The aim with this study is to analyze how Swedish social services interpret men's and women's needs and whether it is possible to discern any pattern in the social services investigations. The following questions are of importance: how men and women are described in the assistance investigations and if there are any differences between men and women in assistance investigations. The analysis is based on a qualitative text analysis of twenty assistance investigations. The investigations have been studied gradually and interesting patterns emerged which were analyzed by the theory of gender.The results are multifaceted and demonstrate on the one hand that men and women receive the help they apply for and the assessment of their needs is conducted in an equitable way. On the other hand, the study demonstrates that there is a difference in how men and women are described in the investigations.

Samtalsmöten är en viktig del i människors kontakter med myndigheter. De sätt som dessa samtalsmöten sker på kan påverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall från dessa möten, på olika sätt. Studiens syfte är att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handläggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistånd för äldre och ekonomiskt bistånd samt handläggarens hantering av dessa. Genom att använda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa när det gäller handläggarnas biståndsbedömning av så väl bistånd för äldre som ekonomiskt bistånd. Resultatet visar att det är av vikt att handläggarna är medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktär. Detta, då handläggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att påverka huruvida asymmetrierna förstärks i samtalsmötet och hur det i sin tur påverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder också på att handläggarens hantering av de olika asymmetrierna som framträdde kan äventyra rättssäkerheten för klienten. Resultatet lyfter fram betydelsen av att det är handläggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som är avgörande för hur de hanteras och vad det får för effekter för klienten. Studien kan användas för vidare förståelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handläggare och klient och hur handläggarens hantering av dessa påverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten.

Syftet med denna studie var Att undersöka Hur biståndsansökningar handläggs med utgångspunkt ur 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Vi ville undersöka om begreppet "skälig levnadsnivå" tolkades på likartat Sätt handläggare emellan och Hur bedömningen av vårt Aktuella ärende utfördes. Vår Avsikt Var Att ta reda på om de Beviljade hjälpinsatsernas omfattning skilde sig åt i bedömningarna Mellan Olika handläggare samt om Begreppet är Tillräckligt entydigt för Att tjäna för som Riktlinje en Rättvis bedömning av Människors rätt till bistånd enligt 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Studien byggde på Två Frågeställningar: 1) Hur tolkar Olika handläggare begreppet "skälig levnadsnivå" och 2) om begreppet "skälig levnadsnivå" är Tillräckligt entydigt för som Att tjäna Riktlinje för en Rättvis bedömning av Människors rätt till bistånd enligt 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen. Respondenterna i vår undersökning var Fjorton handläggare från Olika kommuner i Sverige som Arbetar med sociala biståndsbedömningar Enligt socialtjänstlagen. Studien genomfördes i form av en vinjettstudie. Resultatet av studien visade Att handläggare Int tolkar Begreppet på likartat Sätt Samt att Bedömningar Utfors på Olika Sätt. Omfattningen av hjälpinsatser varierar i bedömningen Mellan de Olika kommunerna travar Att de objektivt betygsatt Samma ärende, "Bertil 78 år". Dessa Skillnader Verkar Bero på de motsättningar som rader Mellan handläggarnas ambitioner och lagstiftningen samt på Att handläggarna Måste Rätta sig efter Vissa Ekonomiska ramar i Verksamheten. / Syftet med denna studie var Att undersöka Hur STÖDET tillämpningar hanteras baseras på 4 kap 1 § socialtjänstlagen. Vi ville undersöka om begreppet "skälig levnadsnivå" har tolkats på Liknande Sätt av Olika handläggare och Hur bedömningen av våra Specifika ärendet. Vårt Syfte Var Att ta reda på om storleken på det Beviljade hjälpinsatser skilde Mellan förvaltarna Bedömningar och om termen är otvetydig nog Att tjäna som en Riktlinje för en Rättvis bedömning av Människors rätt till bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen. Studien byggde på Två frågor: 1) Hur Olika handläggare tolkar begreppet "skälig levnadsnivå" och 2) om begreppet "skälig levnadsnivå" är Tydlig nog för som Att Fungera en Riktlinje för en Rättvis bedömning av Människors rätt till bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen . Respondenterna i vår forskning var Fjorton handläggare från Olika kommuner i Sverige som Arbetar med Socialt stöd Ansökningar Enligt socialtjänstlagen. Studien gjordes i form av en vinjett studie. Resultaten av studien visade Att administratörer Int tolkar Begreppet På ett Liknande Sätt och Att bedömningarna Gors på Olika Sätt. Storleken på hjälpinsatser varierade i de Olika kommunerna travar Att de betygsatt Samma mål "Bertil 78 år". Dessa Skillnader sommen Bero på motsättningar Mellan ambitioner administratörer och lagstiftningen och även på Grund av Att administratörer Måste Följa de Ekonomiska ramar I sitt arbete.

