Föreliggande arbete är en experimentell studie som genomfördes vid Spädbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-månader gamla barn (n=33) och deras föräldrar. På en dataskärm fick barnen titta på stimuli i form av ljuspunktsanimering av mänsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belägg för att normalutvecklade barn har en känslighet för biologisk rörelse men detta är inte tidigare studerat med hjälp av pupillometri. I studien ingick också att föräldrarna till barnen i undersökningsgruppen fyllde i ett självskattningsformulär för symtom inom autismspektrum. Syftet med studien var att undersöka om små barns känslighet för biologisk rörelse går att mäta med pupillometri samt att kartlägga om individuella skillnader i känslighet för biologisk rörelse var relaterat till graden av symtom inom autismspektrum hos föräldrarna. Hypoteserna som testades var dels att barnen i undersökningsgruppen var känsliga för biologisk rörelse och att detta skulle visa sig i termer av pupilldilation dels att det skulle finnas ett negativt samband mellan föräldrars självskattning av symtom inom autismspektrum och deras barns känslighet för biologisk rörelse. Resultaten visade att barngruppen som helhet var känslig för biologisk rörelse och att pupillometri var ett användbart mätinstrument för att mäta detta. Resultaten visade inte något samband mellan barnens känslighet för biologisk rörelse och föräldrarnas självskattade symtom inom autismspektrumområdet. Vi fann däremot ett oväntat negativt samband mellan barnens känslighet för biologisk rörelse och familjens socioekonomiska status.   Slutsatsen av denna studie är att pupillometri är en användbar datainsamlingsmetod för att studera små barns känslighet för biologisk rörelse. Något negativt samband mellan barnens känslighet för biologisk rörelse och föräldrarnas symtom inom autismspektrum framkom inte denna studie.

The fragmentation and reduction of deciduous forests in Sweden is threatening many species. Particularity worrying is the loss of broad-leaf trees, since a diversity of species is often associated to them. Today many deciduous trees are situated along the border between forested and open areas, and these small fragments can be important for biodiversity. The aim of this study is to analyze if wildlife management can affect the variation of deciduous trees and bushes in the landscape. In brochures and literature Svenska Jägareförbundet (the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management) recommend hunters and landowners to promote deciduous trees – often broad-leaf trees – as wildlife management measures, while the Swedish forestry laws can be sensed as unclear regarding the treatment of these trees. Five properties in Södermanland, Sweden, were chosen as study areas and inventoried in respect of trees and bushes in September 2013. The landowners or game wardens were interviewed about how they manage the landscape to promote, or not promote, hunting. The landscapes’ tree and bush composition and richness in ten randomly selected plots on each property were compared and analyzed in relation to the landowners’ attitudes toward wildlife management and biodiversity. The interviewed landowners and game wardens who implemented wildlife management on their properties considered that they were promoting biodiversity in general, while the landowner who did not approve of wildlife management believed that game animals were threatening the biodiversity of the forest. The species inventories showed significant differences in species richness between the landscapes, where the property without wildlife management had the least amount of bush and tree species. No significant differences were found in respect of broad-leaf trees between the landscapes. The property with the least species also was the property with the lowest beta diversity, considered the variation between plots, and its species composition differed the most from that in the landscape where most species were found. The result of this study suggests that active wildlife management could increase deciduous trees and bushes in the landscape of Södermanland. Wildlife management could also create habitat corridors and possible stepping stones in the landscape, but to restore whole deciduous forests major actions are probably needed, including clearer regulations from Skogsstyrelsen (the Swedish Forest Agency) and development of alternative land use methods compared with today.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

A human is entitled to two different identities: one biological and one personal. The methods used in creating a biological profile and identification are under constant development. Methods used in creating a biological profile of an individual are: sex, age, ethnicity and stature. A large variation of bone elements can be used to determine these parameters, some with better results than others. Traces of skeletal trauma and disease should, in those cases they are present, be included in the biological profile. That is because they might be a vital clue in a possible identification. Methods like DNA has been a vital element in identifications on a personal level, because it is possible to determine family relations with its help. DNA has been used in a variety of identifications for example missing soldiers. Identification and creating a biological profile is an important work that will be even more precise in the future.

