Modern vehicles use advanced information systems in vehicles to provide and control a wide variety of functions and features. Even modest vehicles today are equipped with systems that control diverse functions from air-conditioning to high quality audio/video systems. Since driving requires the use of eyes and hands, voice interaction has become more widely used by in-vehicle systems. Due to the technical complexity involved in voice recognition, focus has been on issues of speech ecognition. Speech generation is comparatively simple, but what effect does the choice of voice have on the driver? We know from human-human interaction that social cues of the voice itself influence attitude and interpretation of information. Introducing speech based communication with the car changes the relationship between driver and vehicle. So, for in-vehicle information systems, does the spoken voice matter? The work presented in this thesis studies the effects of the voice used by invehicle systems. A series of studies were used to answer the following questions: Do the characteristics of voices used by an in-vehicle system affect driver’s attitude? Do the characteristics of voice used by an in-vehicle system affect driver’s performance? Are social reactions to voice communication the same in the car environment as in the office environment? Results show that voices do matter! Voices trigger social and emotional effects that impact both attitude and driving performance. Moreover, there is not one effective voice that works for all drivers. Therefore an in-vehicle system that knows its driver and possibly adapts to its driver can be the most effective. Finally, an interesting observation from these studies is that social reactions to voice communication in the car are different than in the office, Similarity attraction, an otherwise solid finding in social science, did not hold all studies. It is hypothesized that this difference can be related to the different kinds of task demands when driving a car or working in an office environment. / Dagens fordon är oftast utrustade med avancerade informationssystem för att tillhandahålla och styra ett brett utbud av funktioner och tjänster från klimatsystem till audio- och videosystem. Eftersom bilkörning kräver förarens ögon på vägen och händer på ratten så blir talstyrda system allt vanligare. Utveckling av talbaserade bilsystem är oftast fokuserad på taligenkänningen, eftersom generering av förståeligt tal är jämförelsevis enkelt. Men vilken inverkan får den valda rösten? Vi vet att röster påverkar såväl attityd som tolkning av information i kommunikation mellan människor. Införandet av talbaserade bilsystem kommer därför att förändra relationen mellan förare och fordon. Frågan är dock hur röstens egenskaper påverkar föraren? Det arbete som presenteras här studerar effekterna av de röster som används av talsystem i bilar, där en rad studier utförts för att besvara följande frågor: Påverkar egenskaperna hos en röst i ett bilinformationsystem förarens attityd? Påverkar egenskaperna hos en röst i ett bilinformationsystem förarens körförmåga? Är reaktioner på talbaserade system i bilar desamma som för talbaserade system i hem- eller kontorsmiljö? Resultaten visar att röster påverkar förare! Röster utlöser sociala och emotionella reaktioner som påverkar både attityd och körbeteende. En röst passar dessutom inte alla! Ett bilsystem som känner och anpassar sig till sin förares sinnesstämning är mest effektivt. Dessutom visar resultaten att det förefaller som om reaktioner på röster och talbaserade system inte är densamma i bilar som i hem eller kontor. Så kallad similarity-attraction – att man attraheras av personer eller egenskaper om liknar en själv, en faktor som vanligtivs visats spela stor roll – observerades inte i alla studier. En hypotes är att skillnad i reaktion kan vara relaterad till arten av uppgift – att köra bil ställer andra krav än arbete i hem- eller kontorsmiljö.