Andersson, J & Useinovska, U. ”Hur hade Sverige sett ut utan anhöriga? Det tänker man ibland” En kvalitativ studie av anhörigas roll vid biståndsbedömning ur biståndshandläggarens perspektiv. Examensarbete i Socialt Arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt Arbete, 2019. Vi har under vår socionomutbildning, genom media och kurslitteratur, uppmärksammats på att de som drar det tyngsta lasset vad det gäller äldreomsorg är anhöriga. Vi valde därför att inrikta oss på de som möter människor som ansöker om hemtjänstinsatser och deras anhöriga i en hög utsträckning, nämligen biståndshandläggare avseende insatser i ordinärt boende. Studiens syfte är således att redogöra för biståndshandläggarens upplevelse av vilken roll anhöriga har vid biståndsbedömning. Studien har en kvalitativ ansats och grundar sig i 7 semistrukturerade intervjuer. Resultatet av våra intervjuer har analyserats utifrån gerontologiskt social arbete vilket innefattar följande teorier: sociala livsloppsperspektivet, copingstrategier och ålderism. Resultatet av vår studie är att anhöriga utgör en stor källa av information men som också kan fara väldigt illa av att åsidosätta sina egna behov för sin närstående.Nyckelord: anhörig, biståndsbedömning, delaktighet, frivillighet, omsorgsgivare. / Andersson, J & Useinovska, U. “What would Sweden look like without your dependants? You can wonder that” A qualitative study of carers participation under needs assessment of their kin from a caremanagers perspective. Degree project in Social Work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2019. We have during our education in social work, through media and course literature, drawn attention to that caregivers that take care of their close, elderly relatives are the ones who stand for most of the elderly care in Sweden. We have therefore concentrated on people who have the most contact with ones applying for homecare and their dependants, who is called care managers. The purpose of this study is to describe the care managers experience of which role the dependants have regarding assistance assessment. The study has a qualitative approach and is based on seven semi structured interviews. The result of our interviews has been analysed through gerontology social work which contains of four theories: lifesequence perspective, sense of context, coping and ageism. The result of our study is that the dependants constitutes as a big source of information but is also at risk for health issues by disregarding their own needs while prioritizing the needs of the caretaker. Keywords: caregiver, care manager, assistance assessment, participation, free will.

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män i biståndsutredningar samt att analysera och reflektera över de önskemål och behov som uttrycks. Frågeställningarna handlar om hur jämställdhet kommer till uttryck inom äldreomsorgen i Lidköpings kommun och om eventuella skillnader mellan kvinnor och män kan utläsas i biståndsutredningar. Avsikten är att undersöka jämställdheten inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv. För att finna svar på studiens frågeställningar har en dokumentanalys gjorts av 60 biståndsutredningar. Dokumenten har stegvis granskats och flera intressanta mönster har framträtt. Studiens resultat visar att kvinnor och män får den hjälp de ansöker om och att det inte finns några egentliga skillnader i vilka insatser de ansöker om. Detta resultat visar att kvinnor och män biståndsbedöms jämställt då det är behov som styr bedömningen och inte kön. Då studien också syftar till att reflektera över specifika önskemål har detta gjorts och det har visat sig att önskemål sällan uttrycks i biståndsutredningarna. Vår uppfattning om detta är att önskemål förmodligen uttrycks, men att de inte dokumenteras. Då materialet granskats för att finna eventuella skillnader mellan kvinnor och män har flera intressanta upptäckter gjorts som visar att kvinnor och män beskrivs på olika sätt i utredningarna. Vår tolkning av detta är att kvinnor beskrivs som hemorienterade och männen som omvärldsorienterade.</p>

Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män i biståndsutredningar samt att analysera och reflektera över de önskemål och behov som uttrycks. Frågeställningarna handlar om hur jämställdhet kommer till uttryck inom äldreomsorgen i Lidköpings kommun och om eventuella skillnader mellan kvinnor och män kan utläsas i biståndsutredningar. Avsikten är att undersöka jämställdheten inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv. För att finna svar på studiens frågeställningar har en dokumentanalys gjorts av 60 biståndsutredningar. Dokumenten har stegvis granskats och flera intressanta mönster har framträtt. Studiens resultat visar att kvinnor och män får den hjälp de ansöker om och att det inte finns några egentliga skillnader i vilka insatser de ansöker om. Detta resultat visar att kvinnor och män biståndsbedöms jämställt då det är behov som styr bedömningen och inte kön. Då studien också syftar till att reflektera över specifika önskemål har detta gjorts och det har visat sig att önskemål sällan uttrycks i biståndsutredningarna. Vår uppfattning om detta är att önskemål förmodligen uttrycks, men att de inte dokumenteras. Då materialet granskats för att finna eventuella skillnader mellan kvinnor och män har flera intressanta upptäckter gjorts som visar att kvinnor och män beskrivs på olika sätt i utredningarna. Vår tolkning av detta är att kvinnor beskrivs som hemorienterade och männen som omvärldsorienterade.

