The purpose of the study is to investigate what preschool teachers associate with the subject of biology. The purpose is also to investigate how preschool teachers work with the subject of biology. The method semi structured interviews were done with six teachers in two different preschools in Sweden. The method was inspired by grounded theory. The interviews were recorded on a smartphone using a recording-app and then it was written down on a document. The results of this study are that teachers do work with biology in the preschool but they think they might do it unconsciously. The results show how the teachers are working with animals, plants, the human body and natural cycle. They read, sing and paint animals. The teachers really listen to the children’s questions and plan the work by their questions and thoughts. This study is relevant for preschool-teachers because the examples are from preschoolteachers on how you can work with biology. The results also show that the teachers associate biology with animals, plants, the human body and natural cycle but also that they think about the difficulty with the subject. / Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare förknippar med ämnet biologi och vad de anser om att arbeta med ämnet biologi i förskolan. I studien användes individuella semistrukturerade intervjuer. Sex stycken förskollärare från två olika förskolor i Sverige intervjuades. Metoden var inspirerad av den så kallade grounded theory. Intervjuer genomfördes i två olika omgångar. Syftet med intervjuerna i första omgången var att ställa öppna frågor kring biologi för att sedan i andra omgången ställa specifika frågor för att få mer utvecklade svar. Intervjuerna spelades in på en smarttelefon med hjälp av en inspelnings-app för att sedan dokumenteras skriftligt. Resultatet visar att pedagogerna förknippar biologi med djur, växter, kretslopp och människokroppen och att de arbetar med biologi främst genom att till exempel läsa, sjunga och måla djur tillsammans med barnen. Resultatet visar på svårigheterna med ämnet men också på att pedagogerna tror sig arbeta med biologi omedvetet. Denna studie är relevant för förskollärare då exempel på hur man kan arbeta med biologi kommer från förskollärare.

För att få en positiv samhällsutveckling behövs välutbildade medborgare. När biologilärare tar emot sina förstaårselever på gymnasiet, så vet dom oftast inget om eleverna. De kommer från olika skolor med olika grundskollärare vilket sannolikt innebär att eleverna har olika förkunskaper. För att ge eleverna en så bra utbildning som möjligt krävs att läraren kartlägger elevernas förkunskaper. Forskning har visat att det är viktigt för elevens fortsatta utveckling i ämnet. Denna studie handlar om hur biologilärare gör för att ta reda på sina elevers förkunskaper i biologi. Studien är även en jämförelse mellan hur biologilärarna och matematiklärarna arbetar med detta, då det finns ett samband mellan betygen i matematik och biologi. En skillnad mellan dessa ämnen är att matematik är ett kärnämne, medan biologi inte är det. I studien har tre biologilärare och tre matematiklärare intervjuats om hur dom tar reda på elevers förkunskaper i sina ämnen. Resultat i denna studie visar att biologilärarna har ingen tydlig plan om hur de gör och alla lärarna gör på olika sätt. En lärare repeterar mycket och förutsätter att många begrepp är nya för eleverna. En annan lärare startar nya moment med en tävling där eleverna får tävla i grupp om nya begrepp och för vissa elever blir detta en repetition och för andra elever blir begreppen ny kunskap. Den tredje läraren menar att allt som eleverna behöver kunna kommer dom att lära sig hos hen, om de har förkunskaper är det bara en fördel.   Matematiklärarna däremot har ett gemensamt arbetssätt och en tydlig plan om hur de tar reda på elevernas förkunskaper. De använder sig av en diagnos som de sedan analyserar och resultatet på diagnosen visar vilka kunskapsluckor eleverna behöver hjälp med. Vidare erbjuder skolan extra hjälp i matematik som ett alternativ till individuella val i åk 1. Resultaten av matematiklärarnas och biologilärarnas arbete skiljer sig åt. Sammanfattningsvis visar denna studie på att matematiklärarna både särbehandlar och försummar vissa elever. Genom att ge eleverna schemalagda extralektioner blir dom särbehandlade och genom att lärarna faktiskt inte hinner med att hjälpa de med mest behov på lektionstid, så blir de försummade. Trots att biologilärarna inte har någon tydlig strategi att ta reda på sina elevers förkunskaper lyckas dom ändå se till att alla elever får en tillfredställande baskunskap i biologi. Genom att repetera mycket förankras befintlig kunskap, men gör det även lättare för eleven att ta till sig ny kunskap i ämnet. Däremot blir nivån på biologiutbildningen olika, beroende på elevgruppen. Det finns heller inte någon kontroll på vad eleverna har för kunskaper i biologi när dom lämnar gymnasiet, då inga nationella prov skrivs i ämnet.

