Syftet med studien är att undersöka socialtjänstens och kvinnojourens erfarenheter av bemötandet i arbetet med mäns våld mot kvinnor. Studien belyser svårigheter och utmaningar, betydelsen av ett gott bemötandet samt utvecklingspotential beträffande bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Studien är en kvalitativ metod som är baserad på semistrukturerade intervjuer och har ett hermeneutiskt angreppssätt. Det empiriska materialet baseras på sex intervjuer, varav tre yrkesverksamma från socialtjänsten samt tre yrkesverksamma från kvinnojourer. Resultatet har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna KASAM och symbolisk interaktionism. Resultatet visar på att förtroendefulla relationer, samt att möta kvinnan där hon är för stunden, är svårigheter som upplevs av professionella i arbetet med mäns våld mot kvinnor. Vidare framkommer det att upplevelser gällande frustration hos den professionella kan förekomma när en kvinna väljer att återvända till våldsutövaren. Detta med anledning av den långa kontakt och hjälp som professionella kan ha erbjudit. Det framgår i resultat att vikten av en förtroendefull relation är avgörande för hur vidare relation mellan den våldsutsatta kvinnan och den professionella kommer att se ut. Respondenterna beskriver vikten av att berömma och uppmuntra kvinna. Vidare framkommer det att anhörigas stöd är en bidragande- och relevant faktor för om kvinnan väljer att lämna mannen eller inte. Avslutningsvis redogör resultatet för vikten av utbildning och kunskap inom ämnet för att bemötandet ska bli bättre. Det uppges även att samhället behöver en större kännedom för hur kvinnor som utsatts för våld, ska få ett bättre bemötande.

Bakgrund: I samband med införandet av ISA 701 och EU direktiv 537/2014 år 2016 materialiserades omfattande förändringar för revisionspraxis gällande revisionsberättelsens innehåll och långvariga klientrelationer. Trots att dessa förändringar implementerades samtidigt har vi identifierat utrymme att fördjupa förståelsen på vilket vis ISA 701 och EU direktiv 537/2014 påverkar varandra i hur informationen i revisionsberättelsen påverkas av revisionspartnerrotation.SyfteSyftet med studien är att förklara hur rotation av revisionspartner påverkar mängd och innehåll av Särskilt Betydelsefulla Områden i revisionsberättelsen för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Metod: Denna kvantitativa studie har en deduktiv forskningsansats.  Studiens data utgörs av sekundärdata i form av räkenskapsinformation och revisorsinformation, vilket i sin tur analyserats med logistisk regression. Slutsats: Studien fann inga samband mellan revisionspartnerrotation och ökad mängd av rapporterade SBOer i revisionsberättelsen. Inga samband hittades heller mellan revisionspartnerrotation och en ökad andel av bolagsspecifika SBOer. Dock fann studien att innehållet av de kontospecifika SBOerna förändras i samband med revisionspartnerrotation. Detta resultat indikerar att revisorer från olika revisionsbyråer rapporterar i överlag om samma risker, men skillnader kan förekomma inom rapporteringen av SBOer relaterade till enskilda konton. / Introduction: As ISA 701 and EU directive 537/2014 were implemented in 2016, extensive changes for audit practitioners materialized regarding the content of the audit report and long-term client relationships. Although these changes were implemented at the same time, we have identified an information gap where we can enhance the understanding in the ways ISA 701 and EU directive 537/2014 influence each other by studying how the information in the audit report is affected by audit partner rotation. Purpose: The purpose of the study is to explain how rotation of audit partners affects the amount and content of Key Audit Matters in the audit report for companies listed on the Stockholm Stock Exchange.MethodThe research approach is deductive. The study applies a quantitative method. Data collection took place through work with annual reports of companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Logistic regression method is used for empirical analysis. Conclusion: The study found no correlation between audit partner rotation and an increased amount of reported KAMs in the audit report. Nor were any correlations found between audit partner rotation and an increased proportion of company-specific KAMs. However, the study found that the content of the account-specific KAMs does change when an audit partner rotation has taken place. This result indicates that auditors from different audit firms generally report on the same risks, but differences may arise within the reporting of KAMs related to individual accounts.

