vanligare. Rörlig lön eller ersättning kan till exempel vara bonus, aktie- eller optionsbaserad ersättning. Ett typiskt belöningssystem till chefer består vanligtvis av baslön, förmåner, rörlig lön, långsiktig incitament och en pensionslösning. Sammansättningen av en ledande befattningshavares totala ersättning har ofta diskuterats där bland annat ersättningsnivåerna till chefer bör vara legitima och möta förståelse bland företagets intressenter. Flera företag har infört någon form av belöningssystem men det finns inga optimala belöningssystem utan ett företag måste välja ett belöningssystem som är anpassad för företagets specifika situation. Vid implementering av belöningssystem i företag kan belöningssystemet medföra effekter. Ett väl utformad belöningssystem kan leda till positiva effekter för företaget.Syfte: Syftet med studien är att analysera hur användning av belöningssystem till ledande befattningshavare påverkar AMF, Ericsson, SEB och AB Volvo. Vår avsikt är att få en förståelse om vilka effekter som kan uppstå från att använda belöningssystem till ledande befattningshavare. Vi vill även få en förståelse för hur dessa företag och deras intressenters uppfattning om belöningssystem till ledande befattningshavare är.Metod: Vi har tillämpat en indirekt induktivt ansats där vi har pendlat fram och tillbaka mellan teori och empiri. Vi har främst använt en kvalitativ forskningsstrategi i studien. Litteraturgenomgången består av litteratur och vetenskapliga artiklar som berör belöningar, agentteorin och motivation. Empirin består av tidningsartiklar där våra studerade företags belöningssystem har uppmärksammats i massmedia.Slutsats: Vi har kommit fram till att belöningssystemet huvudsakligen har påverkat de studerade företagen på ett negativ sätt, på grund av att de inte har beaktat vissa faktorer. Vi har identifierat att utformningen av belöningssystem är en utlösande faktor som har påverkat AMF, Ericsson, SEB och AB Volvo. Vi har då funnit att belopp och prestation är utlösande faktorer till hur intressenter, särskilt aktieägare uppfattar programmet. Medan andra intressenter ser företagets moraliska handlingar som central. Dessa företag bör då ta hänsyn till sina intressenter vid utformning av belöningsprogram för de är beroende av sina intressenter på ett eller annat sätt som arbetskraft och kapital. Om inte hänsyn tas kan det leda till att de studerade företagens legitimitet påverkas. Företag använder belöningssystemet som ett konkurrensmedel för att behålla medarbetarna. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>För- och nackdelar med belöningssystem - en studie om Scania</p><p>Vårt syfte är att beskriva hur ett belöningssystem kan vara uppbyggt och studera vilka för- och nackdelar ett belöningssystem medför. Vi studerar närmare hur Scanias belöningssystem ser ut och hur väl det fungerar som en motivationsfaktor för de anställda. Vi vill också undersöka om det finns något som kan förbättras med Scanias belöningssystem</p><p>Vi använde en kvalitativ metod. Utifrån litteraturstudier skapades en referensram. Därefter intervjuade vi sex personer på Scania om deras belöningssystem. Utifrån resultatet från dessa intervjuer analyserade vi referensramen. Vi har kommit fram till våra slutsatser utifrån detta.</p><p>Vi kom fram till att det inte finns något perfekt belöningssystem. Alla system har sina för- och nackdelar. Vi tycker att Scania har valt ett system som inte leder till missnöje eller orättvisor. Bonuslönen är inte direkt motiverande på kort sikt men leder på lång sikt till att de anställda känner mer samhörighet med företaget de jobbar i. Vi upplever att den största motivationsfaktorn i Scania är alla förmåner och utvecklingsmöjligheter som företaget erbjuder.</p> / <p>Advantages and disadvantages of reward systems – a study of Scania</p><p>Our purpose is to describe how a reward system can be constructed and study the benefits and drawbacks of what a reward system entails. We are studying the details on how Scania's reward system is designed and how well it works as a motivation factor for the employes. We also study if there is anything that can be improved with the reward system that Scania has.</p><p>We used a qualitative method. Based on literature studies, we created a frame of reference. After that we interviewed six persons at Scania about their reward system. Based on the results of these interviews, we analyzed the frame of reference. We have reached our conclusions from the analyze.</p><p>We found that there is no perfect reward system. All systems have their advantages and disadvantages. We think that Scania has chosen a system that does not lead to dissatisfaction or injustice. The bonus remuneration is not directly motivating in the short term but in the long term it leads to that the employees feel more affinity with the company they work in. We believe that the most important motivation factor in Scania is all the benefits and opportunities to develop that Scania offers.</p>

