<p>Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognition, för att undersöka vilka likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrån tolv intervjuer med trafikinspektörer vid två av Vägverkets förarprovskontor.</p><p>Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som är viktigt hos en bilförare. Samtliga formella kriterier för körprovet nämndes av någon informant. Utöver kriterierna nämndes även många andra begrepp av ett fåtal personer vardera. Dessa begrepp kan räknas till områdena kognitionspsykologi, allmän psykologi, bilkörning och övergripande egenskaper. De tre mest nämnda begreppen var uppmärksamhet, erfarenhet och riskmedvetande.</p><p>Sju körprovskriterier definierades av trafikinspektörerna. Många olika begrepp användes för att definiera kriterierna och samtliga kriterier definierades olika av informanterna. Definitionerna delades in i kategorier och de kategorier som användes för samtliga kriterier var förberedelser, handlingar och perception.</p><p>Ur det som sades av informanterna gjordes en analys om hur begrepp kopplas samman med varandra, för att hitta alla associationer som görs till varje begrepp. Många olika kopplingar kunde hittas genom denna analys och av dessa nämndes hälften av enbart någon informant. Två kopplingar nämndes av elva av informanterna. Den ena var manövrering – automatisering, den andra var uppmärksamhet – syn.</p><p>Studien påvisade både likheter och skillnader i åsikter informanterna emellan. I viss utsträckning använda sig informanterna av samma begrepp, men de lade olika innebörder i begreppen. Trafikinspektörernas olika synsätt medför en risk för att de bedömer körprov olika trots att de använder samma bedömningskriterier.</p> / <p>The Swedish driving license test has developed from practical professional experience. Regardless of which traffic inspector judges a specific driving test, the judgement is to be equal. Cognitive qualities are judged in the driving test by observing actions and behaviours. The purpose of this essay was to investigate, from a theoretical perspective, how traffic inspectors judge cognition, in order to investigate differences and similarities. Three analyses were made, based on twelve interviews with traffic inspectors working at two of the Swedish Road Administration’s offices for driving license tests.</p><p>The traffic inspectors were asked to describe what is important in a car driver. All formal driving test criteria were mentioned by some informant. In addition to the criteria, many other concepts were mentioned by a few persons each. These concepts belong to the areas cognitive psychology, general psychology, car driving and overall qualities. The three most mentioned concepts, including criteria and other concepts, were attention, experience and risk awareness.</p><p>Seven driving test criteria were defined by the traffic inspectors. Many different concepts were used to define the criteria and all criteria were defined differently by the informants. The definitions were divided into categories. The categories preparations, actions and perception were used for all criteria.</p><p>An analysis about how concepts were connected to each other was made, in order to find all associations made with each concept. Many different connections were found in this analysis and more than half of these were mentioned by only one informant.</p><p>Two connections were mentioned by eleven informants. One of these was manoeuvring – automation, the other was attention – vision.</p><p>Both similarities and differences in opinions were found among the informants in this study. The informants used the same concepts to some extent, but they associated different meanings with the concepts. The traffic inspectors’ differences in opinions lead to a risk of judging driving tests differently, although the same judgement criteria are used.</p>

<p>Denna studie undersökte filmen Länge Leve Livets påverkan på ungdomars attityder till alkohol i samband med bilkörning samt hur ungdomar vill ha budskapet förmedlat. I undersökningen gjordes tre fokusgruppintervjuer, á fyra till sex deltagare, och en sammanställning av Vägverkets redan genomförda enkätundersökning. I fokusgrupperna diskuterade gymnasieungdomarna dels teman som framkom av enkätresultatet, och dels frågor som speglade deras attityder. Resultatet visade att de flesta av ungdomarna har blivit berörda av filmen, och att Länge Leve Livet har förstärkt ungdomarnas befintliga attityd i större utsträckning än den har förändrat den. Vad som också visas i studien är att ungdomarna anser att ämnet är viktigt att diskutera och att fler vill se ett ökat arbete med alkohol i samband med bilkörning i Sverige.</p>

Denna studie undersökte filmen Länge Leve Livets påverkan på ungdomars attityder till alkohol i samband med bilkörning samt hur ungdomar vill ha budskapet förmedlat. I undersökningen gjordes tre fokusgruppintervjuer, á fyra till sex deltagare, och en sammanställning av Vägverkets redan genomförda enkätundersökning. I fokusgrupperna diskuterade gymnasieungdomarna dels teman som framkom av enkätresultatet, och dels frågor som speglade deras attityder. Resultatet visade att de flesta av ungdomarna har blivit berörda av filmen, och att Länge Leve Livet har förstärkt ungdomarnas befintliga attityd i större utsträckning än den har förändrat den. Vad som också visas i studien är att ungdomarna anser att ämnet är viktigt att diskutera och att fler vill se ett ökat arbete med alkohol i samband med bilkörning i Sverige.