Bakgrund: Revisionens syfte är att genom en oberoende granskning minska den informationsasymmetri som finns mellan ägare och företagsledning. Nya regler angående bland annat innehållet i revisionsberättelsen trädde ikraft 2016 med syfte att bland annat minska det informationsgap som finns på marknaden. Vår studie har sin utgångspunkt i om mängden informationsasymmetri påverkar revisionskostnaden och om den nya lagändringens syfte uppnåtts.   Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan informationsasymmetri och revisionskostnad i svenska börsbolag. En jämförelse görs även mellan år 2015 och 2016 för att se om de nya kraven på revisionsberättelsen har någon inverkan på informationsasymmetri och revisionskostnad samt sambandet dem emellan.   Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där agentteorin varit utgångspunkt för att härleda hypoteser. Urvalet i den kvantitativa forskningsmetoden har varit svenska bolag listade på small-, mid- och largecap åren 2015 och 2016.   Resultat: Studiens resultat har visat på att det det finns ett negativt samband mellan informationsasymmetri och revisionskostnad. Det kan också konstateras att den nya revisionsberättelsen inte bidragit med en minskad informationsasymmetri och inte heller en ökad revisionskostnad. / Background: The aim of audit is to independently review and reduce the information asymmetry that exists between the owners and management of the firm. A new law about the content of the audit report was implemented 2016 with the purpose of reducing the information gap on the market. Our study is based on whether or not the amount of information asymmetry affects the audit fee and if the purpose of the new law has been reached. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between information asymmetry and audit fee in Swedish companies listed on the stock exchange market. A comparison between the years of 2015 and 2016 is made to investigate if the new requirements on the audit report have any affection on the information asymmetry, audit fee and the relationship in between. Method: The study has a deductive research approach with the base of agency theory to deduce hypotheses. The sample in the quantitative research methodology consists of Swedish companies listed on small-, mid- and largecap 2015 and 2016. Conclusions: The result of the study concludes that there is a negative relationship between information asymmetry and audit fees. It can also be concluded that the new audit report does not contribute to a reduction of information asymmetry nor an increased audit fee.

The previous audit report has been considered too standardized which has led to debates about its value and relevance as it was considered to have no direct connection to the company. With the financial crisis and audit scandals as a catalyst in the early 2000s, the process to create a new audit report was initiated. This resulted in that IAASB implemented a number of new standards that would affect the form of the auditor's report but also the content in 2016. One of these new standards was ISA 701, which infer that all listed companies must communicate Key Audit Matters. The purpose of this part of the audit report is to provide stakeholders with more qualitative information about the audit and entity specific information. Discussions have taken place as to whether KAM works in practice to provide relevant information that is unique to the company and thus increase the audit report's value and relevance. Some believe that KAM will generate more entity specific information, while others express that there may be reason to assume that the new section will be a new standardized part of the new audit report.  The purpose of this study is to examine the direction of development for communication of KAM in a Swedish context. Furthermore this study aims to examine whether there is a direction of development with elements of tendencies towards a standardization of KAM. To examine the purpose of the study, a random sample of 100 companies operating in the regulated market was conducted. The audit reports have been studied with the help of an content analysis for the period 2016–2020. The study seeks support in agent theory, institutional theory but also previous research on structure and KAM in analysis of the direction of development for KAM.  The study can provide support for a direction of development that has tendencies towards standardization in the form of a uniform structure regarding its length and how many KAMs that are communicated. Nevertheless, the study can also support a direction of development with a lack of standardization regards to the communicated KAM company-specific character that has been relatively unchanged during the period. Taking into account the observations made by the study, the study cannot draw unequivocal conclusions that there is a direction of development with tendencies towards standardization of the communication of KAM for Swedish companies. / Den tidigare revisionsberättelsen har ansetts vara alltför standardiserad vilket har lett till debatter kring dess värde samt relevans då den saknar direkt anknytning till företaget. Med finanskrisen och revisionsskandaler