I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd. Den vanligast förekommande intuitionen var av perceptuellt slag, en så kallad ”klinisk blick”. Slutsatsen visade att intuition är av stor vikt för ambulanspersonalens yrkeskompetens och att ambulanspersonalen ofta förlitar sig på magkänslan, framför allt vid beslut som rör huruvida de bör undersöka och behandla patient på plats eller köra patienten direkt till sjukhus.

Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka de olika finansieringsformerna som används bland filmskapare och hur strategin ser ut kring finansieringsmedel. Teoretisk referensram Tidigare studier kring finansiering inom Filmbranschen, rationell beslutsteori, strategi samt Arts Management. Metod Trianguleringsmetod med abduktivt förhållningssätt. Empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer samt enkäter. Slutsats Studien resulterade i att en kartläggning gjorts för att identifiera hur filmbolag finansierar sig. Olika finansiärer har olika mål, tillvägagångssätt och principer. Dessa påverkar filmbolagens val av finansieringsmedel. Bidrag från statliga organisationer är det vanligaste sättet att införskaffa kapital, bolagen får behålla sin kreativa frihet vilket passar de flesta väldigt bra. Filminstitutets medel räcker dock sällan för att finansiera hela projekt vilket gör att filmbolag och skapare måste söka sig till andra investerare med främst vinstdrivande mål, detta leder då ofta till en kompromiss för filmskaparna. Studien har även visat att större företag är mer vinstdrivna och delar därför tankesätt och målsättning med de flesta finansiärerna.

Vårdrelaterade infektioner är bland de vanligaste orsakerna till vårdskador i svensk sjukvård. Att förebygga vårdrelaterade infektioner kräver ett målmedvetet arbete med hygienrutiner i alla delar av vårdkedjan och att de vårdgivande enheterna får tydlig och konkret återkoppling på sitt vårdhygieniska arbete. Syftet med detta magisterarbete var att ta fram en modell för att, med hjälp av beslutsteoretiska metoder, sammanfatta de kvalitetsmätningar som görs på ett svenskt sjukhus (Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås) för att ge en återkoppling av den vårdhygieniska kvaliteten hos sjukhusets avdelningar. Arbetet genomfördes som ett aktionsforskningsprojekt, där teori och praktik samspelar i ett cykliskt förlopp för att lösa ett specifikt problem. Slutresultatet blev en färgkodad matris över mätvärden kopplade till olika jämförelsenivåer. Modellen ger en helhetsbild där detaljer samtidigt framgår tydligt, men saknar den viktning av olika aspekter som är vanlig inom beslutsteoretiska bedömningsinstrument. En tydlig utmaning var att beslutsteoretiska modeller kan upplevas som abstrakta och svårförståeliga för en lekman, vilket till viss del begränsar deras användning som ett återkopplingsverktyg.

Internationella och nationella omvärldsanalyser beskriver att omfattande omställningar i den militära förmågan kan krävas då behov och utmaningar förändras med allt högre hastighet t.ex. avseende teknikutvecklingen eller de ekonomiska, politiska och demografiska förhållandena. Grunden för militär förmågeutveckling i den svenska försvarsmakten (FM) bygger till stor del på studieverksamhet. Här har perspektivstudier en central roll och syftar till att studera och identifiera olika valmöjligheter och utvecklingar mot framtiden. FM arbetsmetoder och modeller bygger på en rationell grund och beslut ska fattas på dessa grunder, men både beslutsteorin och tidigare forskning påvisar en begränsad rationalitet. Studien har undersökt beslutsprocessen bakom perspektivstudien 2016-2018. Genom undersökningen har möjliga underliggande påverkansfaktorer inom och bortanför den rationella modellen belysts. Studien analyserades med hjälp av Allison & Zelikows tre beslutsteoretiska modeller och skapar en djupare insikt vad som kan påverka beslutsprocessen och därmed även förmågeutvecklingen i FM. Resultatet påvisar att utifrån Allison & Zelikows tre beslutsteoretiska modeller begränsas perspektivstudien 2016-2018 främst av att den operativa nivån inte representerades, tidsbrist och divergerande nyttjande av hotbild, vilket gör att processen inte är helt rationell. Resultatet visar även att ej samordnade studiemetoder mellan perspektivstudien och underliggande studier försvårar strategisk analys. Studien kan inte finna något specifikt maktspel, vilket kan förklaras av att perspektivstudien 2016-2018 inte behövde avvägas ekonomiskt. FM rekommenderas att kommunicera perspektivstudiens hotbild, process, mål, metoder samt styrande dokument till underliggande studier på ett tydligare sätt. FM rekommenderas även att undvika att förändra egen studies-och underliggande studiers metoder under processens genomförande samt implementera den operativa nivån i perspektivstudier.