Pastures are important due to their high biodiversity. A constant change has taken place in pastures in Sweden where fewer pasture lands are being grazed and more are abandoned. Many cattle farms are converted to horse farms in suburban and urban areas. Furthermore, research has indicated that increased urbanisation can have an negative impact on biodiversity. When pastures are abandoned the land reverts to forest within which the diversity of plant species is reduced. In order to obtain a greater diversity of plant species the Intermediate Disturbance Hypothesis suggests moderate disturbance is required. The purpose of this study is to investigate the effects of three anthropocentric factors on plant species richness at ten different horse farm paddocks in the municipalities Ekerö, Huddinge and Vallentuna, in Stockholm County. Twelve plots of 0.5 meters x 0.5 meters were investigated at each farm. Three factors are tested against plant species richness; The length of time pastures have been claimed by horses, the degree of disruption, the degree of urbanisation. We found that only certain plant species were affected by urbanisation and not all plant species, especially species that thrive in more overgrown habitats. An inverse correlation was found between the number of years of horse grazing and plant species richness. There was no difference in the plant species richness inside and outside the paddock. In these outcomes it appears that horse grazing has a significant impact on plant species. Pasture development and maintenance are important factors that influence the composition of species. / Betesmarker är viktiga naturtyper med sin höga artrikedom. I Sverige är de i ständig förändring, de överges och många gårdar med nötboskap ställs om till hästgårdar i suburbana-och urbana områden. Forskning visar på att en ökad urbanisering ger negativa effekter på den biologiska mångfalden. När betesmarker blir övergivna upphör hävd, vilket innebär att en successionsutveckling sker. Betesmarken växter igen till en skog där artrikedomen minskar. För att få en högre artrikedom behövs hävd på en medelstark störningsnivå, enligt intermediära störningshypotesen. Syftet med studien är att undersöka effekter på växtarter från tre antropocentriska faktorer. Underlaget i studien består av växtartsinventeringar utförda i tio hästhagar, med tolv provrutor 0,5 x 0,5 meter i varje hästhage. Dessa utfördes i kommunerna, Ekerö, Huddinge och Vallentuna i Stockholms län.Tre faktorer testas gentemot artrikedom; Längden betesmarkerna hävdats med häst, låg-respektive hög störningsgrad samt graden av urbanisering. Vi upptäckte att urbaniseringen endast påverkade vissa arter och inte alla, framförallt arter som trivs i mer igenväxta habitat. Ett mönster hittades hos antalet år med hästbete i relation till artrikedom. Det hittades ingen skillnad i artrikedom innanför-och utanför hagen. Det framkom att hästbete har en betydande påverkan på artrikedom. Betesmarkens utveckling och underhåll är också viktiga faktorer som spelar in på artsammansättningen. / Tätortsnära kulturlandskap i förvandling - implikationer för ekosystemtjänster i lokal planering

Antalet biarter i Sverige har minskat i takt med avvecklingen av det småskaliga jordbruket och en tredjedel av alla kända biarter i Sverige är idag rödlistade. Samtidigt har städer visat sig kunna vara lämpliga livsmiljöer för bin. Under sommaren 2015 gjordes fynd av två sårbara arter i Stockholm, släntsmalbi och svartpälsbi, och Länsstyrelsen i Stockholm menar att att det har varit brist på artspecifika åtgärder för rödlistade bin. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad kommunala, privata och ideella verksamheter gör, och skulle kunna göra, för att bevara släntsmalbiet och svartpälsbiet i Stockholms stad. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamheter som låg i närheten av fynd och som på något sätt hade möjlighet att påverka bins livsmiljöer. Studien visade att kännedomen var liten om förekomsten av rödlistade bin i verksamheter utan inriktning mot bin. Samtliga verksamheter skulle också kunna göra mer, och ville göra mer, för att bevara arterna i närområdet. Tillgången på näringsväxter i Stockholms stad upplevdes som god. De viktigaste åtgärderna att därför troligen att bevara och återskapa lämpliga boplatser och livmiljöer för bin, i form av exempelvis sandiga slänter eller bibäddar och i stadens planering med hjälp av kommunens nya habitatnätverk för pollinatörer. Eftersom olika typer av verksamheter hade olika typer av kunskaper och begränsningar, skulle samarbeten kunna möjliggöra fler typer av bevarandeåtgärder. Majoriteten av de intervjuade var öppna för någon form av samarbete i bevarandet av rödlistade bin.