Volvo Human Monitoring (VHM) är ett pågående projekt på Volvo Personvagnar där dem bland annat mäter in- och utandning genom en mätutrustning, kallad respiratorisk induktans pletysmograf (RIP), som mäter förändringar av tvärsnittsarean av bröstkorg och buk. När föraren är i rörelse till exempel när hon svänger ändras tvärsnittsarean och en ”störning” i RIP-signalen kan uppkomma. Dessa störningar medför att vid analys av RIP-signalen måste stora manuella justeringar utföras, vilket är mycket tidskrävande, och utrustningens validitet för mätning av in- och utandning ifrågasätts. Syftet med denna studie var att effektivisera analysen av en RIP-signal som registrerats vid bilkörning. Målsättningen var att skapa ett nytt databearbetningsverktyg i Matlab som på ett automatiskt sätt kan detektera in- och utandning från en RIP-signal med högre validitet än det existerande databearbetningsverktyget. I studien utfördes tester på nio förare under bilkörning på landsväg, grusväg, motorväg och i stadstrafik. In- och utandning mättes med en RIP, en pneumotakograf med en tätt sluten ansiktsmask och ett termoelement som var placerad mellan näsa och mun som referensutrustning. Resultatet blev ett databearbetningsverktyg som automatiskt detekterar in- och utandning med högre validitet än det tidigare internutvecklade databearbetningsverktyg. Verktyget markerar sekvenser där risken är stor att RIP mäter in- och utandning på ett felaktigt sätt eller tar bort in- och utandningar under dessa sekvenser beroende på användarens inställningar. Studien har även bidragit till ny kunskap om en alternativ mätutrustning, termoelementet, för att detektera in- och utandning med högre validitet än med RIP under bilkörning.

This study focuses on how the popular culture maintains the so called macho culture through the action character James Bond. The macho culture imposes an unhealthy demand for men to be masculine, which affects their mental health. The two longest car scenes are examined in the latest Bond movie Spectre (2015). The aim of the study is to contribute with knowledge of how macho culture is presented in the film world. The theoretical framework of this study is based on the narrative, which according to Selby and Cowdery (1995), is a story that in many cases is so basic and natural that the viewer overlooks it. According to Selby and Cowdery (1995), the narrative has the power to transform information and manipulate the viewer not to react to the events they see. The narrative analysis is based on semiotics, which means that the study's method is based on the semiotics connotation, denotation, and myth. The study uses an analysis model to make it easier to analyze James Bond, the model is divided into three categories, appearance, emotions, and driving. The analysis showed that the demands and attributes of the macho culture were depicted in the scenes where we studied James Bond's appearance and feelings, and his driving. Mental illness and car crashes is examples of consecvenses that macho culture could lead to. Therefore, it ́s problematic for populare culture to continue depict James Bond in a stereotypical way.

<p>Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 år och enligt Vägverket klarar ett barn sig på egen hand i trafiken först vid 11-12 års ålder. Detta borde innebära att barn är mycket utsatta när de vistas i trafiken och personer som kör bil måste vara medvetna om detta.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar på bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikområden där barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom föräldraskap och ålder. Föräldrar antogs ha mer erfarenhet av barn än icke-föräldrar och äldre (35-46 år) antogs ha mer erfarenhet av trafik än yngre (20-26 år). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkätundersökning som huvudstudie.</p><p>Resultaten visar bland annat att föräldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hålla lägre hastigheter än icke-föräldrar i olika trafikmiljöer där barn kan vistas. Äldre uppgav att de normalt sett håller lägre hastigheter än yngre om de kör i områden där oskyddade trafikanter syns till. Resultaten tyder därmed på att det finns vissa skillnader och tendenser gällande hur föräldraskap och ålder inverkar på uppfattningar om hastigheter i områden där barn vistas.</p>

<p>Vid Högskolan i Halmstad producerades våren 2008 en informations-/dokumentärfilm om</p><p>rattonykterhet, ”Farväl Lillebror – två olyckor, två livsöden”. Syftet med denna studie är att ta reda på hur filmen tas emot av dess huvudsakliga målgrupp: ungdomar i gymnasieåldern. Studiens frågeställningar är: 1) Vilka reaktioner skapar filmen Farväl Lillebror hos våra informanter?, 2) Hur resonerar våra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgångspunkt i filmen Farväl Lillebror? och 3) Vad tycker våra informanter om att använda film som ett redskap för att nå ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, från två gymnasieskolor i Halmstad. Resultatet visar att samtliga ungdomar blev berörda och kunde relatera filmens innehåll till sin egen livsvärld, och de uppgav att filmen</p><p>gav dem insikt om rattfylleri som samhällsproblem. Studien visar även att det är individuella faktorer och egenskaper som påverkar avkodningen av filmen. Sammantaget tyckte ungdomarna att film var en lämplig kommunikationskanal för att sprida information om rattfylleri.</p>

