Den bearbetade bilden används allt oftare, i allt från modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att användningen av denna typ av bilder ökar måste betraktaren också lära sig att kritiskt analysera bilden för att den inte skall förlora all trovärdighet. Området som studien behandlar är användningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den undersökande delen är uppdelad i två undersökningar. Den första delundersökningen forskar i om en betraktare kan skilja på en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen för den bearbetade bilden i ett nyhetssammanhang undersöks i den andra delundersökningen. Till undersökningarna skapades det 15 bilder, i vilka fyra stycken är i originalformat med de andra är bearbetade i kategorierna: iscensatt fotografi, fotomontage och fotoretusch. Framtida forskning skulle kunna gå in mer på de etiska och kulturella aspekterna, samt huruvida kunskapen om den bearbetade bildens möjligheter påverkar betraktaren.

Syftet med denna uppsats var att undersöka att om - och i så all hur - elevers uppfattningar av undervisningsinnehållet ändras, när olika delar av innehållet varieras och framhävs. Det som studerades var två lektioner i samhällskunskap med fokus på representativ demokrati och de deltagande elevernas uppfattningar om detta innehåll före och efter dessa lektioner. Undersökningen gjordes med hjälp av en fenomenografisk metod för att beskriva uppfattningar utifrån ett skriftligt enkätmaterial som användesi en Learning Study. Dessutom användes ett variationsteoretiskt perspektiv på lärande för att analysera hur de olika lektionerna kom att iscensättas med hjälp av kritiska aspektersom analysinstrument och hur relationen mellan lektionen och elevernas uppfattningar kundebeskrivas utifrån slutsatserna om vilka uppfattningar som eleverna hade efter lektionen och hur innehållet hade gestaltats.Slutsatserna var att det gick att hitta samband mellan hur innehållet hade presenterats och unikauppfattningar somelever uppvisade efter lektionerna. Det visade sig till exempel att för att göra en mer problematiserande uppfattning om representativ demokrati möjlig för eleverna att utveckla, så krävdes att innehållet varierades mer och att de kritiska aspekternai innehållet framställdes mer varierat. En annan slutsats var att undervisningsinnehållet var mer komplext och innehöll fler kritiska aspekter av representativ demokratiän de som lärarna i Learning Study-arbete hade identifierat.

Inom svenskundervisningen ska elever lära sig att samtala om elevnära frågor och ämnen genom att fråga, kommentera och framföra egna åsikter (Skolverket, 2017). Läroplanen Lgr11 beskriver inte hur lärare ska planera sin undervisning för att elever ska få möjligheten att utveckla ovan nämnda förmågor. I denna studie analyserades lågstadieelevers muntliga förmågor. Hur samtal utifrån skönlitteratur respektive iscensatta samtal kan bidra till att elever i årskurs tre utvecklar förmågorna att diskutera, uttrycka åsikter och framföra samt bemöta argument. För att få reda på hur lärare nyttjar skönlitteratur i sin svenskundervisning samt hur de arbetar för att elever ska utveckla de utvalda muntliga förmågorna har semistrukturerade intervjuer nyttjats. Genom en didaktisk design har en jämförelse mellan iscensatta samtal och samtal kring en skönlitterär berättelse genomförts för att kunna bedöma vilken typ av samtal som främst främjar elevers utveckling av de utvalda muntliga förmågorna. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna med lärare visade att de flesta lärarna främst nyttjar skönlitteratur vid individuell läsning respektive högläsning och stundvis inkluderades skönlitteraturen vid andra temaarbeten. För att elever ska utveckla de utvalda muntliga förmågorna arbetar lärarna främst för ett tryggt klassrumsklimat för att eleverna ska våga uttrycka sina tankar och åsikter. Trots tidigare forskningsrekommendationer att nyttja skönlitteratur som utgångspunkt vid samtal visar den didaktiska designen att de iscensatta samtalen främjade elevernas utveckling av de muntliga förmågorna. / In Swedish education regarding Swedish as a subject, pupils should learn to talk about pupil issues and subjects by asking, commenting and expressing their own opinions (Skolverket, 2017). The curriculum Lgr11 does not describe how teachers should plan their lessons in order to enable pupils to develop the abovementioned abilities. In this study, the oral abilities of primary school pupils were analysed, how conversations based on fiction and staged conversations could help pupils in grade three to develop the ability to discuss, express opinions, argue and respond to arguments. Semi structured interviews have been used to investigate how teachers use fiction in their Swedish education and how they work to enable that pupils develop the chosen oral skills. Through a didactic design, a comparison between staged conversations and conversations about a fictional story has been conducted. This was done to be able to assess what type of conversation that primarily promotes the pupils' development of the chosen oral skills. The result of the interviews showed that most teachers mainly use fiction for individual reading and reading aloud, while fiction was included occasionally in other thematic work. For pupils to develop the chosen oral skills, teachers are primarily working for a safe classroom environment to enable pupils to express their thoughts and opinions. Despite recommendations from previous research to use fiction as a basis for conversation, the didactic design shows that the staged conversations promoted the pupils' development of the oral skills. In Swedish education regarding Swedish as a subject, pupils should learn to talk about pupil issues and subjects by asking, commenting and expressing their own opinions (Skolverket, 2017). The curriculum Lgr11 does not describe how teachers should plan their lessons in order to enable pupils to develop the abovementioned abilities. In this study, the oral abilities of primary school pupils were analysed, how conversations based on fiction and staged conversations could help pupils in grade three to develop the ability to discuss, express opinions, argue and respond to arguments. Semi structured interviews have been used to investigate how teachers use fiction in their Swedish education and how they work to enable that pupils develop the chosen oral skills. Through a didactic design, a comparison between staged conversations and conversations about a fictional story has been conducted. This was done to be able to assess what type of conversation that primarily promotes the pupils' development of the chosen oral skills. The result of the interviews showed that most teachers mainly use fiction for individual reading and reading aloud, while fiction was included occasionally in other thematic work. For pupils to develop the chosen oral skills, teachers are primarily working for a safe classroom environment to enable pupils to express their thoughts and opinions. Despite recommendations from previous research to use fiction as a basis for conversation, the didactic design shows that the staged conversations promoted the pupils' development of the oral skills.

This study aims to analyze the motif of Julia Margaret Cameron’s photograph The Rosebud Garden of Girls from 1868 regarding its literary sources, codes and how the women are depicted. The purpose is to find out whether the photograph romanticize or challenge the Victorian conventions. The applied method is Erwin Panofskys iconographical and iconological analysis methods. The theoretical framework consists of art historian Griselda Pollocks report regarding private and public spheres and how women and men are divided between these. Art historian Leena-Maija Rossi’s reasoning concerning female masquerade has also contributed a theoretical basis. The result shows a paradoxical picture of the Victorian view on women and how this is reflected in The Rosebud Garden of Girls.