Allt fler främmande arter når våra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla länder har även nya spridningsvägar uppstått för främmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska områden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mångfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi åtagit oss att reglera introduktion av invasiva främmande arter, vilket omfattar såväl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltäckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva främmande arter. Det övergripande problemet synes främst bestå i svårigheten att reglera oavsiktliga introduktioner. Genom Sveriges anslutning till den internationella barlastkonventionen införs viktiga bestämmelser i nationell rätt till skydd för oavsiktliga introduktioner av främmande arter via barlastvatten. Idag är det dock oklart när konventionen träder ikraft. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att utreda hur det rättsliga skyddet mot invasiva främmande arter ser ut och om det rättsliga skyddet mot invasiva främmande arter är tillräckligt för att förhindra förlust av biologisk mångfald i våra sjöar och vattendrag.

I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter. De växtarter barnen visar intresse för eller känner till är bland annat solros, maskros, smörblomma, ros, blåsippa, vitsippa och näckros. Vad gäller djurarter är barnen intresserade av eller känner till bland annat giraff, älg, häst, rådjur, katt, igelkott, gädda och rödhake. Förskolebarnen berättar om många erfarenheter de har av djur och växter. Barnen har också många frågor som de är nyfikna på, vilket visar att barnen gärna vill veta mer om djur och växter.

No description available.

Vallentuna municipality in Stockholm County, is planning to develop a management plan for a forest area owned by the municipality. The property is an urban forest and the hiking trail Roslagsleden runs through it. Hence the municipality intends to take extra care of the outdoor recreation interests, as well as forest biodiversity, but at the same time use the area for forestry. This study discusses how these three interests, recreation, biodiversity and forestry, differ in their views of how a forest should be managed, where they disagree and how they can coexist in the management of this area. In this study, a vegetation mapping of the area and an assessment of the forest’s conservation values was carried out. The most important result of this study were that the most valuable areas was the ones on medium moist ground dominated by spruce or rocky areas dominated by pine, and at the same time close to paths and/or Roslagsleden.

The purpose of this study is to exam how two environmental organizations reason about the loss of biodiversity. The research questions are; what is the view in these organizations regarding biodiversity? What are the underlying environmental discourses behind their reasoning, and how do they reason about the risks associated with the loss of biodiversity? As a first part of this thesis a thorough review of existing literature and online resources about the actions of environmental organizations was conducted. Two organizations were interviewed, World Wildlife Fund (WWF) and Naturskyddsforeningen. The questions for the study were analyzed in light of Dryzek´s (1997) reasoning about environmental discourses and using the concept of risk by Beck (1998). The results show that the environmental discourses reveal how organizations relate to the environment. WWF and Naturskyddsföreningen are working to change people's attitudes towards nature. The most dominant view in society is, however, that technology will solve environmental problems. Environmental organizations want's a structural change in the society, in regards to exploitation of natural resources rather than technical solutions, as they believe the problem is caused by people in general believe that they are superiority to nature. Furthermore, the results show how the organizations reason about the loss of biodiversity and the human role in this. The organizations want to prevent man's superiority of and sovereignty over nature by showing nature's intrinsic value, but they also want to highlight nature's benefits for human's to get more people engaged in environmental issues.

No description available.

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt. Samt att kunskapsinlärningen av utomhuspedagogik underlättas i autentisk miljö. Sökord: Utomhuspedagogik, biologisk mångfald, hållbart samhälle.

No description available.

Ädellövskogsarealen i Sverige har minskat drastiskt under de senaste 2 000 åren. Idag täcks landets skogsareal endast av en procent ädellövskog. Samhällets efterfrågan på lättskötta och snabbväxande trädslag har snabbat på utvecklingen. I Sveriges landsbygdsprogram (LBP), som delfinansierades av EU, ingick stöd till markägare att ”öka arealen ädellövskog”. Syftet med stödet var att bevara och öka förutsättningarna för biologisk mångfald. Skogsstyrelsen ansvarade för stödet. Syftet med denna studie var att utvärdera resultatet av de ädellövsplanteringar som genomförts med hjälp av LBP-stödet ”öka arealen ädellövskog” med avseende på det biologiska resultatet, hur de olika marksägarna uppfattat stödet (LBP), i vilken mån Skogstyrelsens agerande hos markägaren bidragit till intresset för ädellövsplanteringen och huruvida det finns ett samband mellan det biologiska resultatet och det egna intresset och engagemanget hos skogsägaren. Studien omfattade en totalundersökning av anlagda ädellövskogsplanteringar under åren 2009 till 2011 i Västra Götaland och Hallands län. Arbetet bestod av dels en fältinventering och dels intervjuer. Av 31 inventerade ädellövsplanteringarna ansågs enligt studiens definition 71 % vara godkända. Av alla planteringarna bedömdes 16 % godkända och lyckade. Studien visade att markägarnas uppfattning och inställning till LBP-stödet var mycket positivt. Utan stödet hade de flesta ädellövsplanteringarna inte blivit förverkligade. Majoriteten av markägarna med godkända bestånd ansåg att LBPstödet haft stor eller mycket stor betydelse för att beståndet blev planterat med ädellöv. 80 % av markägarna angav att de intill hus ville ha lövträd, d v s innan kännedom om att LBP-stödet fanns att söka hade de haft ett intresse för ädellövskog på sina marker. Skogsstyrelsen bidrog främst genom det ekonomiska stödet till ökat intresse och förverkligande av en redan befintlig idé. Mellan det biologiska resultatet och det egna intresset och engagemanget enligt markägarnas svar framkom i studien att fler av markägarna vars föryngringar var godkända hade som målsättning med skogsinnehavet att främja en bra miljö, hade tidigare ha aktivt gynnat lövträd/lövskog, tyckte att omfattningen av skötselåtgärder var som förväntat, avsåg med planteringen bredda sitt produktionsutbud och hade ett ekonomiskt interesse med sitt skogsinnehav. / The Rural Development Programme (LBP), which was financed by the EU, included assistance to landowners to "increase the area of breadleaved forest." The purpose of the aid was to preserve and improve the conditions for biodiversity. Swedish Forest Agency was responsible for the financial support. The purpose of this study was to evaluate the biological results of the plantations made with financial support (from LBP), to find out how the landowners perceived the financial support ,to what extent Swedish Forest Agency contributed to the landowners interest in their plantations, and if there is a relationship between the biological result and the landowners,  interest and involvement.  Out of 31 investigated plantations 71 % was considered to be approved according   the study's definition and, 16 % was considered approved and successful. The majority of the landowners considered that the LBP support had a significant influence on the choice to plant broadleaved trees. Swedish Forestry Agency contributed mainly to the increased interest by the financial support. Compared to all landowners, the proportion of landowners with approved plantation was larger that had the goal to favour a good enviroment, that earlier actively had promoted deciduous forest, considered the extent of silvercultural measures to be as expected, and that intended to broaden their range of products from the forest.

No description available.