Sammanfattning I dagens samhälle är bilkörning en viktig aktivitet för många individer. Att köra bil påverkar individens möjligheter till meningsfulla aktiviteter och självständighet. Efter att en person har fått en stroke kan personens körkort bli ifrågasatt. Ett vanligt bedömningsinstrument som arbetsterapeuter använder vid bedömning av kognitiv lämplighet inför fortsatt körkortsinnehav är Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA). Syftet med denna kvantitativa studie var att jämföra parvisa NorSDSA-bedömningars resultat mellan äldre friska individer och äldre individer med stroke. Sex friska äldre individer matchades med sex äldre individer med stroke avseende ålder och kön. Resultaten visade en tendens till att äldre individer med stroke presterade ett lägre resultat på NorSDSA än äldre friska individer. Skillnaden i resultat visades främst i deltesten pricköverstrykning antal missar, riktningar och kompass. Slutresultatet på NorSDSA visade att alla äldre friska individer var godkända på testet medan en äldre individ med stroke hade ett godkänt resultat, en hade ett ovisst resultat och fyra hade ett underkänt resultat. Då urvalet var litet ska resultatet inte generaliseras, men resultatet väcker intresse att göra en större och fördjupad studie inom detta område. / Summary A comparison of the results from the Nordic Stroke Driver Screening Assessment between elderly healthy individuals and elderly individuals with stroke. In today’s society driving a car is an important activity for a lot of people. The ability to drive affects a person´s options regarding meaningful activities and independence. After a stroke, a person´s ability to continue driving might be questioned. Occupational therapists often use the Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA) to assess the cognitive suitability to drive a car. The purpose with this quantitative study was a comparison of the results from the Nordic Stroke Driver Screening Assessment between elderly healthy individuals and elderly individuals with stroke. Six healthy elderly individuals were matched with six elderly individuals with stroke, with regards to ageand gender. The results showed a tendency for elderly individuals with stroke to score lower in the NorSDSA, than elderly healthy individuals. The differences in the results were particularly noticeable in the following test sections: direction tasks, compass and dot cancellation. The final results from the NorSDSA showed that all the elderly, healthy individuals passed the test while one elderly person with stroke passed, one had an uncertain result and four did not pass. Because of the small selection in this study the result should not be generalised but it raises an interest for a bigger and more in-depth study within this field.

Vid Högskolan i Halmstad producerades våren 2008 en informations-/dokumentärfilm om rattonykterhet, ”Farväl Lillebror – två olyckor, två livsöden”. Syftet med denna studie är att ta reda på hur filmen tas emot av dess huvudsakliga målgrupp: ungdomar i gymnasieåldern. Studiens frågeställningar är: 1) Vilka reaktioner skapar filmen Farväl Lillebror hos våra informanter?, 2) Hur resonerar våra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgångspunkt i filmen Farväl Lillebror? och 3) Vad tycker våra informanter om att använda film som ett redskap för att nå ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, från två gymnasieskolor i Halmstad. Resultatet visar att samtliga ungdomar blev berörda och kunde relatera filmens innehåll till sin egen livsvärld, och de uppgav att filmen gav dem insikt om rattfylleri som samhällsproblem. Studien visar även att det är individuella faktorer och egenskaper som påverkar avkodningen av filmen. Sammantaget tyckte ungdomarna att film var en lämplig kommunikationskanal för att sprida information om rattfylleri.