som katalysator i början av 2000-talet initierades arbetet för att skapa en ny revisionsberättelse. Detta resulterade i att IAASB implementerade ett antal nya standarder som skulle komma att påverka revisionsberättelsens utformning men även innehåll år 2016. En av dessa nya standarder var ISA 701 som innebär att bolag som verkar på en reglerad marknad ska kommunicera Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO). Syftet med denna del i revisionsberättelsen är att tillgodose intressenter med mer kvalitativ information om revisionen och företagsspecifik väsentlig information. Diskussioner har förts hur SBO verkar i praktiken för att tillgodose relevant information som är unik för företaget och på så sätt öka revisionsberättelsen värderelevans. Somliga anser att SBO kommer att generera mer företagsspecifik information medan andra uttrycker att det kan föreligga skäl att anta att nya avsnittet blir en ny standardiserad del i den nya revisionsberättelsen.  Syftet med denna uppsats är att undersöka utvecklingsriktningen för kommunikationen av SBO i en svensk kontext. Vidare syftar denna uppsats studera om det föreligger tendenser till att det sker en standardisering av kommunikationen av SBO. För att undersöka studiens syfte genomfördes ett slumpmässigt urval på 100 stycken bolag som verkar på den reglerade marknaden varav revisionsberättelser studerades genom en innehållsanalys för perioden 2016–2020. Studien söker stöd i agentteorin, den institutionella teorin men även tidigare forskning om struktur och SBO vid analys om SBO utvecklingsriktning.  Studien kan ge stöd för en utvecklingsriktning som har tendenser till standardisering i form av en enhetlig struktur gällande dess längd och hur många SBO som kommuniceras. Likafullt kan studien stödja en utvecklingsriktning med en avsaknad av standardisering med avseende till de kommunicerade SBO företagsspecifika karaktär som har varit relativt oförändrad under undersökningsperioden. Med beaktning till de observationer som studien frambringat kan denna studie inte dra entydiga slutsatser om det föreligger en utvecklingsriktning med tendenser till standardisering av SBO för svenska bolag.

Internet har gett människan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nätet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nätkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i själva kontakten människor emellan. Denna studie undersöker om betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, utifrån en teori om att detta är möjligt, och om dessa nätrelationer leder till en förskjutning i nätanvändarens sociala umgänge. Studien bygger på en enkät som gjorts på nätet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett självselektivt urval. Enkäten är huvudsakligen kvalitativ, då det är de berättande svaren på de öppna frågorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet är inte representativt för nätanvändare i stort utan enbart som exempel på hur nätanvändare kan använda nätet för social relationsreproduktion. Studiens syfte är ge en förståelse om fenomenet nätvänner, såväl som att ge uppslag till kommande forskning på området nätrelationer. Resultatet visar att betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, trots brist på fysiska möten. Nätvänner kan upplevas som mycket betydelsefulla, ge starkt socialt stöd och vara en väg ut ur social isolering för dem som befinner sig i svåra livssituationer. Nätvänner kan också ses som en resurs för praktisk hjälp i vardagslivet. Svaren visar att tiden för umgänge med nätvänner främst tas från fritidsaktiviteter, men även till viss del från tidigare umgänge med familj och vänner. Ungefär en tredjedel av respondenterna har idag mer umgänge med nätvänner än med övriga vänner, jämfört med för tio år sedan. En slutsats i denna studie är att nätet har blivit ett viktigt verktyg för social interaktion. / Net surfers make friends online. This study, by Eva Johansson, shows that the net users who use the net for relational purpose can form meaningful and sustainable social relations with other net users whom they have never met in real life (IRL), and may never meet face to face. 208 net users have answered a survey about social relations on the net. The purpose of this study is to find out if meaningful social relations can develop on the net; and function as a feasibility study for future research in this sphere. Using the net for relational purposes is becoming a growing trend. The answers in this mainly qualitative study gives a hint of what social relations, formed and developed on the net, may mean for the individual. It can mean everything from practical help and finding those with similar interests, to strong social support in difficult life situations. A majority of the respondents are women and many of them are middle aged. They have a considerable skill and experience as net users, and do use the net for their own purposes. About a third of the respondents spend more social time with net friends than IRL-friends today, compared to ten years ago. The time used for social interaction on the net is mainly taken from leisure time but also from time spent with family members and with friends face to face.

