Uppsatsen diskuterar förhörskonfrontationer, d.v.s. när ett vittne eller en målsägande i syfte att erhålla identifikationsbevisning försöker peka ut en gärningsman bland ett urval av personer varav en är misstänkt av polisen. Uppsatsen diskuterar både konfrontationer som genomförs med riktiga personer och konfrontationer som genomförs med hjälp av bilder. Förhörskonfrontationerna undersöks specifikt i fråga om brottet försök till våldtäkt. En rättsfallsanalys genomförs där förekomsten och hanteringen av förhörskonfrontationerna i domstol analyseras särskilt. Uppsatsen konstaterar att förhörskonfrontationer är relativt ovanliga i fall av försök till våldtäkt och att domstolarna sällan diskuterar de närmare omständigheterna kring förhörs- konfrontationerna i domskälen. Det konstateras att hovrätterna är mer sparsamma med att diskutera förhörskonfrontationerna jämfört med tingsrätterna. Uppsatsen konstaterar vidare att förhörskonfrontationer och hanteringen av dessa är nära relaterade till människans minnesfunktioner och minnesprocess. Det krävs därför kunskap kring dessa aspekter i domstolarna samt bland de personer som genomför förhörskonfrontationer. Detta framför allt för att värdet av konfrontationerna i en bevisrättslig kontext ska höjas. I anslutning till detta poängteras dock att det inte går att garantera korrekta identifikationsuppgifter genom förhörskonfrontationer eftersom människans minnesfunktioner är för komplexa. Detta hindrar dock inte att arbetet med förhörskonfrontationer kan förbättras och utvecklas ännu mer. Uppsatsen framhåller i denna del att det finns mycket på området som kan förbättras, inte minst vad gäller domstolarnas sätt att formulera sina domskäl. Detta är särskilt viktigt eftersom domskälen är det enda material som finns för att studera domstolarnas motiveringar. I uppsatsens rättsfallsanalys identifieras ett antal tendenser bland rättsfallen. Bl.a. diskuteras bevisläget i övrigt, omständigheterna vid genomförandet av förhörs- konfrontationer samt målsägandes självuppskattade säkerhet. Uppsatsen konstaterar att vissa av tendenserna är oroväckande medan vissa av dem är bra. Uppsatsen konstaterar slutligen att det i fråga om förhörskonfrontationer måste finnas en viss acceptans för felaktigheter. Det hänger ihop med beviskravet i Sverige och att det är omöjligt att skapa fullständig visshet om alla omständigheter vid ett brott. Ett sådant krav skulle begränsa möjligheterna till lagföring och hämma brottsbekämpningens genomslag. Riskavvägningen får avgöras av domstolarna i bevisvärderingen samtidigt som kunskapsutvecklingen på området får bidra till att belysa de risker som finns med förhörskonfrontationerna.

No description available.

<p>The purpose of this study was to look into how evidence evaluation in verdicts considering 2 § LVU (Care of Young Persons Act) linked to honor related problems are handled by the County Administrative Court of Stockholm. The questions at issue were how the County Administrative Court handles the prerequisites regarding 2 § LVU verdicts, how the County Administrative Court proceeds when evaluating evidence in 2 § LVU verdicts, and how the County Administrative Court handles indications of that a child is living in an honor-related context. To answer this, five verdicts have been analyzed. In addition to this, two interviews were made as a complement. In the analysis of the collected material, the authors proceeded from a theory of evidence and used a hermeneutic method for the analysis. Through the study, it has been observed that the court doesn’t seem to use any verified method to evaluate evidence. Further on, the results show that the court, in their verdicts, seems to prefer to assign to the most general prerequisite in the actual paragraph and doesn’t refer or even mention honor in the verdicts. The authors believe these circumstances make it difficult for the parties in the lawsuit to understand how the court has reached its judgement.</p>

<p>There are intense discussions within the European Union regarding the introduction of a European Public Prosecutor (EPP). The proposed EPP will have jurisdiction in the entire union, and will work under a unified set of rules of procedure. These procedural rules will differ from the Swedish rules of criminal procedure, especially regarding the handling of illegal evidence. </p><p>The thesis describes the European legal history, especially regarding criminal procedure. The thesis also describes what the purposes and principals are in Swedish criminal procedural law, and the purposes and principals in the proposed European criminal procedural law. Finally, the thesis evaluates and discusses how the Swedish and European purposes and principals regarding the handling of illegal evidence differ from each other.</p>

There are intense discussions within the European Union regarding the introduction of a European Public Prosecutor (EPP). The proposed EPP will have jurisdiction in the entire union, and will work under a unified set of rules of procedure. These procedural rules will differ from the Swedish rules of criminal procedure, especially regarding the handling of illegal evidence. The thesis describes the European legal history, especially regarding criminal procedure. The thesis also describes what the purposes and principals are in Swedish criminal procedural law, and the purposes and principals in the proposed European criminal procedural law. Finally, the thesis evaluates and discusses how the Swedish and European purposes and principals regarding the handling of illegal evidence differ from each other.

