<p>Regiformerna har olika målsättningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte är likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter.</p>

<p>Syfte med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för belöningssystem och dess funktioner, samt undersöka om dessa motiverar personalen till att sträva efter samma mål som företaget. I vår slutsats har vi kommit fram till att Elgiganten och ONOFF använder sig av väl fungerande belöningssystem. I studien kom vi fram till att både de anställda och litteraturen pekar på att det är de icke-finansiella faktorerna som motiverar mest. Därmed borde de utveckla de icke-finansiella belöningarna vidare för att nå högre motivation och högre effektivitet inom verksamheten. Vi har även kommit fram till att det inte är belöningssystemet i sig utan det är känslan som personalen känner när de uppnår en belöning som motiverar mest.  <p><p> </p></p></p> / <p>Our purpose with this thesis is to create an understanding for reward systems and its funtions, to see if it fulfils the purpose to motivate the employees to strive after the same goal as the company. The conclusion we have come up to is that Elgiganten and ONOFF have a well functioned reward system. In the thesis we have come up with that both the employees and the literature point out that it's the non financial factors which create the largest part of the motivation. This means that the company should develop the non financial reward further to reach higher motivation and higher efficiency in the organization. We have also concluded that it's not the reward system itself but the feeling the employees feel when they reach a reward that motivates the most.  </p>

<p> </p><p>Denna uppsats analyserar lönesättningsproblematik utifrån ett entreprenöriellt perspektiv där syftet är att belysa problemet med incitamentsdesign och samtidigt ta reda på hur MediaPilot på ett bra sätt skall implementera ett belöningssystem för deras anställda med ansvar för de nya marknaderna. Vi har utgått ifrån tre punkter; först har vi den grundläggande diskussionen som behandlar själva uppsåtet med att över huvudtaget betala ut lön, sedan undersöker vi hur en entreprenör skiljer sig från mängden och vad som motiverar denne, till sist tittar vi på hur lönesättning och bonusutbetalningar skall se ut om dessa skall locka till sig högpresterande och risktagande individer. Vi är av uppfattningen att MediaPilot bör sätta en så stor provisionsdel som möjligt samt implementera ett delägarprogram som slår in efter ett visst antal år. Detta för att på bästa sätt kunna förmedla, via monetära incitament, det budskap som MediaPilot vill få fram till de sökande.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka styrkor och svagheter ett undersökt företag inom verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan använda denna vetskap som utgångspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten är att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nå företagens mål. Utifrån teorin sammanställs en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som används för företaget.</p><p>Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har två typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning då enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process härrörs ifrån dålig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dålig uppföljning av regler. Båda dessa typer av brister i lönesystemet måste åtgärdas i ett framtida lönesystem.</p><p>För lönesystemets utformning bör det belöna både flexibilitet och specialistkompetens, utvecklingssamtal bör hållas regelbundet, ständig utvärdering och revidering av lönesystemet måste ske. För att säkerställa lönesystemets process måste tydliga ansvarsroller fördelas inom företaget.</p>

<p>Det blir i dagens företag allt viktigare att få anställda att agera i likhet med företaget, att</p><p>få anställdas mål att sammanfalla med verksamhetens. Det finns många sätt att gå tillväga</p><p>för att åstadkomma detta. De styrningsstrategier som behandlas i denna uppsats är</p><p>ämnade just för detta ändamål och innefattar: belöningar, utbildning, kommunikation och</p><p>kontroll. Ett företag som arbetar aktivt med dessa strategier är The Nuance Groupe,</p><p>belägna på fem kontinenter världen över. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur</p><p>TNG arbetar för att styra sin personal utifrån fyra styrningsstrategier nämligen:</p><p>belöningar, utbildning, kommunikation samt kontroll. Resultatet av studien är att hela</p><p>TNGs arbetssätt bygger på dessa strategier men att praktiken avviker till viss del från</p><p>teorin. Vi har noterat att företaget både är hårt styrt samtidigt som TNGs strävan är att</p><p>leda personalen på ett handledande sätt.</p>

No description available.

Bakgrund: Individerna i en organisation är viktiga för dess framgång. Belöningssystem är ett sätt på vilket en organisation kan motivera sina anställda. Kulturverksamhet, i vilken museer ingår, är ofta offentligt finansierad. Kanske är det inom denna typ av verksamhet inte möjligt att ha generösa belöningssystem då det skulle kunna leda till irritation bland skattebetalarna? Inom museiverksamhet finns vissa svårigheter med att mäta prestationer, vilket beror på att museer är icke-vinstdrivande samt tjänsteproducerande organisationer. Möjligtvis inverkar även detta på belöningssystemets utformning. En fråga som uppkommer är i vilken utsträckning belöningssystem kan användas i offentligt finansierade museer, samt vad som motiverar de anställda. Syfte: Vi avser undersöka hur belöningssystem i museer är utformade, vilka signaler de sänder ut samt vad som motiverar de anställda. Genomförande: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Det empiriska materialet har samlats in genom besöksintervjuer med anställda och chefer på tre museer. Resultat: Belöningssystemen är inte särskilt utvecklade på museer. Kopplingen mellan prestation och belöning är svag. Systemen signalerar inte att det är värt att lägga ner extra energi och inte heller vad som ska prioriteras. Dessutom bidrar de inte till att klargöra för den anställde om det denne gör är bra. Att personalen på museerna upplever att belöning inte fås i relation till prestation leder till att dessa har låga förväntningar på belöningar. För de anställdas motivation är friheten att ta eget initiativ mycket viktig. Motivationen skulle dessutom kunna öka genom tydligare mål. Det är dock svårt att ställa upp mål i denna typ av verksamhet, även om det visat sig att det inte är omöjligt.Vi menar att den offentliga finansieringen påverkar utformningen av belöningssystem på museer, om än inte i lika hög utsträckning som de intervjuade vill hävda. En risk med belöningssystem inom museer är att de kan locka till sig ”fel” människor, personer som inte är intresserade av verksamheten i sig. Med tanke på att museerna inte har några problem med att attrahera samt behålla personal behöver belöningssystemen ur just detta hänseende inte vara särskilt välutvecklade.