<p>Internet har gett människan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nätet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nätkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i själva kontakten människor emellan.</p><p>Denna studie undersöker om betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, utifrån en teori om att detta är möjligt, och om dessa nätrelationer leder till en förskjutning i nätanvändarens sociala umgänge. Studien bygger på en enkät som gjorts på nätet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett självselektivt urval. Enkäten är huvudsakligen kvalitativ, då det är de berättande svaren på de öppna frågorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet är inte representativt för nätanvändare i stort utan enbart som exempel på hur nätanvändare kan använda nätet för social relationsreproduktion. Studiens syfte är ge en förståelse om fenomenet nätvänner, såväl som att ge uppslag till kommande forskning på området nätrelationer.</p><p>Resultatet visar att betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, trots brist på fysiska möten. Nätvänner kan upplevas som mycket betydelsefulla, ge starkt socialt stöd och vara en väg ut ur social isolering för dem som befinner sig i svåra livssituationer. Nätvänner kan också ses som en resurs för praktisk hjälp i vardagslivet. Svaren visar att tiden för umgänge med nätvänner främst tas från fritidsaktiviteter, men även till viss del från tidigare umgänge med familj och vänner. Ungefär en tredjedel av respondenterna har idag mer umgänge med nätvänner än med övriga vänner, jämfört med för tio år sedan. En slutsats i denna studie är att nätet har blivit ett viktigt verktyg för social interaktion.</p> / <p>Net surfers make friends online. This study, by Eva Johansson, shows that the net users who use the net for relational purpose can form meaningful and sustainable social relations with other net users whom they have never met in real life (IRL), and may never meet face to face. 208 net users have answered a survey about social relations on the net. The purpose of this study is to find out if meaningful social relations can develop on the net; and function as a feasibility study for future research in this sphere. Using the net for relational purposes is becoming a growing trend. The answers in this mainly qualitative study gives a hint of what social relations, formed and developed on the net, may mean for the individual. It can mean everything from practical help and finding those with similar interests, to strong social support in difficult life situations. A majority of the respondents are women and many of them are middle aged. They have a considerable skill and experience as net users, and do use the net for their own purposes. About a third of the respondents spend more social time with net friends than IRL-friends today, compared to ten years ago. The time used for social interaction on the net is mainly taken from leisure time but also from time spent with family members and with friends face to face.</p>

Den nya revisionsberättelsen framkom efter finanskrisen år 2008 till följd av ett behov att öka transparensen av revisorers bedömningar. Oberoende, kompetens och förtroende påverkar bedömningarna, vilket resulterar i en viss nivå av revisionskvalité. Tidigare var det svårt för intressenter att identifiera företagens riskområden. Därför tillkom särskilt betydelsefulla områden (SBO). Dessutom ställs det ett högre krav på rapportering av fortsatt drift vid väsentlig osäkerhet. Det finns ett förväntningsgap på grund av snedvriden bild, vilket medför att intressenter missuppfattar både revisorers bedömning och förmedling. Dessutom leder ett kommunikationsgap till svårigheter för intressenter att förstå innebörden av begrepp vid revisorers uttalande i revisionsberättelsen. Syftet med den här studien var att beskriva och skapa förståelse för revisorers bedömning enligt revisionsstandarder, samt på vilket sätt bedömning kan påverka förmedlingen av information i den nya revisionsberättelsen för börsnoterade företag. Studien utgick från forskningsfilosofin interpretivism med inriktning på hermeneutik. Tillvägagångssättet var induktiv ansats med kvalitativ forskning. Vid insamling av empiri intervjuades auktoriserade revisorer från de fyra stora revisionsbyråerna. Resultatet av den här studien visade på att kvalitetssäkring säkerställer tillfredsställande revisionskvalité. Riskområden som kommunicerades till styrelsen kan möjligen bli SBO. De här kan vara bransch- och företagsspecifika. För att besluta om uttalande avseende fortsatt drift ska förmedlas, gör revisorer en helhetsbedömning av företagets fortlevnad 12 månader framåt. Dessutom visade studiens resultat på att revisionsberättelsen inte kan minska förväntningsgapet på grund av att revision är mer komplext. Därtill, användningen av svåra facktermer i revisionsberättelsens standardtext, som revisorer inte kan förändra, underlättar inte intressenters förståelse. / The new audit report was developed after the financial crisis of 2008 due to the need to increase transparency of auditors' assessments. Independence, competence and trust affect the assessments, which result in a certain level of audit quality. Formerly, it was complicated for stakeholders to identify entities' areas of risk. Therefore, key audit matters (KAM) were introduced. Moreover, there is a higher requirement addressing going concern when there is a significant uncertainty. There is an expectation gap due to a distorted image, which results in stakeholders misinterpreting both auditors' assessment and conveyance. Furthermore, a communication gap leads to difficulties for stakeholders to understand the meaning of terms in the auditors' opinions in the audit report. The aim of this study was to describe and understand the auditors' assessment according to auditing standards, and in what way assessments may affect conveying information in the new audit report for listed companies. The study was based on the research philosophy of interpretivism with an emphasis on hermeneutics. The method was an inductive approach with qualitative research. When gathering the empirical evidence, authorized auditors from four major audit firms were interviewed. The result of this study showed that quality assurance sufficiently secures the audit quality. Areas of risk, which were taken up with the board of directors, may well possibly be KAM. These can be industry- and entity-specific. In order to determine conveyance of opinion related to going concern, auditors make a general assessment of the entity's ability to continue as a going concern for 12 months. Moreover, the result of this study presented that the audit report cannot reduce the expectation gap due to the audit being more complex. In addition, the use of complicated technical terms in standard text of the audit report, which auditors cannot change, does not ease the stakeholders' comprehension.