The purpose of this study was to look into how evidence evaluation in verdicts considering 2 § LVU (Care of Young Persons Act) linked to honor related problems are handled by the County Administrative Court of Stockholm. The questions at issue were how the County Administrative Court handles the prerequisites regarding 2 § LVU verdicts, how the County Administrative Court proceeds when evaluating evidence in 2 § LVU verdicts, and how the County Administrative Court handles indications of that a child is living in an honor-related context. To answer this, five verdicts have been analyzed. In addition to this, two interviews were made as a complement. In the analysis of the collected material, the authors proceeded from a theory of evidence and used a hermeneutic method for the analysis. Through the study, it has been observed that the court doesn’t seem to use any verified method to evaluate evidence. Further on, the results show that the court, in their verdicts, seems to prefer to assign to the most general prerequisite in the actual paragraph and doesn’t refer or even mention honor in the verdicts. The authors believe these circumstances make it difficult for the parties in the lawsuit to understand how the court has reached its judgement.

Sammanfattning Matematikundervisning kan behandlas ur olika aspekter. I examensarbetet är matematikhistoria i fokus. Jag har undersökt vissa matematikområden, men inte andra. Jag har också förklarat några logiska behov och intressanta motiv bakom dessa matematikområden. Det nämns några kopplingar mellan matematikhistoria och undervisning också. Syftet med examensarbetet är att studera enkla idéer bakom dagens avancerade och utvecklade matematikområden. Att börja lära ut från grundläggande begrepp, är en bra förberedelse för elever att lära sig bättre. I mitt examensarbete letar jag efter tecken på dessa begrepps uppfattningar. Det krävs olika undersökningsperspektiv för att se meningar bakom mänskliga historier och olika didaktiska metoder i praktiken för att använda undersökningsresultaten i matematikundervisning. Jag har intervjuat 7 lärare i åk 7-9 och gymnasiet. Jag tar hänsyn till olika teoretiska perspektiv som också är relaterade till matematikens historia. Resultatet visar att berätta objektivt och allsidigt om tankar bakom upptäckter och idéer är alltid lärorikt och kan väcka elevers intresse. Resultatet från mitt examensarbete är ett litet försök till att analysera utvecklingen av olika begrepp från historien som kan hjälpa lärare att förstå elevers svårigheter, med andra ord kan det bidra till ett bättre undervisningssätt.

Det finns en problematik i övergången för svenska studenter mellan gymnasiet och högskolan. En faktor i den problematiken är att bevis och bevisföring hanteras på olika sätt på de olika utbildningsnivåerna. Dessutom är forskning kring hur läroböcker hanterar bevis och bevisföring begränsad. I denna studie undersöks två vanliga läroböcker på gymnasiet med avseende på bevis och bevisföring. Utifrån de i ämnesplanen befintliga ämnesområdena granskas teoriavsnitten i läroböckerna med fokus på bevis och bevisföring. Dessutom undersöks bevisföringsuppgifter med utgångspunkt i G. Stylianides (2009) ramverk. Resultaten visar att läroböckerna är inkonsekventa i sitt hanterande av bevis och att bevis ofta osynliggörs i teoriavsnitten. Ett annat resultat är att den matematiska strukturen är svår att följa. Läroböckerna innehåller 6,7 % respektive 13,7 % bevisföringsuppgifter och vi har funnit 19 olika typer av bevisföringsuppgifter varav två typer är väldigt dominerande. Vi argumenterar att didaktiskt värdefulla syften kan uppnås genom att synliggöra bevis bättre i läroböcker. / There exists a problem in Swedish students’ transition between high school and college. One factor of this problem stems from the fact that proofs and proving are handled in different ways at these different levels of education. In addition, research on how textbooks deal with proofs and proving is limited. This study examines proofs and proving in two common math textbooks intended for upper secondary high school students in Sweden. Based on the contents of the curriculum, the theoretical sections in the textbooks are examined with an added focus on proofs and proving. Also, the textbooks’ tasks are examined with the help of a modified framework based on G. Stylianides (2009) framework. The results show that the textbooks are inconsistent in their handling of proofs and that proofs are often made invisible in the theoretical sections. Another result is that the mathematical structure is difficult to follow. The textbooks contain 6.7% and 13.7% proving tasks respectively and we have found 19 different types of proving tasks among which two types are very dominant. We argue that didactically valuable objectives can be achieved by making proofs more visible in textbooks.