Den biologiska mångfalden och strukturen i svensk skog förändras och blir allt mer onaturlig, fossila energikällorna som idag används måste ersättas av hållbara alternativ och skogen beskrivs som en sådant hållbart alternativ. För att se vad som bör göras samt vad som görs för att förändra påverkan på skogen undersöks det rådande politiska läget gällande skogen. Litteraturstudiens syfte är att belysa skogsbrukets roll i eventuell förändring av naturlig skogsstruktur och biologisk mångfald. skogen som förnyelsebar energikälla problematiseras. Det centrala innehållet i ekologiundervisningen granskas och tillgången till undervisningsmaterial i svensk ekologi i gymnasieskolan undersöks för att belysa eventuella brister. Studien visar att skogsbruket har stor påverkan på skogsstruktur och biologisk mångfald samt att energi från virkesråvara inte är en klimatneutral lösning på energiförbrukningen. Studien visar även på brist i svensk undervisning kring dagens miljöfrågor. / <p>Ingen presentation pga Corona</p>

Att lufta biologiska bassänger vid ett avloppsreningsverk är en mycket energikrävande process. Genom att reglera lufttillförseln kan processen optimeras så att den blir så energisnål som möjligt men samtidigt bidrar till en god kvalitet på utgående vatten. Regleringen bör då ske vid flera punkter längs med en bassäng. I detta projekt har regleringen av syrehalten i aktivslamanläggningen vid Himmerfjärdsverket utvärderats och ett försök till förbättring av processen har genomförts. Verket har efterdenitrifikation varför aktivslamanläggningen enbart består av en luftad del där nitrifikation och oxidation av organiskt material sker. Styrsättet i verket är sådant att syrehalten regleras i början av varje luftningsbassäng. En syrehaltsgivare sitter ca 20 meter in i varje linje och en luftflödesgivare satt på vardera linjes huvudledning med luft. Kaskadreglering reglerar luftflödet. Den överordnade syrehaltsregulatorn beräknar börvärdet till luftflödesregulatorn. Börvärdet på syrehalten är normaltsatt till 2 mg/L. Detta reglersystem har lett till att då belastningen är låg ökade syrehalten kraftigt i slutet av varje linje medan höga belastningar gör att syrehalten sjunker för mycket mot slutet av bassängen så att reningsresultaten för ammonium blir sämre än önskvärt. Syre- och ammoniumprofiler, det vill säga syre- och ammoniumhalterna i vardera av linjernas sex zoner plottade mot zonerna, studerades på två av verkets linjer. Dessa gjordes under perioder med relativt låg belastning av ammonium. Då framkom att oavsett flöde skedde den mesta av reduktionen i linjernas två mittersta zoner. Målet blev då att försöka förskjuta reningen så att hela bassängen utnyttjades. Detta måste dock ske utan att reningen under perioder med högre belastning försämras. Det som också framkom var att det förekommer både belastningsvariationer och flödesvariationer till de olika linjerna. För att förbättra regleringen installerades en syrehaltsgivare, en luftflödesgivare och en reglerventil till varje zon i en av verkets linjer. Ett kaskadreglersystem installerades och trimmades in i varje zon. En börvärdesundersökning gjordes för att hitta den kombination av börvärden i de olika zonerna som gav ett gott reningsresultat och samtidigt minimerade energikonsumtionen. De kombinationer som testades var 1,5/1,5/2/2/1,5/1,5 och 1,5/2,5/2,5/2,5/2,5/2,5. Dessa kombinationer förväntades förskjuta reningen så att hela bassängen utnyttjades och pressa ner de syrehaltstoppar som stundtals uppstod i slutet av bassängen. Syrehaltstopparna försvann men en acceptabel reningsgrad erhölls ej med avseende på utgående ammoniumhalt från försökslinjen. Reningen i försökslinjen var försämrad jämfört med innan byte av syrehaltsreglering. Här skall dock noteras att vattentemperaturen hade sjunkit i förhållande till perioden med ursprunglig reglering vilket kan ha påverkat nitrifikationshastigheten negativt. Temperaturen var lägst under den sistnämnda kombinationen. Under den sistnämnda börvärdeskombinationen hade försökslinjen stundtals bättre rening än övriga linjer så denna börvärdeskombination