This study examines individuals’ motivational factors when it comes to participation in surveys, and how these are reflected in their social actions. The empirical data consists of semi-structured interviews with six individuals, three men and three women. The empirical data has been analyzed on the basis of Max Weber's ideal types of social action (Weber, 1983) and Edwin Locke’s motivational theory (2000). The study finds several aspects that affect the decision making when it comes to participating in a survey, or not to participate. The most central theme is that the research topic in a survey needs to be significant to motivate the respondents to participate. The respondents all share the view that research within the field of health and medicine is important, accordingly expressing motivation to participate in surveys regarding the subject. Another central theme is that a survey needs to favor the participants in some way for them to feel motivated to participate. / Denna studie undersöker vad som motiverar individer till att delta i undersökningar, och hur detta avspeglas i deras sociala handlande. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sex personer, varav tre män och tre kvinnor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån Max Webers idealtyper för det sociala handlandet (Weber, 1983) samt Edwin Locke´s motivationsteori (Locke, 2000). Resultatet i studien visar att det finns flera olika aspekter som väger in när det kommer till att ta beslutet att delta, eller att inte delta i undersökningar. Det mest centrala temat hos samtliga respondenter forskningsämnet i en undersökning måste kännas betydelsefullt för att de ska motiveras till att delta i studien. Gemensamt hos samtliga respondenter är att undersökningar samt forskning gällande medicin och hälsa är ytterst viktigt, samt att de upplever större motivation till att delta i dessa undersökningar. Utöver detta är ävenett annat centralt tema individuella nyttor samt incitament i undersökningar för att öka motivationen.

Today financial reports make up a core part of the lending process conducted by banks. In order to strengthen the information companies present, the information that the company communicates externally needs to be validated. A widely accepted way to conduct this validation is to hire an auditor that tests the information presented. In the audit report the auditor describes if the company's financial statements have been verified within reasonable certainty. A recent addition to this process is the introduction of Key Audit Matters (KAM) which was included for companies in Sweden that were of public interest.   This essay examines what part the current audit report plays for Swedish loan officers. The study examines how the introduction of KAM has been received by Swedish loan officers and if the development towards a more company specific audit report is wanted. To gain a deeper understanding we also inquired about the auditor's role more generally. We also chose to examine the loan officers' opinions regarding the current audit report and how they would like to see it develop in the future. This was conducted using a qualitative method where twelve Swedish loan officers were interviewed.   The conclusion was that Swedish loan officers currently used the audit report as a validation part in their lending process where the main focus lay in whether it was pure or not. The introduction of KAM was not found to have had any effect on the interviewed loan officers lending process. The loan officers had different opinions regarding if the auditor should be able to make more subjective statements such as KAM. All loan officers agreed that the main role of an auditor is an objective and controlling part. / I dagsläget så utgör de finansiella rapporterna som företag producerar en del av den kreditprocess som banker genomför när de ska lämna kredit. För att kunna styrka de uppgifter företaget presenterar behöver den information som företaget kommunicerar utåt valideras. Ett accepterat sätt att genomföra denna validering är att anlita en revisor som genomför en revision av de påståenden som presenteras. I revisionsberättelsen beskriver revisorn om det reviderade företagets uppgifter med rimlig säkerhet stämmer. Ett tillägg som skett på senare tid är införandet särskilt betydelsefulla områden (SBO) som trädde i kraft för svenska företag av allmänt intresse.    Den här uppsatsen undersöker vilken betydelse dagens revisionsberättelse har för kreditgivare verksamma i Sverige. Studien undersöker även hur införandet av SBO mottagits av svenska kreditgivare samt om de anser att en utveckling mot en mer företagsspecifik revisionsberättelse är något som efterfrågas. För att erhålla en djupare förståelse undersöktes även revisorns roll till banken. Vi valde även att undersöka bankens åsikter gällande revisionsberättelsen och revisorns framtid för att nyansera vår uppsats. Studiens genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod där tolv svenska kreditgivare intervjuades.    Studiens slutsats var att svenska kreditgivare för närvarande använder revisionsberättelsen som en kontroll vid kreditgivningsprocessen där det största fokuset är på om den är ren eller oren. Införandet av SBO har än så länge ingen direkt inverkan vid bankens kreditgivningsprocess. Kreditgivarna såg olika på att ge revisorn ett större mandat att göra mer subjektiva uttalanden såsom SBO. Alla respondenter betonade dock att revisorns främsta funktion var att agera som en objektiv kontrollerande part.

