Den bearbetade bilden används allt oftare, i allt från modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att användningen av denna typ av bilder ökar måste betraktaren också lära sig att kritiskt analysera bilden för att den inte skall förlora all trovärdighet. Området som studien behandlar är användningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den undersökande delen är uppdelad i två undersökningar. Den första delundersökningen forskar i om en betraktare kan skilja på en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen för den bearbetade bilden i ett nyhetssammanhang undersöks i den andra delundersökningen. Till undersökningarna skapades det 15 bilder, i vilka fyra stycken är i originalformat med de andra är bearbetade i kategorierna: iscensatt fotografi, fotomontage och fotoretusch. Framtida forskning skulle kunna gå in mer på de etiska och kulturella aspekterna, samt huruvida kunskapen om den bearbetade bildens möjligheter påverkar betraktaren.

In this study we have examined the image of Sweden and its perceptions of reality in relation to newly arrived immigrants. In order to do so, we used a book named “Om Sverige” and information from the projects “Va Med!” and “Va Med-UNG!”. The material is used in the societal orientation for newly arrived immigrants in order to help them establish themselves in Swedish society. With the help of intersectionality, categorisation and stereotyping we have performed a discursive analysis studying a selected few topics: children, gender, ethnicity, and traditions and norms. Questions that were to be answered in this essay were what image and realities the books want to mediate, if there are any risks of categorisation and stereotyping in the books, and how the book can be understood through an intersectional point of view.   The results of our study were that, although it described the injustices still present in Swedish society, the material mainly mediated an image and reality of Sweden as equal and progressive in many areas. In our final discussion, we suggest further research concerning the immigrants’ perceptions of descriptions in the material used in the societal orientation.

<p>Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten bygger</p><p>upp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikaste</p><p>land, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål.</p><p>Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande.</p><p>Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi som</p><p>bygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden av</p><p>Sverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljande</p><p>positiva faktorer som behandlas i uppsatsen. Den övervägande positiva varumärkesbilden gör att även allvarliga problem som det svenska samhället utsätts för tycks i omvärldens ögon tolkas mer</p><p>som undantag som bekräftar regeln.</p>

Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten bygger upp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikaste land, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål. Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande. Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi som bygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden av Sverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljande positiva faktorer som behandlas i uppsatsen. Den övervägande positiva varumärkesbilden gör att även allvarliga problem som det svenska samhället utsätts för tycks i omvärldens ögon tolkas mer som undantag som bekräftar regeln.

No description available.

I denna uppsats har bilden av Sverige utanför Stockholm undersökts i tidningarna; Dagens Nyheter, Expressen, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Frågeställningarna utgår från nyheters geografiska spridning, ämne, ursprung och källor. Ett fokus ligger även på nyheternas producent i allmänhet och Nyhetsbyrån TT i synnerhet. Undersökningen baseras på metoden kvantitativ innehållsanalys av samtliga tidningar under första halvåret av 2017, totalt 643 artiklar. Det teoretiska ramverk som används är nyhetsvärdering samt kommersialisering. De undersökta tidningarna visar sig vara beroende av andra medier. En femtedel av nyheter om Sverige utanför Stockholm har sitt ursprung i regionala tidningar. Även public service lokal, pressmeddelanden och Nyhetsbyrån TT spelar en stor roll i rapporteringen av Sverige. De ämnen som dominerar de fyra tidningarnas riksbevakning är brott, olyckor och sport. Politik som ämne har en övergripande låg bevakning. En slutsats är att bilden av Sverige som en brottsplats eller sportarena kan ge konsekvenser för politiken i Sverige då de fyra undersökta tidningarna har en stor roll i det politiska agendasättandet.

No description available.

När elever möter matematik i svenska klassrum är det ofta i form av enskilt arbete. Det enskilda arbetet sker i läroböcker och eleverna läser, avkodar, tolkar och räknar till stor del på egen hand. Matematiska läroböcker innehåller bilder av olika slag som medföljer flera uppgifter i böckerna. Bilder verkar därmed utgöra en stor del av elevers matematiska upplevelser och ansågs därför vara intressant att undersöka djupare. Studiens syfte var att utveckla en djupare kunskap om bildens betydelse för elever i matematik. Detta för att bringa uppmärksamhet till bilder inom matematik för lärare att ta del av. Datamaterialet samlades in med hjälp av två test bestående av nio textuppgifter, ett med medföljande bilder till uppgifterna och ett utan bilder, som genomfördes på totalt 30 elever. Därefter genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med fyra elever från vardera test. Data analyserades med hjälp av Leshs teoretiska modell av representationsformer med fokus på elevernas förmåga att lösa uppgifter där text och bild kombineras. Resultatet från studien visade att bilden verkade kunna fungera som ett stöd vid lösning av textuppgifter. Däremot verkade vissa bilder fungera bättre än andra. Det visade sig även att elever som saknade bilder till uppgifterna i större utsträckning använde sig av egenkonstruerade bilder i sina lösningar. Eleverna delgav en positiv syn om bilder kombinerat med textuppgifter men beskrev användandet som situationsberoende. Eleverna beskrev sig använda bilderna om de hade ett tydligt matematiskt syfte annars ansågs de onödiga. Bilden verkar vara viktig för eleverna oavsett om den ges till dem eller om eleverna själva skapar dem, dock med reservation att bilden ska presentera ett matematiskt innehåll för att undvika vilseledning.

I Sverige finns det en underrepresentation av ett antal befolkningsgrupper, bland annat, kvinnor och utlandsfödda kopplade till VD-rollen. Tidigare forskning visar att just dessa befolkningsgrupper kan utsättas för negativa stereotyper och glastaket vilket skulle kunna vara en förklaring till varför de är underrepresenterade bland VD:ar. Till denna studie intervjuade vi fem olika VD:ar som tillhör en eller flera av dessa befolkningsgrupper med syfte att förstå vilka utmaningar och fördelar de kan ha stött på på grund av deras befolkningsgrupptillhörighet. Vi fann att respondenterna tycks ha stött på en del utmaningar men noterbart fler fördelar i deras avancemang till att avancera på karrriärstegen hela vägen till VD.

<p>This thesis is a chronological survey over the hut and house remains from the Stone Age to the Early Middle Ages in Eastern Central Sweden. The thesis also contains a test which I have conducted to see which investigation method had the best results in identifying house remains at an archaeological site. I subsequently discuss the result of this test, what it represents and also what may be done differently in order to get other types of results.</p>