ger en förhållandevis god reningskvalitet. För att jämföra energikonsumtionen togs ett samband fram mellan luftflöde och blåsmaskinernas effekt. Sambandet användes för att beräkna skillnaden i effektförbrukningen mellan de bägge reglersystemen. Denna räknades om till motsvarande årsenergiförbrukning för samtliga linjer. Resultatet blev att energikonsumtionen skulle kunna sänkas med 10 % för luftningssteget. / To aerate the biological basins at a wastewater treatment plant is a very energy intensive process. To make the process as energy efficient as possible the air supply should be controlled. This may also contribute to a better purification quality. To fulfill this, the control of air supply should occur at several points along a basin. In this project, control of the dissolved oxygen in the activated sludge basins at Himmerfjärden wastewater treatment plant is evaluated and improved. The plant has postdenitrification, why the activated sludge plant solely consists of an aerated part where nitrification and oxidation of organic matter occurs. The oxygen level in the aeration basins is controlled at the beginning of each aeration basin. An oxygen sensor is placed 20 meters from the inlet and an air flow meter is placed on the main inlet tube for air at each line. Cascade control is used to control the airflow rate. The primary dissolved oxygen controller calculates the set-point to the secondary air flow controller. The set-point of the oxygen level is normally set at 2 mg/L. During periods with low loads of ammonia, this control leads to an increased oxygen level at the end of each basin while the high loads causes the oxygen level to drop towards the end of the basin so that the treatment results for ammonium were less than desirable. Oxygen and ammonium profiles, i.e. oxygen and ammonia concentrations in each of the lines’ six zones were measured and plotted against the zones, were studied at two of the plant lines. These were made during periods of relatively low load of ammonium. It was found that regardless of flow, most of the reduction occurred in the two middle zones in each line. The goal then became to try to shift the treatment so that the entire basin was used. This must be done without lowering the treatment quality during periods of higher loadings. What also emerged was that there are variations between the lines both in load and in flow. To improve the control system, an oxygen sensor, an airflow meter and a control valve were installed in each zone in one of the plant lines. A cascade control system with two PI-controllers was installed and tuned in each zone. Different combinations of set points were analyzed to find the one that gave a good cleaning performance while minimizing energy consumption. The combinations tested were 1.5/ 1.5/2 /2 /1.5/1.5 and 1.5 / 2.5 / 2.5 / 2.5 / 2.5 / 2.5. These combinations were expected to push the treatment forward so that the entire basin was used. It should also and lower the oxygen peaks that sometimes occurred at the end of the basin. The oxygen peaks disappeared but an acceptable degree of purification of ammonium was not obtained. The purification in the experimental line was lower than before the change of aeration control. It should be noted that water temperature had decreased compared to before the change of control system which may have affected the rate of nitrification negatively. This may be a reason for the higher ammonium concentrations. The lowest temperature was measured during the last set- point combination. During that period the experimental line had a better purification compared to the other lines in the plant. To compare the energy consumption for the two control systems a relationship was calculated between the air flow rate and the power consumption of the blowers. This relationship was used to calculate the difference in power consumption between the two control strategies. This consumption was translated to the corresponding annual energy usage of all the lines. The result was that the energy consumption could be reduced by 10% for the aeration step.