Bakgrund: För att Sverige ska kunna nå sina uppsatta klimatmål innan år 2030, behövs stora förändringar ske i hur vi skickar och transporterar vårt gods. Idag står Sveriges vägtrafik för 90% av de koldioxidutsläpp som sker av alla inrikes transporter. För att lösa problemet med de långa avstånden ut mot glesbygden har man undersökt möjligheten till att försöka samordna varutransporterna som ska till glesbygdsområden. Tidigare varusamordningsprojekt har visat sig tillföra starka fördelar för transportföretag som bland annat bättre fyllnadsgrad och reducerade transportkostnader, samtidigt som att man minskar utsläppen kopplade till transporter. Syfte: Studiens syfte är att lägga en vetenskaplig grund för varusamordning samt presentera en beslutsmodell. Beslutsmodellen riktar sig mot kommunala beslutsfattare samt beslutsfattare inom företag som jobbar mot glesbygder. Metod: Studien har utförts enligt ramverket för en kvalitativ intervjustudie med en explorativ forskningsdesign. Detta för att författarna ska ha frihet att arbeta passande efter situationen då det är ett relativt outforskat ämne. Analys och resultat: I studiens resultat presenteras dels varusamordningens olika fördelar, dels dess nackdelar. Dessa för- och nackdelar är tänkta att synliggöra varusamordningens möjligheter samt tillkortakommanden. Vidare presenteras en beslutsmodell med förslag på beslutskriterier som tagits fram från de teoretiska och empiriska information som insamlades till studien. / Background: To reach the global goals of 2030, changes need to be made regarding how decision makers decide to freight their goods. In Sweden, road traffic is held accountable for 90% of the carbon dioxide emissions. To help solve the problem with vast distances in Sweden's rural areas, scientists have researched the possibility of coordinating the transports. The research has shown that transports receive a more appropriate fill rate, lower transportation costs, and because of those two factors, lowered their carbon dioxide emissions. Purpose: The purpose of this study is to lay a scientific foundation and present an example of a decision model. The decision model mainly aims towards decision makers in rural municipalities but also companies that work toward these rural areas. Methodology: This research undertook a qualitative research approach in an exploratory method. In order to ensure that the criteria’s and the pros and cons with coordinating freight transports the researchers interviewed key persons for the rural municipalities in a semi structured or structured nature. Findings: The study has found the most relevant pros and cons with a coordination of freight transports and the criteria’s needed to build an example of a decision model. Conclusions: The theoretical and empirical data has been similar in many, but one stands out, and that is the increase of lead times as a negative factor the rural areas, because of the coordination. The citizens and companies these rural areas are more interested in consistency and reliability. The study concluded the necessary criteria’s needed to build the decision model.