I den svenska skolan ges undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer (SSR) under både högstadiet och i gymnasiet. På skolan där undersökningen genomfördes har eleverna haft SSR-undervisning i årskurs 8 på högstadiet och på skolan ges SSR-undervisningen först i årskurs 3. Denna undervisning kan verka tillräcklig för många men på en gymnasieskola i södra Sverige finns det några ungdomar som tycker annorlunda. I och med att kunskapsområdet innefattar aspekter som många tycker är jobbiga att prata om kan det vara tabu för vissa, men det är också centralt i människans liv. Detta gör att det är ett område som borde tas upp mer under skolgången. Detta arbete undersöker vilka uppfattningar några ungdomar på en gymnasieskola har om undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer som ges under skolgången. Denna undersökning genomfördes med hjälp av intervjuer tillsammans med 8 elever. Eleverna som genomförde intervjuerna var uppdelade i fyra olika grupper där det var två elever i varje grupp. Resultatet i denna undersökning visade att elevgruppen på gymnasieskolan tyckte att undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer inte är fullt tillräcklig. Eleverna hade alltså velat ha en mer omfattande undervisning i SSR. Eleverna vill generellt ha mer undervisning i SSR eftersom de inte tycker att undervisningen är tillräcklig. Exempelvis vill eleverna ha mer undervisning i pornografi och normer eftersom de inte tycker att detta har varit prioriterat i undervisningen som de blivit tilldelade. Dock stämde inte alla elevernas uppfattningar om undervisningen överens, en elev tyckte att undervisningen var bra som den var. Efter detta genomfördes en tematisk analys på resultaten i förhållande till en del av styrdokumenten, det centrala innehållet. Elevernas uppfattningar om undervisningen jämfördes med det egentliga centrala innehållet och förslag på förbättringar framfördes. Skolverket har nyligen uppdaterat sina styrdokument, men denna uppsats kommer inte lägga en större vikt på revideringarna, dock kommer delar som är intressanta för uppsatsen nämnas.

The purpose of this study was to investigate the children’s thoughts and opinions about what is living and non - living. Whether they believe that animals and plants are living, and about the beliefs that children have about things that are non-living and living. There were four six year old children who were included in the study and the methodology used in this study was a semi -structured interview. I used twelve pictures of different living things and non - living things. I showed the pictures to the children and posed various questions that resulted in different responses and reactions from the children. The results from this method was the children's general views on what was living and non - living. With the grounds that if something can move, it's alive.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan uppfattar människokroppen, hur de uttrycker sig, hur intresserade de är av lärandet och om det är möjligt att jobba med ämnet människokroppen i förskolan. Jag hoppas att denna studie kan öppna upp för ett ökat intresse kring att jobba med människokroppen i förskolan.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer i kombination med bildmaterial i form av konturerna av en människokropp och sju olika kroppsdelar barnen fick placera ut och beskriva funktionen av. Denna metod användes för att ge barnen möjlighet att uttrycka sig fritt kring de olika kroppsdelarna. Intervjuerna genomfördes på 14 barn i åldern 4-5 år. Barnen fick med egna ord förklara hur de olika kroppsdelarna fungerade och hur de tyckte det är att jobba med ämnet människokroppen.Resultatet visar att flertalet av barnen kunde placera ut de flesta kroppsdelarna och beskriva flertalet av kroppsdelarnas funktioner. Majoriteten av barnen i undersökningen tyckte det var roligt att jobba med människokroppen. / The purpose of this study is to examine how preschool children perceive, express and how interested they are about the learning of the human body and if it is possible to work with the topic the human body in preschool. I hope this study could lay as ground for an increased interest in working with the human body in preschool.The method used is qualitative interviews combined with graphic images in form of a texture of a human body and seven different body parts, which the children were to place out and to describe the function of the body part. This method was used to give the children the opportunity to express themselves freely about the different body parts. The interviews were conducted on 14 children ages 4-5. The children got, with her/his own words, explain how the specific body part worked and what her/his thoughts were about working with the subject the human body.The result shows that most of the children could place and explain most of the functions of the body parts used. The majority of the children in this study thought it was fun to work with the human body.

