Orientador: Francesco Mercuri / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Intituto de Matematica, Estatistica e Computação Cientifica / Made available in DSpace on 2018-08-05T13:33:06Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Min_LienKuan_M.pdf: 1157875 bytes, checksum: 65f63453a02a7c1365c0a9b3524a1602 (MD5) Previous issue date: 2006 / Resumo: O teorema de Bernstein é um marco importante na teoria das superfícies mínimas. Nesta dissertação apresentaremos três demonstrações deste teorema, cada uma levando a generalizações em diferentes direções / Abstract: The Bernstein's theorem is an important landmark in the theory of the minimal surfaces. In this dissertation we will present three demonstrations of this theorem, each one leading to generalizations in different directions / Mestrado / Geometria Diferencial / Mestre em Matemática

Syftet med denna studie har varit att undersöka multiplikation i läromedel från årskurs fyra för att se vad som påverkar multiplikationens struktur och innehåll. För att undersöka detta har studien utgått från följande frågeställningar: ”Hur framställs multiplikation i läromedlen, utifrån begreppen klassifikation och inramning?”, ”Hur förändras läromedlen mellan olika läroplaner, utifrån begreppen klassifikation och inramning?” samt ”Hur skiljer sig multiplikationens klassifikation och inramning mellan de olika läromedlen?”. Studien utgår från ramverket skapad av Bernstein med inspiration från Prytz. De begrepp som ramverket utgår från är intern klassifikation, inramning tempo och inramningorganisation. Läromedelsanalysen är huvudsakligen kvalitativ men med kvantitativa inslag i form av tabeller. Resultatet i studien visade att läromedlen varierade utifrån begreppen klassifikation och inramning. Det framgick även att läromedlen i studien påverkades minimalt av läroplanernas innehåll, istället var författarnas egna intresse i fokus vilket främst influerade läromedlens innehåll och struktur. Slutligen framgick att eleven hade olika mycket makt i läromedlen, det vill säga att läromedlen gav eleven olika mycket utrymme i sitt lärande. En del läromedel var tydliga med vad eleven skulle lära sig och andra läromedel gav mer utrymme att själv välja metod i uppgifterna. En vanligt förekommande introduktion till multiplikation i läromedlen var upprepad addition som ett flertal studier riktar kritik mot. Slutsatsen är att läromedel varierar enligt studiens ramverk. Faktorer som exempelvis läroplan hade en liten påverkan på läromedlets innehåll och struktur. Mönster fanns istället i läromedelsserier och hos den enskilda författaren.

We study online active learning under the Bernstein condition for bounded general losses and offer a solution for online variance estimation. Our suggested algorithm is based on IWAL (Importance Weighted Active Learning) which utilizes the online variance estimation technique to shrink the hypothesis set. For our algorithm, we provide a fallback guarantee and prove that in the case that R(f*) is small, it will converge faster than passive learning, where R(f*) is the risk of the best hypothesis in the hypothesis class. Finally, in the special case of zero-one loss exponential improvement is achieved in label complexity over passive learning. / Graduate

This dissertation addresses the problem of approximating, in floating-point arithmetic, all real roots (simple, clustered, and multiple) over the unit interval of polynomials in Bernstein form with real coefficients.

BakgrundForskningen har visat att elevernas förmåga och resultat hänger ihop med elevernassocioekonomiska bakgrund. Skolverket har i flera rapporter hänvisat till att elever somkommer från ett hem med en lägre utbildningsnivå, har svårare att lyckas i skolan. BådeBourdieu och Bernstein kopplar ihop detta med att elevernas språkliga förmåga skiljer sigmellan de olika samhällsklasserna.SyfteMed bakgrund i både forskning och teori som visat att det finns ett samband mellansocioekonomi och elevers förmåga att nå upp till skolans krav, är syftet med undersökningenatt ta reda på om det finns något samband mellan socioekonomi och skolors behov av stödutifrån. Detta genom frågeställningarna: hur skiljer sig omfattningen av ansökningarna tillSPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) mellan olika socioekonomiska områden, hurskiljer sig behoven som ligger bakom ansökningarna till SPSM mellan olika socioekonomiskaområden och vilka anledningar, med hänvisning till olika socioekonomiska områden, liggerbakom att skolor inte ansöker om stöd hos SPSM?MetodAnsatsen och databearbetningen är kvantitativ med syftet att genom enkäter besvarafrågeställningar och syfte. Enkäter har delats ut till specialpedagoger inom tvåsocioekonomiskt olika områden och har totalt besvarats av 43 respondenter. Datan hardärefter analyserats i SPSS.ResultatSlutsatsen är att det inte finns något samband mellan socioekonomi och skolors behov av stödutifrån. Samtidigt finns det olika påverkansfaktorer som det inte tagits hänsyn till iundersökningen och resultatet skulle därför kunnat ha blivit ett annat. Samtidigt kan resultatetantyda att specialpedagogen i till exempel kontakt med föräldrar, bör ta hänsyn till att språketmellan olika socioekonomiska grupper kan skilja sig åt och att föräldrars möjlighet attpåverka sina barns skolgång och rätt till stöd kan skilja sig mellan olika socioekonomiskagrupper. Specialpedagogen skall dock inte stirra sig blind på socioekonomiska skillnader,utan bör också ta hänsyn till andra faktorer som kan påverka elevers lärande. Såsomklassrumsklimat, relationer och lärares undervisningsmetoder.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Made available in DSpace on 2015-04-22T22:16:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ivana Soares Bandeira.pdf: 1022492 bytes, checksum: 3b38c680f7a59ceaf1675ecfe7f7fd0f (MD5) Previous issue date: 2012-05-14 / CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / In this work we are interested in replying the following question: a tridimensional stable minimal surface is a plane? For this, we need to understand three important facts: in R3 minimal graphics are planes (Bernstein s Theorem), next, minimal surfaces which are graphics of differentiable functions are stables (Theorem of J. L. Barbosa and M. Do Carmo), and finally, we have that the only tridimensional stable complete minimal surfaces are planes (Theorem of M. do Carmo and C. K. Peng) / Neste trabalho estamos interessados em responder a seguinte questão: Uma superfície tridimensional mínima, completa e estável é um plano? Para isso precisamos compreender três fatos importantes: os planos são as únicas superfícies mínimas que podem ser obtidas gráficos (Teorema de Bernstein), em seguida, superfícies mínimas que são gráficos de funções diferenciáveis são estáveis (Teorema de J. L. Barbosa e M. Do Carmo), e por fim, temos que as únicas superfícies tridimensionais, mínimas, completas, estáveis e orientáveis são os planos (Teorema de M. do Carmo e C. K. Peng)