<p>Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem. Det verkar finnas en tendens till att forskning inom navigationssystem inte använder metoden sekundära uppgifter särskilt ofta medan forskning inom bilkörning gör det. Detta visade sig stämma överens med den slutgiltiga analysen. Sekundära uppgifter visade sig vara mer lämplig metod att använda för att mäta belastning. Det skulle därför vara till fördel om forskningen inom navigationssystem utförde studier där metoden sekundära uppgifter används.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I dagens samhälle är bilkörning en viktig aktivitet för många individer. Att köra bil påverkar individens möjligheter till meningsfulla aktiviteter och självständighet. Efter att en person har fått en stroke kan personens körkort bli ifrågasatt. Ett vanligt bedömningsinstrument som arbetsterapeuter använder vid bedömning av kognitiv lämplighet inför fortsatt körkortsinnehav är Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA).</p><p>Syftet med denna kvantitativa studie var att jämföra parvisa NorSDSA-bedömningars resultat mellan äldre friska individer och äldre individer med stroke. Sex friska äldre individer matchades med sex äldre individer med stroke avseende ålder och kön. Resultaten visade en tendens till att äldre individer med stroke presterade ett lägre resultat på NorSDSA än äldre friska individer. Skillnaden i resultat visades främst i deltesten pricköverstrykning antal missar, riktningar och kompass. Slutresultatet på NorSDSA visade att alla äldre friska individer var godkända på testet medan en äldre individ med stroke hade ett godkänt resultat, en hade ett ovisst resultat och fyra hade ett underkänt resultat. Då urvalet var litet ska resultatet inte generaliseras, men resultatet väcker intresse att göra en större och fördjupad studie inom detta område.</p> / <p>Summary</p><p>A comparison of the results from the Nordic Stroke Driver Screening Assessment between elderly healthy individuals and elderly individuals with stroke.</p><p>In today’s society driving a car is an important activity for a lot of people. The ability to drive affects a person´s options regarding meaningful activities and independence. After a stroke, a person´s ability to continue driving might be questioned. Occupational therapists often use the Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA) to assess the cognitive suitability to drive a car.</p><p>The purpose with this quantitative study was a comparison of the results from the Nordic Stroke Driver Screening Assessment between elderly healthy individuals and elderly individuals with stroke. Six healthy elderly individuals were matched with six elderly individuals with stroke, with regards to ageand gender. The results showed a tendency for elderly individuals with stroke to score lower in the NorSDSA, than elderly healthy individuals. The differences in the results were particularly noticeable in the following test sections: direction tasks, compass and dot cancellation. The final results from the NorSDSA showed that all the elderly, healthy individuals passed the test while one elderly person with stroke passed, one had an uncertain result and four did not pass. Because of the small selection in this study the result should not be generalised but it raises an interest for a bigger and more in-depth study within this field.</p>

Anastasiia Andersson, en student vid Högskolan Dalarna inom Ljud- och musikproduktionsprogrammet, presenterar detta arbete. Studiens syfte var att undersöka effekterna av musik på bilförare, särskilt den lugna musikens påverkan under bilkörning. Därmed se om den lugna musiken kan minska stress nivån. För att stödja analysarbetet och svara på forskningsfrågorna integrerades tidigare forskning och teorier. Forskningsfrågorna var följande: Går det att minska på stress med hjälp av lugn musik? Hur uppnår vi en säkrare bilkörning med hjälp av lugn musik? Metoden involverade en egen undersökning där en enkät användes för att samla in data. Det deltog 81 deltagare inom enkäten. Resultaten av enkätundersökningen och den efterföljande analysen presenterades för att bidra med ny kunskap och stimulera reflektion hos läsaren. Resultatet tyder på problem utifrån enkätundersökningen kring stress som finns i trafiken och därmed föreslår källor som eventuella lösningar på det, utifrån tidigare forskning samt teorier. Resultatet representerade också andra aspekter vid bilkörning som koncentration, mående, trygghet/otrygghet, relation till de snabba/energiska musiken och långsamma/lugna musiken hos deltagare samt påverkan av musik. Forskningens huvudfokus var att öka förståelsen för hur musik påverkar bilförare samt att utforska hur lugn musik kan påverka körningen.