<p>There are a lot of different sounds in our sound saturated time. Noise is an unwishable sound</p><p>and a high sound level can give short- or lingering problems for both children and adults.</p><p>The purpose was to find out if and in that case why children and the activity at the pre-school</p><p>affects by a high soundlevel. Another purpose was to examine what the effects would be if the</p><p>pedagogues set about the work to get a good sound environment at pre-school.</p><p>The investigation was accomplished in shape of qualitative interwievs where six pedagogues</p><p>from different pre-schools answered questions about a high soundlevel.</p><p>All of them have been educated to hearing pilotes.</p><p>The result of this investigation shows that some pre-schools have a high sound levels but not</p><p>all of them. In those cases where there is a high soundlevel are there often too many children</p><p>at the same place on the same time. That makes the soundlevel even higher and both children</p><p>and adults are getting tired.</p><p>By improving the sound environment at the pre-school both children and adults often gets a</p><p>better activity.</p><p>Keywords: high soundlevel, hearingpilot, noise, affects on children.</p>

<p>Förekomsten av migration är vida känt i djurvärlden och fåglars flyttning är kanske den mest uppenbara typen. I vissa populationer flyttar alla fåglar, i andra flyttar ingen. Blåmesen tillämpar partiell migration, dvs. en del individer i populationen flyttar medan andra stannar. Vissa år lämnar partiellt flyttande fåglar fortplantningsområdet i stora antal och invaderar andra områden – dålig födotillgång och höga populationstätheter är två viktiga, utlösande faktorer.</p><p>I den här studien undersöktes successionen av flyttande blåmesar vid Hammarö fågelstation i norra delen av Vänern (HBO) med avseende på ålders- och könsfördelning. Under höstarna 1977-2005 fångades och ringmärktes totalt 13 944 blåmesar vid HBO. Den största delen av de fångade blåmesarna var ungfåglar, av vilka honor och obestämda fåglar dominerade. Juvenila hanar utgjorde den tredje största gruppen, medan de adulta fåglarna var få. Den period då de flesta fåglarna fångades var 28 september till 2 oktober. Mediandatum för fångst var 2 oktober, medan medeldatumet var 30 september. Tvärtemot förutsägelserna anlände inte juvenila honor signifikant tidigare än andra kategorier. Det finns en trend att fåglarna fångas allt tidigare på hösten, vilket kan vara ett resultat av ett varmare vårklimat med tidigarelagd häckning som följd. Regressioner visade att proportionen juvenila fåglar ökade signifikant med medelankomstdatum och med det totala antalet fångade fåglar. En jämförelse mellan HBO, Falsterbo och Ottenby visade att fåglarna anlände signifikant tidigare till HBO. 1990 och 2003 var de enda år då HBO, Falsterbo, Ottenby och Jomfruland fångade fler fåglar än respektive stations medelvärde. Åren 1995, 1998 och 2002 fångades färre fåglar än medelvärdet på samtliga stationer.</p> / <p>Animal migration is a well known natural phenomenon and bird migration is perhaps the most obvious type. In some bird populations all individuals migrate, while in others only a fraction of the population migrates. The blue tit is a partial migrant; i.e. some individuals in the population migrate while others are sedentary. Some years, large numbers of partial migrants leave their breeding grounds and appear as invasion species in other areas. Shortage of food and high population densities are suggested as two important releasing factors. Theory predicts that juvenile birds, especially females, should arrive earlier since they are smaller and therefore are forced to leave their birth areas first.</p><p>In this study, the migration of blue tits at Hammarö Bird Observatory in northern lake Vänern (HBO) was examined with respect to age and sex distribution. During the autumns of 1977-2005, a total number of 13 944 blue tits were caught and ringed at HBO. A large fraction of the caught blue tits were juveniles, of which female and non-sexed birds dominated. Juvenile males were the third largest group, whereas adults were only caught in small numbers. The period when most birds arrived was between 28th of September and 2nd of October, but juvenile females did not arrived significantly earlier. The median arrival date was the 2nd of October, and the mean arrival date was 30th of September. There was a trend of earlier arrival dates, which may be due to warmer spring climate leading to an earlier breeding start. Analyses showed that the proportion of juveniles increased significantly with mean arrival date and total number of birds caught. Comparison between HBO, Falsterbo and Ottenby showed that birds arrived significantly earlier at HBO. In 1990 and 2003 all bird observatories (HBO, Falsterbo, Ottenby and Jomfruland) captured more birds than respectively stations average and in 1995, 1998 and 2002 fewer birds than average were captured at all sites.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad elever har för kunskaper om hållbar utveckling, då främst inom ämnet återvinning.