I dagens bilar implementeras allt fler inbyggda funktioner både i form av kommunikation och underhållning. Dessa funktioner tillför självklart mycket positivt men vad som inte alltid pratas om är vilka säkerhetsrisker de också medför då de kräver fokus av användaren ofta både visuellt, manuellt och kognitivt. Under bilkörning bör fokus från föraren allt som oftast ligga på vägen och därför gäller det att designa infotainment-system, det vill säga inbyggda funktioner som till exempel radio och GPS, som kräver så lite som möjligt från föraren. Denna studie testar ett nytt sätt att interagera med inbyggda funktioner under bilkörning genom att använda en ögonstyrd prototyp av ett infotainment-system för att se om man kan se snabb och intuitiv användning på detta sätt. Testet utförs i simulatormiljö och jämför två oberoende grupper med olika mycket inlärning om det aktuella systemet. Testdeltagaren fick under bilkörning i simulatorn utföra fyra olika uppgifter med det ögonstyrda infotainment-systemet. Efter testning analyserades hur lång tid varje uppgift sammanlagt krävde att deltagaren tittade bort från vägen samt hur långa varje ögonkast var. Resultatet visar på att det testade interaktionssättet fungerar tillfredsställande när funktionerna kräver förhållandevis lite tankeverksamhet och enkel interaktion. Man kan också se signifikanta skillnader mellan deltagare som har fått lära sig systemet jämfört med deltagare som inte fått någon inlärning om systemet. Detta skiljde sig i hur tidskrävande uppgifterna var för lite mer tankekrävande uppgifter.

Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 år och enligt Vägverket klarar ett barn sig på egen hand i trafiken först vid 11-12 års ålder. Detta borde innebära att barn är mycket utsatta när de vistas i trafiken och personer som kör bil måste vara medvetna om detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar på bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikområden där barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom föräldraskap och ålder. Föräldrar antogs ha mer erfarenhet av barn än icke-föräldrar och äldre (35-46 år) antogs ha mer erfarenhet av trafik än yngre (20-26 år). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkätundersökning som huvudstudie. Resultaten visar bland annat att föräldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hålla lägre hastigheter än icke-föräldrar i olika trafikmiljöer där barn kan vistas. Äldre uppgav att de normalt sett håller lägre hastigheter än yngre om de kör i områden där oskyddade trafikanter syns till. Resultaten tyder därmed på att det finns vissa skillnader och tendenser gällande hur föräldraskap och ålder inverkar på uppfattningar om hastigheter i områden där barn vistas.

Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem. Det verkar finnas en tendens till att forskning inom navigationssystem inte använder metoden sekundära uppgifter särskilt ofta medan forskning inom bilkörning gör det. Detta visade sig stämma överens med den slutgiltiga analysen. Sekundära uppgifter visade sig vara mer lämplig metod att använda för att mäta belastning. Det skulle därför vara till fördel om forskningen inom navigationssystem utförde studier där metoden sekundära uppgifter används.