I äldre deponier finns flera ämnen som sakta lakas ut och har en negativ miljöpåverkan. Projektet har tittat på en ny metod, TreeWell, för lakvattenrening med biologisk rening som installeras på Ragn-Sells deponi Brista vid Arlandastad. Projektet har dokumenterat installationen, inlett provtagningen och analyser av in- och utgående lakvatten där fokus legat på reduktion av BOD7, kväve, ammoniumkväve, fosfor och pH-nivå. Resultatet kommer ligga till grund för vid fortsatta studier av tekniken. En deponi genomgår flera faser under sin livstid vilket påverkar lakvattnets karaktär. Lakvattnet från äldre deponier innehåller stora mängder organiskt material och för att rena detta vatten används ofta biologisk rening. Dagens rening på Brista utgörs av två lakvattendammar och bevattning av ett mark-växt-system. Även TreeWell är en biologisk reningsmetod som tidigare har testats, och idag används för rening av vatten från enskilt avlopp. Då både lakvatten och avloppsvatten är rika på näring och organiskt material kan TreeWell passa för rening av lakvatten. Tekniken bygger på två tankar i serie, en biofilmreaktor och en airliftbioreaktor. I systemet lever bakterier, protozoer och växter som tillsammans renar vattnet. Systemet på Brista har installerats nära den plats där lakvattnet rinner ut från deponin. Tankarna är delvis nergrävda för att underlätta provtagning. För pilotanläggningen av TreeWell var investeringskostnaden ca 400 000 SEK och installationskostnaden uppgick till 125 000 SEK. Denna anläggning förväntas klara upptill 12 m3 per dygn. Annuiteten för systemet beräknas till ca 70 000 SEK och medför en kostnad på ca 16 SEK/m3, beräknat på en tidsperiod på 20 år. Kraven på utsläpp från en deponi har blivit högre sedan många av de äldre deponierna skapades och bättre rening av lakvattnet behövs. Därför finns behovet av nya reningsmetoder.  Analyser som gjorts på in- och utgående vattenflöde är ett baspaket för deponier som bland annat innehåller konduktivitet, färg, pH och näringsämnen. Till baspaketet har BOD7 tillagts. Flera paket som analyserats är ett metallpaket, lättlösliga och mindre lättlösliga organiska föreningar, alkylfenoler och paketet ”organiska analyser enligt Naturvårdsverket riktlinjer”. Ragn-Sells samarbetar med Alcontrol och från deras analyskatalog har analyspaketen valts. De organiska paketen har analyserats en gång i projektets början och baspaketet och metaller har analyserats två gånger. Prover har tagits veckovis för ammoniumkväve som analyserats på Ragn-Sells laboratorium i Högbytorp. TreeWell har en god reduktion avseende BOD7, fosfor och TOC jämfört med mer beprövade tekniker som luftad damm, våtmark, lakvattendamm och SBR anläggning. Under den inledande perioden efter installation, som ingår i detta projekt, har inte tillräckligt med information samlats in för att avgöra om TreeWell klarar de totala utsläppskraven. Trots det visar TreeWell god potential och under de första provtagningarna har halten för BOD7, fosfor och pH reducerats tillräckligt och ligger under nivån som är tillåtet för utsläpp.  Även halten av flera metaller och organiska föreningar har minskat. Halterna varierar dock med flera faktorer som temperatur, flöde och uppehållstid. / In older landfills several substances exist that slowly leaches from the landfill and has a negative impact on the environment. The project has tested a new method, TreeWell, for leachate treatment by bioremediation installed at Ragn-Sells landfill in Brista. The project has documented the installation, initiated the sampling and analysis of incoming and outgoing leachate and focus in this study was the reduction of BOD7, nitrogen, ammonium nitrogen, phosphorus and pH levels in the water. The result will be the basis for further studies of the technology. A landfill goes through several phases during its lifetime, which affects the leachate character. The leachate from an old landfill has a large amount of organic compounds and it is common to use a leachate treatment plant with biological treatment. The leachate treatment on Brista today consists of two leachate ponds and irrigation of a land and plant systems. TreeWell is a biological treatment method that previously has been tested, and is used today, for the purification of water from individual sewers. Both leachate and wastewater is rich in nutrients and organic compounds and therefore TreeWell should be suitable for the purification of leachate. The technology is based on two tanks in series, a biofilm reactor and an airliftbioreactor. In the system lives bacteria, protozoa and plants that together purify the water. The system in Brista is installed near the landfill where the leachate exits the landfill. The tanks are partly buried to facilitate the sampling. For the pilot plant of TreeWell, the investment cost amounted to 400 000 SEK and the installations cost to 125 000 SEK. This plant is expected to handle up to 12 m3 per day. Annuity for the system is estimated to 70 000 SEK which equals a cost per cubic meter of water at 16 SEK/m3 over a period of 20 years. Today’s requirements for better water treatment for landfills and lower levels of compounds in the water demands more effective and new treatment approaches. Analyzes on the water in- and outflow from the system is a base package for landfills with the addition of BOD7, metals, easily soluble and less soluble organic compounds, phenols and organic analyzes according to Environmental Protection Agency guidelines. Ragn-Sells cooperate with Alcontrol and it is from their catalog that the package has been selected. Samples for organic compounds have been analyzed once and the other parameters have been analyzed twice during the project. Samples for ammonia nitrogen were taken weekly and analyzed at Ragn-Sells laboratory at Högbytorp. TreeWell has been successfully installed in Brista and started to test run the process in November 2015. TreeWell has a good reduction of BOD7, phosphorus and TOC compared to the common techniques. Although the reduction of nitrogen and ammonium nitrogen is lower for TreeWell than other studied leache treatment plants in this study. During the initial period of testing the system after installation, which is included in this report, have not enough information been collected to determine if TreeWell pass the emissions requirement at Brista today. Derpite this TreeWell show good potential and during the first sampling the level of BOD7, phosphorusand pH level have been reduced and is below the level allowed for emissions. Also the content of several metals and organic compounds have been reduced. The level varies with several factors such as temperature, flow and retention time.

