Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsättningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstånd den skolgång och undervisning som de behöver och har rätt till utifrån sin funktionsnedsättning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar på olika nivåer inom en kommun i södra Sverige. Från hösten 2011 gäller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstånd och anledningen till det är att en ny skollag börjar gälla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rätten att bli mottagna i särskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten får enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebär att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och läsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i särskolan.                                    Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förståelse kring funktionsnedsättningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgång och den undervisning som de har behov av och rätt till. Personalen behöver se till hela den omgivande miljön och anpassa efter var barns individuella behov. Enligt både litteratur och intervjuer går det nämligen inte att tro att en skolgång och en undervisning passar alla barn med autism och autismliknande tillstånd. De är alla olika, kanske mer olika än oss andra.

The Blended-Wing-Body is a conceptual aircraft design with rear-mounted, over wing engines. Turboelectric distributed propulsion system with boundary layer ingestion has been considered for this aircraft. It uses electricity to transmit power from the core turbine to the fans, therefore dramatically increases bypass ratio to reduce fuel consumption and noise. This dissertation presents methods on designing the TeDP system, evaluating effects of boundary layer ingestion, modelling engine performances, and estimating weights of the electric components. The method is first applied to model a turboshaft-driven TeDP system, which produces thrust only by the propulsors array. Results show that by distributing an array of propulsors that ingest a relatively large mass flow directly produces an 8% fuel burn saving relative to the commercial N+2 aircraft (such as the SAX-40 airplane). Ingesting boundary layer achieves a 7-8% fuel saving with a well-designed intake duct and the improved inlet flow control technologies. However, the value is sensitive to the duct losses and fan inlet distortion. Poor inlet performance can offset or even overwhelm this potential advantage. The total weight of the electric system would be around 5,000-7,000 kg. The large mass penalties further diminish benefits of the superconducting distributed propulsion system. The method is then applied to model a turbofan-driven TeDP system, which produces thrust by both the propulsors array and the core-engines. Results show that splitting the thrust between propulsors and core-engines could have a beneficial effect in fuel savings, when installation effects are neglected. The optimised thrust splitting ratio is between 60-90%, the final value depends on the propulsor intake pressure losses and the TeDP system bypass ratio. Moreover, splitting the thrust can reduce the weight of the electric system with the penalty of the increased core-engine weight. In short, if the power density of the superconducting system were high enough, turboshaft-driven TeDP would be preferable to power the N3-X aircraft

Undersökningen är en kvalitativ enkätstudie. Studiens syfte är att ta reda på vilka attityder mot religionen och de religiösa kan hittas bland ungdomar som går andra och tredje år på gymnasiet. Två diskurser gällande vanliga attityder gentemot muslimer och buddhister används som ramar i enkätsfrågor samt några attityder som de kristna upplever att människorna har gentemot dem. Även religionssociologiska teorier om varför en människa blir religiös används för att skapa analytiska kategorier. Samma diskurser och teorier används även för att granska resultatet. Attityderna som teorierna kopplar till de kristna, muslimer och buddhister syns i mitt material, men oftast är det elevens egen religiositet, agnostighet eller ateism som ger upphov till vissa attityder mot de religiösa i en annan religion. Bland eleverna i undersökningsgruppen är den vanligaste tanken om varför en människa blir religiös att denne söker efter mening och tillhörighet. Studien kopplar även attityderna mot de religiösa till skolans värdegrund och ämnesplaner i religionskunskap.