</p><p>Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, där fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.</p><p>I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hållet vad återvinning betyder. Ytterligare två hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad återvinning är.</p><p>Undersökningen visar att eleverna behöver få grundläggande kunskap inom området för att klara de kunskapsmål som läroplanerna inom de naturorienterade ämnena för årskurs fem omfattar.</p><p>Nyckelord: elever i årskurs två, hållbar utveckling, undersökning, återvinning</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this survey has been to find out what the pupils know about sustainable development, foremost recycling.</p><p>The survey has been done in a second grade class where I conducted interviews with twelve pupils, seven boys and five girls. The method of the interviews was done according to Kvale.</p><p>The results of the interviews revealed that only one pupil knew the purpose with recycling. Two more had guesses but didn’t know for sure and the remaining nine pupils didn’t have any ideas of what recycling meant.</p><p>To conclude this means that the pupils need basic knowledge about recycling and sustainable development to accomplish the course plans that pupils have to achieve in the end of the fifth school year.</p><p>Keywords: recycling, second grade pupils, survey, sustainable development</p>

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka om en samarbetspartner med speciella ämneskunskaper ger bättre förutsättningar för förskolan att kunna erbjuda förskolebarnen olika ämneskunskaper, än förskolor med förskolepedagoger. Jag valde att titta på ämnet biologi genom att göra observationer i tre olika förskolor samt intervjua två pedagoger på varje förskola. Resultatet är att förskolorna skiljer sig åt i vad de erbjuder barnen inom ämnet biologi, men om det beror på om de har samarbetspartners eller inte gå inte att fastställa av enbart den här undersökningen. Flera faktorer som förskolans miljö, vilka som jobbar på förskolan samt barnens intresse påverkar också. Men undersökningen visar att verksamheten påverkas av att ha samarbetspartners. Främst genom att mer biologikunskap leder till att barnen ges en större förståelse för hur naturen hänger samman och hur människan påverkar sin närmiljö. / The purpose of this research was to investigate the impact a special subject knowledge collaborator makes as opposed to one without. I have chosen to look at the subject biology by doing observations at three different preschools and by doing interviews with two educators at each preschool. The result shows that there are differences between what the preschools offer the children in the biology subject, but if it depends on whether they have a collaborator or not is not possible to show from this examination alone. Other factors that might have an influence are the preschools surroundings, the educator who works in the preschools and the children’s own interests. However as my research show the preschool activity is influenced by having collaborators. The more biology knowledge we give the children a greater understanding of how nature is linked and how mankind affects their surroundings.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever upplever exkursioner i ämnet biologi och frågeställningarna i denna studie är: Vilka mål har lärarna med exkursioner? Vilka möjligheter och begränsningar upplever de att de har för att uppnå dessa mål? Hur upplever eleverna exkursioner? Vilka mål tror eleverna att lärarna har med exkursioner? Tycker eleverna att de lär sig något under exkursionerna? Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer av både lärare och elever på en medelstor högstadieskola i södra Sverige. Lärarnas mål är att få eleverna att känna sig bekväma i naturen samt att de ska förstå hur naturen hänger ihop i ett sammanhang. Samtidigt som de vill att exkursioner ska vara ett roligt sätt att variera undervisningen på. Eleverna upplever exkursioner som roliga och omväxlande samtidigt som de känner en viss rädsla för skog och småkryp. Eleverna uppfattar även lärarnas mål om att de ska bli mer bekanta med naturen. Både lärarna och eleverna upplever en viss kunskapsökning genom att de minns händelser bättre när de får uppleva dem. Lärarna ser vissa problem med exkursioner såsom tidsbrist, schematekniska problem och en viss problematik med koncentrationen bland eleverna på grund av många oväntade störmoment. Lärarna påpekar vikten av deras motivation som den största begränsningen. Tidigare forskning visar på en hel del likheter med denna studies resultat av lärares mål och syn på exkursioner den visar också att exkursioner leder till ökat lärande samt att de förbättrar elevernas attityder gentemot ämnet. Både lärare och elever i denna studie är överens om att exkursioner är något som de borde göra oftare eftersom de upplever att eleverna är ovana i naturen. Trots att både lärarna och eleverna är överens om att det behövs fler exkursioner så utförs det inte så många exkursioner som lärarna önskar. Skolan borde ha ett informationsmöte för lärare där vikten av att utföra exkursioner framhålls för att öka motivationen hos lärarna.