<p>Vår tids syn på teknik ser vi tydliga spår av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjältefilmer. Där använder sig både hjältar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men även synen på biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta är när dessa ställs mot varandra. Vi har jämfört två av vår tids största hjältar, en som använder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. Hjältarna det rör sig om är Spider-Man och Batman.</p>

<p>The amount of various phosphorus (P) fractions in the sediment and the relationship between the amount of P and sediment particle size were investigated in a constructed wetland southwest of Linköping. Furthermore, the possible correlation between clay content in the sediment and distance from the inlet was investigated. Sediment samples were collected along three transects from the inlet to the outlet, with six samples in each transect. In order to measure the soluble P, an NH4Cl extraction was done. This was also analysed for total soluble P after oxidation with peroxodisulphate. The sediment was also analysed for total-P and organic P by drying, dispersion in a mortar and sieving followed by boiling in HCl. Analysis of phosphate-P in all extracts was done with an acid molybdate solution and ascorbic acid, forming a blue complex that was measured spectrophotometrically. There was no significant relationship between soluble P or soluble total-P and the proportion of clay in the sediment samples. This was also the case for total-P and organic-P. Generally, the levels of phosphorus in the sediment were low, which may result from too deep sediment samples, causing the settled P-rich sediment to be diluted by the terrestrial soil underneath the wetland. There was a low proportion of clay in the sediment (4 – 18 %), which made it difficult to detect any correlation with soluble-P content. When omitting the samples at the inlet (which were more influenced by vegetation than the others), a significant positive correlation between percentage of clay and distance from the inlet was detected, suggesting that clay particles were settling in the wetland.</p>

<p>Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda på hur man använder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, år 7-9. Jag var även intresserad av vad lärare och elever hade för synpunkter på att vara ute i skolarbetet. Som utgångspunkt för arbetet hade jag frågeställningarna: </p><p>Vilken syn har elever i grunskolans senare del på No?,</p><p>Vad har eleverna för synpunkter på undervisning utomhus i No?,</p><p>Vilken är lärarnas inställning till att använda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de använder respektive inte använder utemiljön i undervisningen.</p><p>För att ta reda på detta gjorde jag en enkätundersökning på två skolor bland elever i år 7-9 som hur de arbetade med No ämnen i skolan. Utifrån enkäten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda på vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna. Jag intervjuade även de undervisande lärarna till de elever som var med i undersökningen. I litteraturgenomgången har jag behandlat litteratur som behandlar undervisningenssituationen i skolan som helhet. Och litteratur som tar upp undervisning i naturorienterande ämnen. Att jag valt denna litteratur beror på att det var svårt att finna litteratur som behandlade utomhuspedagogoik. </p><p>Undersökningen visade att en stor del av eleverna har en positiv inställning till No. De flesta av eleverna hade inte varit ute och haft No undervisning. Det var ungefär lika stor del av de elever som aldrig hade varit ute som tyckte att det var bra, som elever som ville vara ute mer under lektionerna. De elever som hade varit ute var elever i år 8 på en av skolorna där man hade möjlighet att gå ut under vanliga lektioner. Det arbete som eleverna hade utfört innebar att de hade samlat material för att ta med sig till klassrummet för fortsatt arbete inomhus. När jag intervjuade eleverna framkom det att en av anledningarna till att man inte ville vara ute var att man kunde bli blöt och kall. Vid lärarintervjuerna kom det fram att de tre lärare som jag intervjuade var medvetna om att undervisning utomhus har andra kvalitéer än undervisning i klassrummet. Att man ändå inte utnyttjade möjligheten att vara ute berodde framförallt på brist av tid och personal. Men att man på skolorna försökte att vara ute, en av skolorna var ute medan den andra funderade på att införa detta. I disskussionen kommer jag fram till att undervisning utomhus är en viktig del av undervisningen i naturorienterande ämnen. I dagens skola är det eleverna som själva ska genenera sin egen kunskap i det konstruktivistiska arbetssättet som är på inmarch. Därför behöver elever enligt min mening vara ute och få konkreta erfarenheter av den natur som omger oss.</p>

<p>Arbetet är uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar läsaren till fokuspunkten trädgårdsodling i Bohuslän, förklarar tankegången kring valt ämne, samt beskriver syfte och metod.</p><p>Resultatdelen har sin utgångspunkt i litteraturstudier och fältstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trädgårdens förutsättningar i Bohuslän genom att beskriva den bohuslänska växtvärldens villkor och överlevare.</p><p>Initialt behandlas landskapet i Bohuslän och dess vilda flora. Här beskrivs naturtyper i Bohuslän och deras prägel på växtlivet - till exempel kan man läsa om växtvärlden på klippor, stränder och saltängar. Det faktum att landskapet och växtlivet i Bohuslän är rikt varierande ger också en fingervisning om hur skilda trädgårdsmiljöer det finns.</p><p>I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhållanden upp för att ge ökad förståelse för odlingsvillkoren i landskapet. Odlingsvillkoren är mer eller mindre generella. Slutsatser om en specifik trädgård kan bara dras om man känner till dess unika förutsättningar men riktlinjerna presenteras här.</p><p>Arbetet går sedan över i ett kapitel om kulturlandskapet Bohuslän, där jordbruket och trädgården behandlas. Jordbrukets historia nämns som ingångspunkt till kultiveringen av det bohuslänska landskapet. Eftersom informationen om trädgård i Bohuslän är knapphändig ges sedan bara en övergripande beskrivning av dess framväxt från 1800-talets täppor till dagens villaträdgårdar. Då arbetets upplägg tillät besök i nutida bohuslänska trädgårdar ges istället en beskrivning av omständigheterna på dessa platser. Efter det har resultatet av det inventeringsarbete som utförts inom ramarna för detta arbete förts in i tabeller; växtutbudet i tolv bohuslänska trädgårdar presenteras härmed.</p><p>Slutligen diskuteras metod och resultat i diskussionsdelen.</p>