<p>Mobilitet genom att köra egen bil ger en ökad livskvalitet. Förekomsten av stroke ökar och för att kunna tillfredställa individens behov av aktivitet och självständighet i transporter finns ett ökat behov av körkortsbedömningar. Restsymtomen efter en stroke kan variera. Därför krävs olika typer av bedömningar. Arbetsterapeuter som är vana att arbeta klientcentrerat och bedöma skilda färdigheter har mycket att tillföra i körkortsfrågor. Syftet med studien var att sammanställa beskrivningar av bedömningsinstrument för körförmåga efter stroke i vetenskaplig litteratur, utifrån författarnas frågeställningar. En systematisk litteraturstudie användes som metod. Femton vetenskapligt granskade artiklar samt en master of science uppsats ingick i studien. Resultat visade en stor mängd bedömningsinstrument, varav majoriteten testade egenskaper på taktisk nivå enligt Michons hierarkiska modell. Ytterst få av instrumenten kunde kopplas till de av författarna efterfrågade kvalitetsaspekterna. Arbetsterapeuternas utgångspunkter var i de allra flesta fall att bedöma färdighet snarare än insikt i frågan om bilkörning. I diskussionen tar författarna upp att arbetsterapeuter är väl lämpade för den här typen av bedömningar trots att tillfälle sällan ges, detta baserat utifrån litteraturgenomgången. Vidare ger författarna förslag på fortsatt forskning i form av utvecklandet av ett nytt bedömningsinstrument som ska baseras på ett arbetsprov för bilkörning som alternativ till uppkörning.</p> / <p>Mobility through driving a car leads to enhanced quality of life. The prevalence of stroke is increasing, and to satisfy the individual’s need for activity and independence in transportation, an increased need of assessments of the ability to drive is apparent. Residual symptoms of stroke vary. There is therefore a need of different kinds of assessments. Occupational Therapists familiar with client-centred assessments and used to assessing various skills can contribute to issues concerning the acquisition of driving licences. The aim of the study was to gather descriptions of tools for assessing the ability to drive after stroke in scientific literature, based on the authors´ questions. A systematic review was the method used. Fifteen scientifically reviewed articles and a Master of Science report were included in the study. The main outcome was that a great number of assessment tools were found, of which the majority tested skills on the tactical level according to the hierarchic model of Michon. Very few of the tools could be related to the requested quality aspects. The occupational therapists´ starting point in most cases was to assess skill rather than insight into the question of car-driving. The authors believe that occupational therapists are well suited for that kind of assessment, based on the results of this study. The authors suggest further research in developing a new assessment tool based on a practical test for car driving as an alternative to the driving test.</p>

Mobilitet genom att köra egen bil ger en ökad livskvalitet. Förekomsten av stroke ökar och för att kunna tillfredställa individens behov av aktivitet och självständighet i transporter finns ett ökat behov av körkortsbedömningar. Restsymtomen efter en stroke kan variera. Därför krävs olika typer av bedömningar. Arbetsterapeuter som är vana att arbeta klientcentrerat och bedöma skilda färdigheter har mycket att tillföra i körkortsfrågor. Syftet med studien var att sammanställa beskrivningar av bedömningsinstrument för körförmåga efter stroke i vetenskaplig litteratur, utifrån författarnas frågeställningar. En systematisk litteraturstudie användes som metod. Femton vetenskapligt granskade artiklar samt en master of science uppsats ingick i studien. Resultat visade en stor mängd bedömningsinstrument, varav majoriteten testade egenskaper på taktisk nivå enligt Michons hierarkiska modell. Ytterst få av instrumenten kunde kopplas till de av författarna efterfrågade kvalitetsaspekterna. Arbetsterapeuternas utgångspunkter var i de allra flesta fall att bedöma färdighet snarare än insikt i frågan om bilkörning. I diskussionen tar författarna upp att arbetsterapeuter är väl lämpade för den här typen av bedömningar trots att tillfälle sällan ges, detta baserat utifrån litteraturgenomgången. Vidare ger författarna förslag på fortsatt forskning i form av utvecklandet av ett nytt bedömningsinstrument som ska baseras på ett arbetsprov för bilkörning som alternativ till uppkörning. / Mobility through driving a car leads to enhanced quality of life. The prevalence of stroke is increasing, and to satisfy the individual’s need for activity and independence in transportation, an increased need of assessments of the ability to drive is apparent. Residual symptoms of stroke vary. There is therefore a need of different kinds of assessments. Occupational Therapists familiar with client-centred assessments and used to assessing various skills can contribute to issues concerning the acquisition of driving licences. The aim of the study was to gather descriptions of tools for assessing the ability to drive after stroke in scientific literature, based on the authors´ questions. A systematic review was the method used. Fifteen scientifically reviewed articles and a Master of Science report were included in the study. The main outcome was that a great number of assessment tools were found, of which the majority tested skills on the tactical level according to the hierarchic model of Michon. Very few of the tools could be related to the requested quality aspects. The occupational therapists´ starting point in most cases was to assess skill rather than insight into the question of car-driving. The authors believe that occupational therapists are well suited for that kind of assessment, based on the results of this study. The authors suggest further research in developing a new assessment tool based on a practical test for car driving as an alternative to the driving test.

Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognition, för att undersöka vilka likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrån tolv intervjuer med trafikinspektörer vid två av Vägverkets förarprovskontor. Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som är viktigt hos en bilförare. Samtliga formella kriterier för körprovet nämndes av någon informant. Utöver kriterierna nämndes även många andra begrepp av ett fåtal personer vardera. Dessa begrepp kan räknas till områdena kognitionspsykologi, allmän psykologi, bilkörning och övergripande egenskaper. De tre mest nämnda begreppen var uppmärksamhet, erfarenhet och riskmedvetande. Sju körprovskriterier definierades av trafikinspektörerna. Många olika begrepp användes för att definiera kriterierna och samtliga kriterier definierades olika av informanterna. Definitionerna delades in i kategorier och de kategorier som användes för samtliga kriterier var förberedelser, handlingar och perception. Ur det som sades av informanterna gjordes en analys om hur begrepp kopplas samman med varandra, för att hitta alla associationer som görs till varje begrepp. Många olika kopplingar kunde hittas genom denna analys och av dessa nämndes hälften av enbart någon informant. Två kopplingar nämndes av elva av informanterna. Den ena var manövrering – automatisering, den andra var uppmärksamhet – syn. Studien påvisade både likheter och skillnader i åsikter informanterna emellan. I viss utsträckning använda sig informanterna av samma begrepp, men de lade olika innebörder i begreppen. Trafikinspektörernas olika synsätt medför en risk för att de bedömer körprov olika trots att de använder samma bedömningskriterier. / The Swedish driving license test has developed from practical professional experience. Regardless of which traffic inspector judges a specific driving test, the judgement is to be equal. Cognitive qualities are judged in the driving test by observing actions and behaviours. The purpose of this essay was to investigate, from a theoretical perspective, how traffic inspectors judge cognition, in order to investigate differences and similarities. Three analyses were made, based on twelve interviews with traffic inspectors working at two of the Swedish Road Administration’s offices for driving license tests. The traffic inspectors were asked to describe what is important in a car driver. All formal driving test criteria were mentioned by some informant. In addition to the criteria, many other concepts were mentioned by a few persons each. These concepts belong to the areas cognitive psychology, general psychology, car driving and overall qualities. The three most mentioned concepts, including criteria and other concepts, were attention, experience and risk awareness. Seven driving test criteria were defined by the traffic inspectors. Many different concepts were used to define the criteria and all criteria were defined differently by the informants. The definitions were divided into categories. The categories preparations, actions and perception were used for all criteria. An analysis about how concepts were connected to each other was made, in order to find all associations made with each concept. Many different connections were found in this analysis and more than half of these were mentioned by only one informant. Two connections were mentioned by eleven informants. One of these was manoeuvring – automation, the other was attention – vision. Both similarities and differences in opinions were found among the informants in this study. The informants used the same concepts to some extent, but they associated different meanings with the concepts. The traffic inspectors’ differences in opinions lead to a risk of judging driving tests differently, although the same judgement criteria are used.

<p>Varje år dör 125 människor i Sverige i alkoholrelaterade trafikolyckor och ännu fler skadas. Detta medför stora kostnader för samhället och lidande för de som drabbas. Unga vuxna är överrepresenterade i olycksstatistiken för alkoholrelaterade olyckor. Syftet med studien var att undersöka unga vuxna högskolestuderandes (mellan 18-24 år) vanor och attityder till alkohol och bilkörning. Vi gjorde en enkätstudie på en högskola. Antalet informanter uppgick till 269 stycken. De valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet av studien visade att<strong> </strong>fanns skillnader mellan män och kvinnors vanor och attityder. Männen var mer riskbenägna än kvinnorna. Det gick att se tendenser att de unga vuxna på högskolan hade negativt avvikande vanor i jämförelse med unga vuxna i övriga landet. För att det ska vara möjligt att göra en jämförelse med andra studier, bör det göras en ny studie på högskolan med ett slumpmässigt urval och ett större antal informanter.</p> / <p>Each year 125 people die in Sweden in alcohol related traffic accidents and even more get injured. This cause major financial costs for the society and suffering among those who get affected. Young adults are overrepresented in the statistics over alcohol related accidents. The aim of the study was to examine young adult college students’ (age 18-24) experience and attitudes towards drinking and driving. A questionnaire study was made with 269 participants on the college. The participants were chosen from a convenience sample. The results of the study showed that there were differences between men and women’s experience and attitudes. The men had a greater tendency to take risks than the women. You could see tendencies that the adolescents in the college were negatively deviant in comparison to the young adults in the country. A new study on the college with a larger, random selection ought to be done for it to be possible to make a comparison with other studies.</p>