Syftet med denna fallstudie är att undersöka på vilket sätt VisitSweden arbetar med Sveriges varu­märke mot internationella turister och besökare, samt hur de samarbetar med besöksnäringen för att stärka varumärket Sverige. Metodmässigt har vi genomfört en fallstudie på VisitSweden vars uppdrag är att marknadsföra Sverige till internationella turister och besökare. Vi har genom­fört kvalitativa intervjuer med marknadschefen på VisitSweden och aktörer i besöksnäringen. Fallstudien visar att VisitSweden i samarbete med NSU (Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet) arbetar med en strategi för Nation branding. Detta för att stärka Sverigebilden. Målet är att skapa en positiv bild av Sverige som lockar till intresse som ska gynna alla näringar. Medlemmarna i NSU har kommit fram till en gemensam målgrupp. Utifrån denna målgrupp har VisitSweden tagit fram två egna målgrupper. En i NSU gemensamt framtagen kommunikations­plattform ligger till grund för att alla ska kommunicera samma enade bild av Sverige. VisitSweden arbetar med integrerad kommunikation i arbetet att stärka varumärket Sverige. De arbetar tillsammans med besöksnäringen för att stärka Sverigebilden och öka turismexporten. / The purpose with this case study is to examine in what ways VisitSweden works with the brand of Sweden towards international tourists and visitors and how they cooperate with the tourism industry to strengthen the brand of Sweden. We have done a case study at VisitSweden whos mission is to market Sweden to international tourists and visitors. We have done qualitative interviews with the Head of Marketing at VisitSweden and organisations in the tourism industry in Sweden. The case study shows that VisitSweden togheter with NSU (The board for promoting Sweden abroad) are working with a strategy for Nation branding to strengthen the image of Sweden. The goal is to create a positive image of Sweden that shall benefit all industries in Sweden. The members in NSU have agreed upon a mutual target group. From that target group VisitSweden have formed two target groups for themselves. The communication platform that NSU has created is the foundation for communicating a consistent image of Sweden. VisitSweden works with integrated communication in the process of strengthening the brand of Sweden. They work togheter with the tourism industry to strengthen the image of Sweden and to increase the tourism export.

School and education are topics that are frequent in Swedish media. The intention of this essay has therefore been to investigate the image of teachers and their profession in Swedish daily press. The overall aim has been to analyze how teachers are portrayed in the debate that followed the TV-show Klass 9A, and by that find how the debate defines the concept of a good teacher. The representation that was found was then compared to earlier studies. The series was shown on Swedish television between January and March 2011.26 articles were chosen and the ambition was to have various perspectives represented, such as different voices and also papers from different areas of the country. To define categories in the debate and to find patterns in how the writers discuss the tv-programme, the teachers and the Swedish school system, the method qualitative analysis of content was chosen. As a theoretical framework the dissertation Kunskapens fanbärare has been useful to see if there have been any changes in the constructions of good teachers in the discourse since the 1990's.The investigation shows that the Swedish school still is presented as a school in a deep crisis, and to change this, three factors needs to improve: the teachers need to be more engaging, the teachers education needs to be of higher quality, and the conditions for working teachers has to improve. The conclusions also maintain that there has been a displacement of how the concept of the good teacher is described in daily press, from a more subject orientated teacher, almost an expert, to a more pedagogical teacher who is interested in creating good relations with the students. The most frequent terms that are used in the empirical material to describe the good teacher are foremost enthusiasm and inspiration..

This thesis is a chronological survey over the hut and house remains from the Stone Age to the Early Middle Ages in Eastern Central Sweden. The thesis also contains a test which I have conducted to see which investigation method had the best results in identifying house remains at an archaeological site. I subsequently discuss the result of this test, what it represents and also what may be done differently in order to get other types of results.

”Yrkeskvalitet Mellan Raderna” syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren. Sydsvenskan beskriver läraren som en bärare av dålig moral, som ofta tar till fysiska trakasserier mot sina elever för att försöka upprätthålla ordning i klassrummet och som har stora kunskapsbrister. DN har en mer positiv bild och porträtterar läraren i en hjälteroll som med moraliskt riktiga medel försöker handskas med en svår klassrumssituation skapad av Sveriges elever.

Att förstå konst kan upplevas mycket svårt om man själv inte har rätt utbildning i bagaget. Utställningar och museum praktiserar konstpedagogik men denna utgår många gånger utifrån människor med kulturellt kapital. Konstmuseum som institution skapar många gånger en överdriven rädsla och respekt där det blir svårt att ta till sig konsten på ett lättsamt sätt. Denna studie är menad att undersöka om det är möjligt att bryta ner denna överdrivna rädsla och respekt och istället möjliggöra ett lättsamt möte mellan konstverk och betraktare. Med utgångspunkt i tidigare forskning samt inspiration från konstpedagogen Carlo Derkert och Reggio Emilia-pedagogiken undersöks om det är möjligt att utveckla pedagogiska verktyg för att praktisera konstpedagogik för människor utanför den konstnärliga diskursen. Audioguiden som pedagogiskt verktyg har länge varit närvarande på konstmuseum och är än idag. Men förutom att tekniken har uppdaterats och det har gått från en mp3 till en app har konceptet inte förändrats på många år. Samtidigt lever vi i en samtid där podden blivit mycket stor vilket lett till att ljudfiler är en aktuellt medium. Med detta som grund har jag valt att fokusera på audioguider som ett relevant pedagogiskt verktyg. Under studien undersöks audioguiden som pedagogiskt verktyg utifrån en analys av audioguider från Nationalmuseum. Analysen blir till underlag till att utveckla en ny typ av audioguide. Under undersökningen utvecklas sedan två audioguider utifrån två skulpturer på Djurgården som är en del av Prinsessan Estelles Kulturstiftelse skulpturpark. Dessa två audioguider testas sedan på deltagare för att undersöka om det möjliggör lättillgängligare konstpedagogik för människor utanför den konstnärliga diskursen. När en utvärdering skett utvecklas dessa audioguider utifrån den feedback som kommit fram under Learning Studyn. Undersökningens resultat gestaltas sedan i en audioguide till Konstfacks vårutställning. De pedagogiska verktyg som utvecklats implementeras i denna och skapar en audioguide som har ambitionen att möjliggöra att utställningen blir mer lättillgänglig för besökarna. Audioguiden förmedlas även till besökarna genom en visuell framställning av det empiriska materialet.