Two of Swedens´s major banks, SEB and Handelsbanken, which appears in the same industry and have similar strategy. Both banks can achieve a similar result despite the fact that their reward system looks quite different. An issue that arises from this observation is the relative reward system to the rest of the economy control system. Our purpose of this paper is therefore to examine the reward system in the organization's financial management systems. We wonder if the reward system may be a function of economic control system, or part of the system, or perhaps made independent of the system and then gradually adapted? In our study, we choose to assume a reward system has three functions to manage, motivate and compose the employee group. In this way, we can see if there is any part of the economy control system that meets any of the reward system's functions, which may indicate that there is a connection. To illustrate these possible relations, we have created two categories of relationship, a supportive and compensatory relationship. Through our relationship categories, we have created a model that can describe how the financial control system components such as organizational structure, budget, transfer pricing, costing and information systems appear towards the reward system. We have chosen to conduct a qualitative study to identify whether there is any relationship that is a connection between the reward system and the other parts of the economy control system. Then the relationship between economy and reward system controller can be ambiguous, we risk not getting sufficient precision in our operationalization so we have decided to conduct a comparative case study to see the variation between Handelsbanken and SEB. From our analysis we draw interesting conclusions as to a reward system is part of the organization's financial control system, whose function is to interact with the different parts of the organization to meet the reward system has three functions. It may seem like an organization's financial management systems already comply with any of the reward system has three functions, but using the reward system, the organization can manage, motivate, and to compose the employee group. Our study therefore shows that organizations may need to have a more differentiated approach to the reward system because it can vary depending on how an organization's financial system is built. / Två av Sveriges storbanker, SEB och Handelsbanken, vilka verkar inom samma bransch och som har liknande strategi, presterar ett likartat resultat trots att deras belöningssystem ser tämligen olika ut. En frågeställning som föds ur denna observation är vilken relation belöningssystemet har till det övriga ekonomistyrsystemet. Vårt syfte med uppsatsen är därför att undersöka belöningssystemets funktion i organisationens ekonomistyrsystem. Vi frågar oss om belöningssystemet kan vara en funktion av ekonomistyrsystemet, en del i systemet, eller kanske skapad oberoende av systemet och sedan gradvis anpassats till det? I vår undersökning väljer vi att utgå ifrån belöningssystemets tre funktioner att styra, motivera och komponera medarbetargruppen. På så sätt kan vi se om det finns någon del av ekonomistyrsystemet som uppfyller någon av belöningssystemets funktioner, vilket kan indikera på att det existerar ett samband. För att belysa dessa eventuella samband har vi skapat två relationskategorier, en understödjande samt en kompenserande relation. Med hjälp av våra relationskategorier har vi skapat en modell som beskriver hur ekonomistyrsystemets delar så som organisationsstruktur, budget, internpris, kalkyl och informationssystem verkar gentemot belöningssystemet. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning för att identifiera om det finns någon relation, det vill säga ett samband mellan belöningssystemet och de andra delarna i ekonomistyrsystemet. Då sambanden mellan belöningssystemet och ekonomistyrsystemet kan vara otydliga riskerar vi att inte få tillräcklig precision i vår operationalisering därför väljer vi att genomföra en jämförande fallstudie för att se variationen mellan Handelsbanken och SEB. Utifrån vår analys drar vi intressanta slutsatser som att belöningssystemets är en del i organisationens ekonomistyrsystem, vars funktion är att samverkar med de olika delarna för att organisationen ska uppfylla belöningssystemets tre funktioner. Det kan förefalla som att en organisations ekonomistyrsystem redan uppfyller någon av belöningssystemets tre funktioner, men med hjälp av belöningssystemet kan organisationen styra, motivera samt att komponera medarbetargruppen. Vår studie visar därför på att organisationer kan behöva ha en mer differentierad syn på belöningssystemet eftersom det kan variera beroende på hur en organisations ekonomistyrsystem är uppbyggt.

Regiformerna har olika målsättningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte är likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter.

Syftet med uppsatsen var att studera vad de anställda inom ett företag i restaurang- och servicebranschen motiveras av att prestera bättre på arbetsplatsen samt hur väl företagets belöningssystem motiverade de anställda. För att få reda på detta har en undersökning gjorts genom en enkätundersökning bland de anställda samt en intervju med driftsdirektören på företaget. De slutsatser som dras i uppsatsen är att belöningssystemet inte motiverar lika starkt som andra faktorer såsom gemenskap med arbetskamrater. Belöningssystemet är dock inte helt omotiverande då en stor del av de svarande ändå känner sig motiverade i någon grad eller svarar att de varken motiveras eller inte. Detta kan vara tillräckligt för att öka försäljningen tillfredställande mycket då företaget upplever att försäljningen har ökat efter införandet av belöningssystemet. Nyckelord Belöningssystem, motivation, restaurang- och servicebranschen, belöningar