Kyrkogårdar i Sverige är ofta gamla miljöer som kan vara viktiga livsmiljöer för naturvårdsändamål, men som ofta förbises. Dagfjärilar och humlor är två viktiga pollinatörer som minskar snabbt i antal. Genom att utföra en artinventering av dagfjärilar och humlor, en habitatundersökning av kyrkan med omnejd samt en litteraturstudie med en kvalitativ enkät till kyrkogårdsförvaltare och en inventering av artrikedomen över tid med hjälp av Artportalen, kan vi ge information angående betydelsen av skötsel och mångfald av habitat för dagfjärilar och humlor på kyrkogårdar.  Våra resultat visar att det finns positiva samband mellan skötseln av kyrkogården och mångfalden av dagfjärilar och humlor. Välskötta platser med till exempel lågklippt gräs visade betydligt lägre artdiversitet samt individer medan artrikedomen var betydligt högre på mer extensivt skötta platser, till exempel skogsdungar på kyrkogårdens mark. Resultaten visade även att mångfalden av habitat på en kyrkogård var en nyckelfaktor för artrikedomen av dagfjärilar och humlor. Vi drar slutsatsen att för att öka den biologiska mångfalden av dagfjärilar och humlor på kyrkogårdar måste skötselrutiner ändras mot mindre intensivt brukad trädgårdsskötsel såsom välklippt gräs. Att förändra den traditionella kyrkogården mot en med fler olika livsmiljöer såsom att lägga till träd, buskar och död ved är viktigt. Det finns också ett behov av kloka val av växter mot de med en hög nektar- och pollenhalt och en stor mångfald, särskilt inhemska värdväxter för dagfjärilar. Vi är mycket glada över att se det starka engagemang för skötsel som gynnar biologisk mångfald som kunde ses i vår enkätundersökning. / Churchyards in Sweden are old environments that could be important habitats for natureconservation purposes but often are overlooked. Butterflies and Bumblebees are twoimportant pollinators and are rapidly declining in numbers. We have performed a speciesinventory of butterflies and bumblebees, a habitat investigation of the church and surroundingarea and literature study with a qualitative questionnaire and an inventory of the speciesrichness over time using citizen science site Artportalen. By using these methods we are ableto provide information regarding the importance of management and habitat diversity forbutterflies and bumblebees on churchyards. Our results show that there are positive correlations with the management of the churchyardand the diversity of butterflies and bumblebees, well managed sites with for example low cutgrass showed significantly less species and individuals and in more extensively managed sitesthe species richness was higher. The results also showed that the diversity of habitats within achurchyard was a key factor to species richness of butterflies and bumblebees. We conclude that to enhance the biodiversity of butterflies and bumblebees in churchyards,the management routine needs to change toward less grass that is mowed intensively. Tochange the traditional churchyard toward one with more different habitats like adding trees,shrubs and dead wood. There is also a need for wise choices of plants with high nectar andpollen content and a wide diversity of plants, especially native hostplants for butterflies. Weare very pleased to see a strong engagement to change management for increased biodiversitythat could be seen in our questionnaire.