<p>The purpose of this study has been to examine how customers, by interacting with each other, can communicate and create the image of a brand. We find this topic to be relevant since there are no previous studies conducted concerning the customers influence on the brand image. Our ambition has been to describe in what ways and to what extent the customer can affect and influence the brand image by communicating with other customers. To fulfill our purposed we have targeted three important questions which are:</p><p>• In which ways can the customer affect the communicated image of a brand?</p><p>• To what extent can the customer influence the brand image and the perceived value?</p><p>• Who has control over the brand, the customer or the company?</p><p>For this study we have used a qualitative approach in which we have conducted eight personal interviews with brand consultants and the editor of the magazine Dagens Media which has given us the foundation for our analysis. We choose this qualitative approach to gain a deeper understanding and a complete picture for the studied topic. In the final chapter we present our conclusions of the study. We have found that consumers can influence and communicate the brand image in five different ways; by using the brand, through word-of-mouth, buzz, engaging in social groups and through Consumer Generated Media (CGM). Another conclusion we have drawn is that the consumer has gained more control over the information flow in the market and thereby their ability to affect the company’s marketing message has increased. The main reason for the consumers improved power is the explosion of media channels that has developed and increased through Internet. Finally we have drawn the conclusion that the brand image can be divided in to two different aspects; the personal and the general image.</p>

<p>Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. </p><p>Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen. I uppsatsen görs en genomgång av Roy Anderssons produktioner, vilket täcker in områdena för spelfilm, kortfilm samt reklamfilm och som sedan sätts i relation till dagens visuella kultur med hjälp av den socialsemiotiska analysmetoden för visuell kommunikation. Utifrån detta perspektiv har tre scener från lika många av Roy Anderssons produktioner djupanalyserats. Diskussioner kring Roy Anderssons bildspråk förs även med hjälp av tre kompletterande teoretiska inriktningar; auteur-teorin (författarskapet), redundansprincipen och mise-en-scène. </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför Roy Anderssons bildspråk ser ut som det gör, och på vilket sätt som han genom användandet av den komplexa bilden gör för att uppnå detta.</p>

The purpose of this study has been to examine how customers, by interacting with each other, can communicate and create the image of a brand. We find this topic to be relevant since there are no previous studies conducted concerning the customers influence on the brand image. Our ambition has been to describe in what ways and to what extent the customer can affect and influence the brand image by communicating with other customers. To fulfill our purposed we have targeted three important questions which are: • In which ways can the customer affect the communicated image of a brand? • To what extent can the customer influence the brand image and the perceived value? • Who has control over the brand, the customer or the company? For this study we have used a qualitative approach in which we have conducted eight personal interviews with brand consultants and the editor of the magazine Dagens Media which has given us the foundation for our analysis. We choose this qualitative approach to gain a deeper understanding and a complete picture for the studied topic. In the final chapter we present our conclusions of the study. We have found that consumers can influence and communicate the brand image in five different ways; by using the brand, through word-of-mouth, buzz, engaging in social groups and through Consumer Generated Media (CGM). Another conclusion we have drawn is that the consumer has gained more control over the information flow in the market and thereby their ability to affect the company’s marketing message has increased. The main reason for the consumers improved power is the explosion of media channels that has developed and increased through Internet. Finally we have drawn the conclusion that the brand image can be divided in to two different aspects; the personal and the general image.

During the 1960s and 1970s an increased interest in Native Americans can be seen in Sweden, e.g. through the establishment of organizations such as the Indian Club of Sweden. The aim of this thesis is to study the portrayal of Native Americans and its role through Albin Widén, a Swedish author, ethnologist and member of the Indian Club, and his non-fictional works on the Swedish migration to America, Swedish-America and Swedish contacts with Native Americans. The study is divided into four parts. The first part looks at the portrayal of the Native Americans in Widén’s writings, in comparison with Euro-Americans’ and Europeans’ traditional stereotypic images of a good and a bad Indian. The second part examines how Widén represents the contacts between Swedes in America and the Native Americans. The purpose of the third part of the analysis is to investigate Widén’s interest in Native Americans. Finally, the thesis focuses on the possible role of the portrayals of Indians as a counterpart in the creation and upholding of a Swedish identity.

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen. I uppsatsen görs en genomgång av Roy Anderssons produktioner, vilket täcker in områdena för spelfilm, kortfilm samt reklamfilm och som sedan sätts i relation till dagens visuella kultur med hjälp av den socialsemiotiska analysmetoden för visuell kommunikation. Utifrån detta perspektiv har tre scener från lika många av Roy Anderssons produktioner djupanalyserats. Diskussioner kring Roy Anderssons bildspråk förs även med hjälp av tre kompletterande teoretiska inriktningar; auteur-teorin (författarskapet), redundansprincipen och mise-en-scène. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför Roy Anderssons bildspråk ser ut som det gör, och på vilket sätt som han genom användandet av den komplexa bilden gör för att uppnå detta.