There is unanimity within the arbitration community that corruption is disrupting international trade and that arbitrators must not let arbitration be a safe forum for enforcement of contracts tainted by such illicit acts. Due to the hidden nature of corruption, often hiding behind an agency agreement, the most challenging question facing arbitrators has shown to be how to handle the rules of evidence. Awards show that there is an inconsistency in the treatment of the burden and standard of proof as well as the significance given to circumstantial evidence. Two trends can be spotted where the first approach is to argue that the seriousness of the accusations calls for a heightened standard of proof. The second trend is to argue that the seriousness to the contrary calls for a pragmatic approach to the rules of evidence, allowing a less rigid view on the standard of proof and use of circumstantial evidence or even a shift in the burden of proof. The focus of the thesis is on evidentiary aspects of corruption cases and how arbitrators have dealt with these challenges. The overall question is how arbitrators should handle the rules of evidence in corruption cases from a lege ferenda perspective. It is argued that the inconsistency in the handling of proof is sometimes misguided and that there are reasons to agree on a common starting point for applying the rules of evidence to corruption cases. Arbitrators should realise the frightening fact that it is their weighing of the evidence which is usually decisive for the outcome and accordingly there is a responsibility to conduct this operation carefully. The tools and procedural flexibility to reveal corruption exist even if there is no perfect solution on how to do it.

Computer Forensics investigations have become more and more common while investigating IT-related issues. From experience, hard disks, USB thumb, memory sticks contains information that might be useful. Computer Forensics is regulary conducted by Police, Customs, Tax investigators but also within private companies and organisations. However, there are areas within the storage device that are not part of the organisied structure that a file system gives. The reason for that might be that the information has been erased by intention, a virus destroyed the file system and so on. Areas without this structure are referred to as Unallocated Space and there are issues to locate specific file information within Unallocated Space. Today, two methods are used. The first is to use specific keywords to locate a specific file. The other method is to search for file signatures, such as file header or file footer. However, these methods are not especially successful. During 2006-2007 the organisation DFRWS arranged two challenges to try to overcome these shortcomings. The results from the challenges gave interesting aspects and might be possible to work further with. Most of the specific forensic software available do not incorperate good methods for file extraction and basically they rely on the two methods mentioned above. / IT-forensiska undersökningar, sk Computer Forensics, har idag blivit mer och mer vanligt i samband med IT-relaterade ärenden. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att hårddiskar, USB-minnen, minneskort m.m. ofta innehåller information av betydelse och IT-undersökningar görs idag regelmässigt av bl a polis, tull, skattemyndigheter men också inom privata företag och organisationer. Emellertid finns det områden på ett lagringsmedia som inte omfattas av någon filstruktur. Det kan ha sin orsak i att filer medvetet raderats från mediet, att ett virusangrepp förstört tillgänglig struktur osv. De områden på lagringsmediat som saknar nämnda struktur benämns som oallokerat utrymme och det medför avsevärda svårigheter att hitta de filer som trots allt finns där. I dag används i huvudsak två metoder för uppgiften. Den ena baseras sig på vissa specifika nyckelord som kan återfinnas i filer. Den andra använder en metod där filer extraheras baserat på viss information i filens specifika signatur. Det är ofta en sekvens tecken som återfinns i filens huvud men i förekommande fall kan det också finnas sådana typiska sekvenser i filens slut. Metodiken är emellertid inte särskilt effektiv och därför pågår arbete för att hitta nya metoder. I ett öppet forum på Internet, http://www.dfrws.org, har under åren 2006-2007 anordnats sk utmaningar på temat. De metoder som diskuterats och framkommit via DFRWS bygger på alternativa sökningar och kombinationer av dessa, vilka visat sig ge ett gott resultat. Många av de metoder som inkommit har innehållit intressanta aspekter som sannolikt kommer att vidareutvecklas. I stort sett alla av de tillgängliga analysprogramvarorna som i dag finns på marknaden har begränsade möjligheter att återskapa filer från oallokerat utrymme och framförallt förlitar de sig på signatur- och nyckelordssökningar.