Bakgrund: Ledare behöver ofta ta ställning till och hantera nya digitala verktyg. Oftast faller de företag som inte hänger med i digitaliseringens snabba svängar mellan stolarna. Även ledarskapet genomgår en omvandling i och med digitaliseringen. Enkelheten i att kommunicera och dela information bidrar till att utmana hierarkier och funktioner i organisationer. Nu ökar användningen av teknik, inte minst på grund av den pågående Covid-19-pandemin. Det krävs av ledare att hitta nya sätt att fatta beslut på när arbetssituationen inte längre ser likadan ut som tidigare. Med hjälp av scenarioplanering kan ledare förbereda sig på de mer komplicerade besluten. En scenarioplanering handlar om att planera för möjliga utfall i framtiden baserat på det man vet i nuläget. Genom att skildra möjliga utfall hinner ledare planera och förbereda sig om något av dem inträffar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att närmare undersöka vilken påverkan den ökade digitaliseringen kommer få på framtidens ledarroll samt att bidra till en ökad förståelse för hur digitaliseringen förändrar synen på ledarskap och rollen som ledare. Frågeställning: Hur kommer digitaliseringen påverka framtidens ledarskap? Hur kan ledare fatta beslut för att anpassa sig till digitaliseringens utveckling? Hur kan scenarioplanering användas som verktyg för att underlätta ledares beslutsfattande? Metod: Arbetet utgår från en abduktiv ansats med växelverkan mellan teori och empiri. Det empiriska resultatet är framtaget genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och genomgått en form av tematisk analys där likheter och skillnader i intervjuerna pekats ut. Empiri och resultat: Empirin utgörs av intervjuer av experter respektive ledare. Expertintervjuerna bidrog till skapandet av scenariokorset och ledarintervjuerna bidrog med ett arbetslivsperspektiv på scenarierna. De fyra scenarier som tagits fram baseras på drivkrafterna kontroll och användning av framtida teknik. När scenarierna diskuterades med ledarna tog de bland annat upp att de hade föredragit mellanvarianter på scenarierna framför ett renodlat scenario. Slutsats: Genom att skapa scenarier svarar uppsatsen på hur digitaliseringen kan påverka framtidens ledarskap. Ledarna såg hellre en kombination av två scenarier istället för att ett scenario inträffar. Med kontinuerligt arbete kan scenarioplanering vara ett effektivt verktyg i den strategiska planeringen och beslutsfattandet. / Background: Leaders often need to take a stand on and manage new digital tools. Most often, the companies that do not keep up with the rapid turns of digitalization fall between the cracks. Leadership is also undergoing a transformation with digitalization. The simplicity of communicating and sharing information helps to challenge hierarchies and functions in organizations. Now the use of technology is increasing, not least due to the ongoing Covid-19 pandemic. Leaders are required to find new ways to make decisions when the work situation no longer looks the same as before. With the help of scenario planning, leaders can prepare for the more complicated decisions. Scenario planning is about planning for possible outcomes in the future based on what is known at present. By depicting possible outcomes, leaders have time to plan and prepare if any of them occur. Purpose: The purpose of the essay is to investigate in more detail the impact that increased digitalization will have on the future leadership role and to contribute to an increased understanding of how digitalisation changes the view of leadership and the role as a leader. Issue: How will digitalization affect future leadership? How can leaders make decisions to adapt to the development of digitalization? How can scenario planning be used as a tool to facilitate leaders' decision-making? Method: The work is based on an abductive approach with an interaction between theory and empiricism. The empirical result is produced through qualitative semi-structured interviews which then were transcribed and underwent a form of thematic analysis where similarities and differences in the interviews were pointed out. Empirical data and results: The empirical data consists of interviews with experts and leaders. The expert interviews contributed to the creation of the scenario cross and the leader interviews contributed with a working life perspective on the scenarios. The four scenarios developed are based on the driving forces of control and use of future technology. When the scenarios were discussed with the leaders, they mentioned, among other things, that they had preferred intermediate variants of the scenarios over a pure scenario. Conclusion: By creating scenarios, the essay responds to how digitalisation can affect future leadership. Leaders would rather see a combination of two scenarios instead of one scenario occurring. With continuous work, scenario planning can be an effective tool in strategic planning and decision-making.

Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka, kartlägga och analysera sociala interaktionsmönster kring beslutsprocessen på Migrationsverkets asylprövning utifrån asylbeslutsfattares perspektiv. Genom att luta sig mot teori om beslut inom ramen för administrativt beteende samt teori om ansvarfördelning analyseras empirisk data insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare från olika asylprövningsenheter.Studiens resultat visar att det finns invecklade sociala interaktionsmönster i asylbeslutsfattandet samt att tre kommunikationstyper kunde identifieras; informella, formella och semiformella. Beslutsfattare växlar mellan dessa typer i beslutsprocessens olika steg. Med hjälp av utvecklade sociala kommunikationsmönster, omsätts en tidspressad beslutsplan i handling. Sammantaget påvisar studien den administrativa människans begränsade rationalitet. På grund av ringa sociologiska forskning inom området är studien ett bidrag till disciplinen. / This qualitative study aims to investigate, identify and analyze social interaction patterns regarding the decision-making process at the Migration board’s asylum processing unit from the perspective of the asylum officer. Empirical data, which is collected through semi-structured interviews with asylum officers from different Migration board entities, is analyzed by employing different theories on decision-making in the context of administrative behavior and diffusion of responsibility. The outcome of the study shows that there is an intricate social interaction pattern in the asylum decision process and three communication types have been identified: informal, formal and semi-formal. The asylum officer switches between these types in the various stages of the decision-making process. Through developed social communication patterns, a time-pressured decision-making plan is put in action. Generally, the study demonstrates the bounded rationality of the administrative person. Due to lack of sociological research in this area, this study is a contribution to the field.

This thesis addresses topics of public values and decision making in relation to the use of technology in the public sector. The research is conducted in the Swedish government context. A range of values that is specific to the public sector has been defined and classified in prior research. These public values can be defined as normative agreements of how a government should act. The Swedish government spends SEK 46.5 billion on information technology every year. Some of these funds are invested in improvements that are intended to increase efficiency and openness, as well as to make it easier for citizens to use government services. Such ambitions are studied in the e-Government research field. The literature suggests that reasons to question the promised values of implementing technology in the public sector exist and that many initiatives ultimately fail. The public sector has some unique features that may increase complexity, such as the variety of stakeholders and multitude of organizations that are both involved in the development process and affected by the outcomes. The purpose of this thesis is to explore public values and decision making in the Swedish e-Government context by posing three research questions. 1: How can public values be utilized in decision making? 2: Under what conditions are decisions made in the studied context? 3: How can value-based decision making be adopted by e-Government practice? The thesis is based on quantitative and qualitative data gathered from case studies and a survey. Its theoretical contribution is a comparison of theoretical concepts from decision theory and public values, which are then applied to e-Government. Several fragmented concepts from e-Government can be tied together under decision theory. The study’s results show that many decisions are taken under a great deal of uncertainty due to the absence of formal support mechanisms. The Swedish public administration leans toward a variety of project models in its work with e-Government, and these models constitute the arena in which decisions are made and risk analysis is performed. However, many risks as well as opportunities reside beyond the studied projects’ control. Holistic stakeholder inclusion and risk analysis are suggested as practices beneficial for increasing value and reducing uncertainty. The thesis concludes by suggesting that further research should continue to apply concepts from decision theory on e-Government. This includes revealing the motivations and values behind digitalization of the public sector. / <p>Vid tidpunkten för försvar av avhandlingen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 3 och 4 accepterade.</p><p>At the time of the defence the following papers were accepted, but unpublished: Paper 3 and Paper 4.</p>