<p>Denna processbeskrivning undersöker hur en plantering i parkmiljö i Gävle skulle kunna planeras baserat på systemet matrix planting. Begreppet matrix planting beskrivs, samt grunderna för hur ett växtsamhälle byggs upp med passande växter. Fortsättningsvis redovisas inventeringen av den aktuella platsen, med beskrivning av de ekologiska förutsättningarna och förvaltarens önskemål. Ett förslag presenteras, där tankarna bakom formgivningen förklaras. En förteckning på lämpliga växter och deras egenskaper ingår. Därefter anges övergripande skötselanvisningar för matrix-planteringar. I processbeskrivningen konstateras slutligen att det är oerhört svårt att förutse hur ett växtsamhälle kommer att utvecklas, och att det inte går att lämna någon garanti för att en matrix-plantering kommer att uppnå stabilitet. Likväl kan skötselbehovet minskas genom att använda matrix planting som metod och genom noggranna växtval. En illustrationsplan i tre delar bifogas till processbeskrivningen.</p>

<p>Slåtterängen är en av Sveriges mest artrika marker. Artrikedomen uppstår genom att näringen i marken minskas. Detta sker genom att ängen årligen slås med lie eller slåtterbalk och sedan eventuellt efterbetas. På en slåtteräng finns värdväxter för mängder av insekter. Med tanke på den drastiska minskningen av ängsmarker som skett under 1900-talet, finns det risk för att många av dessa insekter dör ut i Sverige.</p><p>Syftet med detta arbete är att ta reda på om och i så fall på vilket sätt riktade åtgärder för skötsel av ängar skulle kunna gynna den biologiska mångfalden.</p><p>Jag har genom litteraturstudier tagit reda på vilka ängs- och betesmarksväxter som är värdväxter och / eller nektarresurser för fjärilar och vilken geografisk utbredning dessa växter har. Jag har även undersökt och beskriver hur en äng restaureras, hävdas samt hur den kan hävdas för att gynna insekter, specifikt fjärilar.</p><p>Av litteraturstudien framgår att många av fjärilarnas värdväxter kräver en näringsfattig miljö och därför gynnas av hävd. De traditionella slåttermetoderna räcker dock inte när det gäller fjärilar utan det krävs en anpassad skötsel av ängen. Detta inkluderar bland annat att noga välja tidpunkt under säsongen för slåttern, baserat på värdväxternas och fjärilarnas livscykler samt att ta hänsyn till de speciella krav på omgivningens variation och utformning som fjärilar har.</p><p> </p>

<p>Kan man få fram blandrabatter (mixed borders) som i sin växtkomposition fyller en kunds önskemål trots att man ståndortsanpassar växtvalet hårt?  Kundens önskemål kan vara: lättskött, friskt och härdigt växtmaterial, och vilken stil de har tänkt sig att rabatten ska ha.</p>

<p>Enligt rapporter från Arbetsmiljöverket är arbetsrelaterade besvär som inte beror på arbetsplatsolycka vanliga inom trädgårdsnäringen. Orsakerna till besvären är huvudsakligen en följd av påfrestande arbetsställningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trädgårdsmästare bör tänka på vad gäller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries.</p><p>Resultatet visade att när det gäller lyftteknik och arbetsställningar bör man i möjligaste mån undvika att utföra dessa med en framåtböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshållning visade sig vara sämre i jämförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hänsyn taget till påfrestningsgraden av ländryggen.</p><p>Även vid grävning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsätts för krafter som kan vara skadliga. En stor del i detta har spadens utformning. En adekvat design på redskapet kan minska påfrestningen.</p><p>Detsamma gäller inom beskärningsområdet. Utformningen av grensågar och sekatörer spelar en avsevärd roll i hur stor påfrestningen blir på muskler och leder i hand/arm och handled. Utöver ergonomisk formgivning är det också viktigt vid beskärningsarbetet att sekatören är bra slipad och att man även här tänker på arbetsställningen för att undvika onödig belastning. </p>

<p>Detta arbete handlar om hur teorier om offentlig gestaltning av bostadsgårdar, miljöpsykologi och corporate garden kan hjälpa till med verktyg för gestaltningen av en trädgård med flera funktioner; näringsverksamhet i form av Hotell- och Restaurangrörelse samt privat boende.</p><p>Litteraturstudier genomfördes i ovan nämnda områden och ägarnas önskemål samlades in via enkät, mail korrespondens och samtal vid besök på platsen. Då noterades även platsens förutsättningar och de delar av tomten som skulle gestaltas mättes upp.</p><p>Den samlade informationen har sedan resulterat i ett designförslag som omfattar fem platser i trädgården. Dessa platser representerar områden som betecknas som privata, halvprivata, halvoffentliga samt en del som representerar en corporate garden.</p>

No description available.