<p>Bakgrund: Arbetstagarens kunskap ses som en allt viktigare resurs och företag söker vägar att behålla duktiga kunskapsarbetare. Ett företags belöningssystem kan vara ett sätt för att attrahera och behålla kunskapsarbetare. I studien läggs fokus på konsulter då de är kunskapsarbetare som lever på sin kompetens och oftast arbetar i projekt. För att en kunskapsarbetare ska bli motiverad av den belöning denne får menar vi att det krävs att kunskapsarbetaren känner tillit till belöningssystemet och dess förmåga att uppmärksamma och belöna kunskapsarbetarens arbetsinsats. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera faktorer som påverkar kunskapsarbetares tillit till belöningssystem i en projektbaserad organisation. </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med sex konsulter och två chefer på två större konsultbolag; tre konsulter och en chef på varje företag. </p><p>Resultat: Studien visar att de belöningssystem som används i de undersökta företagen generellt är uppskattade av konsulterna i respektive företag och de känner tillit till att de får den belöning de anser sig förtjäna. Konsulterna framhåller specifika faktorer som viktiga för att de ska känna tillit till belöningssystemet. De faktorer som har visat sig vara av betydelse är rättvisa, pålitlighet, öppenhet och kompetens.</p>

<p>Bakgrund: Belöningssystem är idag ett hett ämne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör främst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen är idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de är inom den privata sektorn beroende på att finansieringen inom den offentliga sektorn är mer begränsad än inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det är andra faktorer som skapar drivkraft. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera befintliga belöningssystem för lärare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor. Därefter ska ett gemensamt belöningssystem (med detta avses ett övergripande belöningssystem där karaktärsdrag lyfts fram, som sedan varje skola kan utveckla för att passa respektive verksamhet) utvecklas för Linköpings kommunala gymnasieskolor så att det bättre än det befintliga belöningssystemet överensstämmer med lärarnas önskemål, samtidigt som skolledningens begränsningar beaktas. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in via besöksintervjuer med en utbildningsansvarig vid Linköpings kommun, en ekonomichef på en av gymnasieskolorna, samtliga fem rektorer från Linköpings kommunala gymnasieskolor samt sju lärare från Linköpings kommunala gymnasieskolor. </p><p>Resultat: Studien visar att de karaktärsdrag och de åtgärder som är viktiga för skolan i ett inledningsskede av belöningssystemsutvecklingen är att skapa en medvetenhet om det befintliga belöningssystemet, sätta upp tydliga mål för lärarna i deras arbete, mer kontinuerlig feed-back, komplettera det monetära belöningssystemet med immateriella belöningar samt ge skolledningen större frihet.</p>

<p>Det mest använda sättet<strong> </strong>för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete är att använda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag är att uppmuntra de anställda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter något utöver de vanliga. Men frågan är om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivån med hjälp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka två olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen är baserad på elva intervjuer, fyra av intervjuerna är genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag. Utifrån respondenternas svar kommer vi lyfta fram de fakta som vi anser relevant för att förklara belöningssystemet och hur personalen motiveras. Vi har lagt motivationsteorier och belöningsteorier som grund. Vi diskuterar intervjuerna från empirin i analys avsnittet. Efter vår undersökning anser vi att vi har fått en bra bild av hur belöningssystemen fungerar i respektive företag. Vi ser att säljarna i Call-Up motiveras främst av finansiella belöningar medan säjarna på Länsförsäkringar motiveras mer av icke-finansiella belöningar. Varför säljarna i de olika företagen ser så annorlunda på belöning tror vi beror på att de har olika mål i sitt arbete.</p>