Titel: Vad påverkar revisorns bedömningar av särskilt betydelsefulla områden i praktiken? En kvantitativ studie om revisionsstandarden ISA 701   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi    Författare: Mathilda Ericsson och Ida Ljungdahl   Handledare: Mattias Hamberg   Datum: 2024 – maj   Syfte: Utifrån ISA 701 är syftet med denna studie att undersöka hur företagsspecifika faktorer påverkar antalet särskilt betydelsefulla områden rapporterade av revisorn i revisionsberättelsen.   Metod: Med en deduktiv ansats och kvantitativ forskningsmetod har studiens hypoteser prövats genom en korrelationsmatris samt multivariata regressionsmodeller. Totalt har 2 091 observationer från svenska börsbolags årsredovisningar mellan åren 2016 och 2022 analyserats.   Resultat och slutsats: I studien finns stöd för signifikanta samband mellan antalet särskilt betydelsefulla områden och samtliga företagsspecifika faktorer som testats. Resultatet indikerar därmed att företagens agentproblem och komplexitet i viss mån styr revisorns bedömningar.    Examensarbetets bidrag: Studiens resultat tillför nya insikter kring revisorers bedömningar av särskilt betydelsefulla områden. Det kan vara relevant för standardiseringsorgan inom revision, upprättare och användare av redovisningsrapporter, samt för praktiserande revisorer.   Förslag till framtida forskning: Framtida forskning kan inkludera andra företagsspecifika faktorer och undersöka om det ger liknande resultat. Förslagsvis kan fokus ligga på relationen mellan revisor och klient. Slutligen föreslås att undersöka ISA 701 med en kvalitativ metod.    Nyckelord: ISA 701; Utvidgad revisionsberättelse; Särskilt betydelsefulla områden; Agentteori; Agentproblem / Title: What influences the auditor's assessments of Key Audit Matters in practice? A quantitative study on the auditing standard ISA 701   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Mathilda Ericsson and Ida Ljungdahl   Supervisor: Mattias Hamberg   Date: 2024 – May   Aim: Based on ISA 701, the purpose of this study is to examine how company-specific factors influence the number of Key Audit Matters reported by the auditor in the auditor’s report.   Method: With a deductive approach and quantitative research method, the study's hypotheses have been tested using a correlation matrix and multivariate regression analysis. In total, 2 091 observations from Swedish listed companies' annual reports (2016-2022) were analyzed.   Results and conclusions: In the study, there is support for significant relationships between the number of Key Audit Matters and all company-specific factors tested. It indicates that the companies' agency problems and complexity govern the auditor's assessments to some extent.    Contribution of the thesis: The results provide new insights into auditors' assessments of Key Audit Matters. This information may be relevant to standard-setting bodies in auditing, preparers and users of accounting reports, and to practicing auditors.   Suggestions for future research: Future research could include other company-specific factors. One suggestion is to focus specifically on the relationship between auditor and client. Additionally, it is proposed to examine ISA 701 using a qualitative method.   Key words: ISA 701; Extended auditor’s report; Key Audit Matters; Agency theory; Agency problem