The purpose of this study is to research whether or not gender has an impact on assessments regarding the support for persons with special nedds (LSS personkrets 3). Administrators working in disability care are to make decisions on the basis of the individual's needs when assessing the need for aid and support. This study is based on qualitative interviews, with six administrators, and one head of operations. The empirical data collected has been thoroughly analysed from a gender perspective, rooted in Butler's theory regarding performativity and subversive actions, as well as Connell's gender regime, and Hirdman's gender contracts. Results show that administrators have ackknowledged and noticed differences in how male and female users express their needs, where the difference lies in the communication; females seem more reserved and shy, whereas males seem more outward and extroverted. The interviews indicate that administrators from chosen municipalities have a poor gender awareness, and seem not to apply gender perspectives in their work.

Care manager are using different methods to investigate the needs of the elderly. There is a lot of challenges and opportunities with the work as a care manager during crises. This study has deepened into the process to managing eldery care and illuminates its challenges and opportunities during the covid-19 pandemic. The process to managing elderly care is based on meetings with the individual for investigate the needs of the elderly. The results show that the assessment process of the needs of the elderly has had to go through some challenges. The challenges has been about not being able to carry out physical visits at the meeting with the individual, which has led to difficulties in obtaining information for assessment. Furthermore, there were some challenges for many older people who was choosing to withdraw their help from various actors in order to minimize the risks of becoming infected of the virus. This entailed difficulties for the care manager to be able to motivate elderly to receive help, in order to meet the needs of the elderly. Despite its challenges, the covid-19 crisis has also brought opportunities to care managers. The Covid-19 pandemic has provided the opportunity to work home with digital tools and to conduct meetings with the indivdiual by telephone, which has leads to effectivity in their work with investigating the needs of the elderly.

Uppsatsen undersöker via fem intervjuer hur biståndshandläggare resonerar kring ett biståndsärende gällande hemtjänstinsatser i äldreomsorgen och hur de motiverar sina bedömningar och beslut. Intervjuerna har företagits på biståndsenheten i Östersund i Jämtlands län. En vinjett som beskriver ett påhittat biståndsärende har stått som utgångspunkt för alla intervjuer och en fenomenologisk hermeneutisk analysmetod har använts vid framtagandet och tolkandet av resultaten. Resultaten som framkommit i studien antyder att biståndshandläggarna i Östersund tenderar att se till både sociala, fysiska, medicinska och psykiska behov hos kunden vid biståndsbedömning. När det kommer till gränssättning av hemtjänstinsatsers omfattning tenderar handläggarna också att vara relativt generösa i sina bedömningar. Hur gränserna sätts verkar emellertid vara något otydligt, delvis eftersom de inte har hjälp av några fastställda riktlinjer och att begreppet skälig levnadsnivå är så pass svårdefinierat. Förslag på framtida forskning, som ges i uppsatsen, är dels att utreda om det stämmer att biståndshandläggarna i Östersund är lika bra på att se helhetsbilden vid biståndsbedömning som studiens resultat föreslår. Att mer noggrant undersöka hur socialtjänstlagens begrepp skälig levnadsnivå tolkas av biståndshandläggarna – och hur det påverkar dem i deras bedömningar – är också ett förslag till vidare forskning. / Through five interviews the essay examines how care managers reason about a case concerning home help services in elderly care and how they motivates their judgments and decisions. The interviews have been undertaken in the city of Östersund in Jämtland. A vignette describing a fictitious case has been the starting point for all interviews and a phenomenological hermeneutical analysis has been used in the producing and interpretation of the results.                       The results emerging from the study suggests that care managers in Östersund tend to look to both the social, physical, medical and psychological needs of the customer when making their decisions. When it comes to setting boundaries of home care interventions the care managers also seem to be quite generous. How to set the boundaries does however appear to be somewhat unclear, partly because they do not have the help of established guidelines and that the concept of decent standard of living (skälig levnadsnivå) is so difficult to define. One suggestion for future research that is proposed in the paper is to investigate whether it is true that care managers in Östersund are as good as it seems to see the big picture of customers needs as the study suggests. Another suggestion is to more closely examine how the concept of decent standard of living is interpreted by care managers and how it affects them when they make their judgments and decisions.