BAKGRUND: Sedan revisionsplikten avskaffades 2010 har inte fastställts hur den ekonomiska brottsligheten påverkats av att små svenska aktiebolag inte längre revideras. Trots att Ekobrottsmyndigheten varnat för att avsaknaden av revisor kan vara en riskfaktor för ökad ekonomisk brottslighet pågår en utredning om att utöka gränsvärdena för revisionsplikten för svenska aktiebolag. SYFTE: Studien syftar till att förklara sambandet mellan revision och förekomsten av ekonomisk brottslighet i små svenska aktiebolag. METOD: Denna kvantitativa studie har ett deduktivt angreppssätt. Utifrån agentteori, resursberoendeteori och beslutsteori har en hypotes formulerats. En tvär-snittsdesign har använts och sekundärdata, främst bestående av räkenskaps-information, har analyserats med Chi2-test och logistisk regression. SLUTSATS: Studiens analys visar på ett svagt negativt samband mellan revisor och ekonomisk brottslighet, vilket innebär att resultatet indikerar att ekonomisk brottslighet är mer förekommande i bolag som väljer bort revisorn. Vidare minskar revisorn risken för att ekonomisk brottslighet förekommer inom små aktiebolag med 10,35 procentenheter. / INTRODUCTION: Since voluntary audit was introduced in 2010, it has not been established how the economic crime in Swedish SMEs has been affected by no longer being revised. Although the Swedish Economic Crime Authority has warned that the absence of an auditor may affect the risk of increased economic crime, a debate about whether to increase the limit of voluntary audit has arisen. PURPOSE: The purpose of this study is to explain the relationship between audit and economic crime in Swedish SMEs. METHOD: This quantitative study is based on a deductive approach. Based on agency theory, resource dependence theory and decision theory a hypothesis has been developed. A cross-sectional design has been used and secondary data, mainly from financial statements, has been analysed using Chi2-test and logistic regression. CONCLUSION: In the analysis, a weak negative correlation between auditor and economic crime is presented. I.e. the results indicate that the risk of economic crime is more prevalent in companies without an auditor. Further, the auditor reduces the risk of economic crime in Swedish SMEs with 10,35 percentage points.

Omvärlden förändras allt snabbare på grund av den ökade globaliseringen som råder, detta har lett till att organisationer ofta verkar på dynamiska och instabila marknader. Företag behöver därför alltmer anpassa sig efter utvecklingen som sker, vilket innebär att de ställs inför komplexa och omfattande beslut som är avgörande för dess fortsatta existens. För små företag kan övergången till att bli ett multikanal företag, det vill säga att anskaffa e-handel, vara ett komplext beslut med den kunskap som finns inom företaget. Syftet med denna studie är därför att undersöka och få förståelse för hur små företag inom detaljhandeln med inriktning på klädeshandeln, resonerade inför beslutet att övergå till att bli ett multikanal företag. I denna studie har en induktiv ansats använts då inriktningen är att tolka respondenternas svar för att på så sätt skapa en förståelse för hur resonemanget inför beslutet har förts. Genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med ägare, delägare och e-handelsansvariga, vilket är de personer som har varit insatta och delaktiga i beslutet anses den insamlade empirin relevant för studien. Vid utformningen av intervjuguiden har studiens syfte och teoretiska referensram varit utgångspunkten, med denna utgångspunkt säkerställdes att alla aspekter i resonemanget framkommit av intervjuerna. Med anledning av den flexibilitet och öppenhet som följer med semistrukturerade intervjuer har därför insamling av primärdata utförts på detta sätt. Vidare har det möjliggjort att följdfrågor har kunnat ställas och genom detta har nyansskillnader och olika aspekter kunnat uppmärksammas. Resultatet av studien visar på att resonemanget som förts inför beslutet att anskaffa e-handel påverkas av kontexten som företaget befunnit sig i vid den tidpunkten då beslutet fattades. De responderande företagen som var tidiga med att anskaffa e-handel påvisar en mer begränsat rationell karaktär än de som var sena, dock har det slutgiltiga beslutet att anskaffa e-handel varit begränsat rationellt då intuitionen har spelat en avgörande roll. De som tidigt fattade beslutet att anskaffa e-handel påvisar även att en resursbaserad syn har använts till skillnad från de som var sena med beslutet som påvisar en marknadsbaserad syn.