I detta forskningsarbete ville vi hitta faktorer som gynnar lärandet för barn i behov av särskilt stöd. Vi ville belysa detta från elevens synvinkel genom att observera 7 barn i behov av särskilt stöd. Det är våra tolkningar av hur eleverna reagerade och betedde sig utifrån pedagogens bemötande som låg till grund för studiens resultat. Barnen är mellan 6 och 12 år och anses av verksamheternas pedagoger vara barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen visade att de observerade barnen upplevde att det var betydelsefullt för lärandet att bli sedd, att få positiv bekräftelse och uppmärksamhet. Att vara någon, dvs. att få legitimitet som en viktig person, var enligt våra tolkningar, viktigt. Det stärker såväl självkänslan som självförtroendet. Studien visade att barnen blev sedda och fick uppmärksamhet av pedagogerna. Däremot visade det sig att barnen fick uppmärksamhet när de var sysslolösa eller ”på vift” och de kvalitativa mötena som bekräftade och stärkte barnets självkänsla såg vi överraskande lite av. Flera av de observerade barnen visade sig vara utanför den sociala gemenskapen, flera av dem fick hjälp med skolarbetet utanför klassrummet. Detta kan innebära risk för exkludering. Dessa barn fick därför kämpa på två fronter, sitt lärande och sin sociala status. Eftersom de redan befinner sig i en utsatt situation blir betydelsen av bemötandet synnerligen viktigt.

Sammanfattning Jag har undersökt på vilket sätt livsfrågor gestaltas i svenskundervisningen på gymnasiet. Det har jag gjort genom att försöka besvara följande tre frågor: ”Hur stor plats har livsfrågorna i svenskundervisningen?”, ”Hur aktualiseras de?” och ”Hur behandlas de?”. Jag har samlat in och tolkat ett mycket begränsat material: fem observationer av lektioner, intervjuer med tre lärare och enkäter i tre klasser motsvarande sextio elever. Mina slutsatser bör därför ses som en grov skiss snarare än ett fotografi av verkligheten. Ett större underlag hade säkert gjort det möjligt för mig att nyansera bilden bättre och därigenom hade troligen en annan verklighet framtonat. Vid analysen av mitt material har jag funnit att livsfrågorna har en ganska stor plats i svenskundervisningen. Under mina fem observationer aktualiserades och behandlades livsfrågor vid tjugofyra tillfällen, motsvarande mer än hälften av den totala undervisningstiden. Men jag har också funnit att livsfrågorna inte ges förutsättningar att ha den språkutvecklande funktion som de skulle kunna ha. Livsfrågorna aktualiseras genom värdegrundsarbetet, skönlitteraturen och språkarbetet och de behandlas i form av fakta, reflektioner och erfarenheter. Det sätt på vilket livsfrågorna gestaltas i svenskundervisningen svarar i stort mot läroplanens skrivningar såsom jag har tolkat dem. De livsfrågor som värdegrunden omfattar behandlas i undervisningen och stora delar av livsfrågeundervisningen tar sin utgångspunkt i eleven. Vid intervjuerna med lärarna framkom det att lärarna medvetet strävar efter att göra livsfrågorna till innehållet för undervisningen och att de försöker låta elevernas egna livsfrågor bli utgångspunkt för arbetet på lektionerna. Eleverna själva tycker också att undervisningen ligger nära dem, om än med viss tvekan. I enkäten svarade 50 % av eleverna att deras egna livsfrågor behandlas ganska mycket i svenskundervisningen. Ett område i läroplanen är dock en aning eftersatt i gymnasiesvenskan, nämligen arbetet med elevens självkännedom och framtidsplaner. I enkäten framkom det att ungdomarna vill arbeta mer med livsfrågan ”Vad ska jag bli?”.

The use of serpentine boundary layer ingesting (BLI) diffusers offers a significant benefit to the performance of Blended Wing Body aircraft. However, the inherent diffuser geometry combined with a thick ingested boundary layer creates strong secondary flows that lead to severe flow distortion at the engine face, increasing the possibility of engine surge. This study investigated the use of enabling active flow control methods to reduce engine-face distortion. An ejector-pump based system of fluidic actuators was used to directly manage the diffuser secondary flows. This system was modeled computationally using a boundary condition jet modeling method, and tested in an ejector-driven wind tunnel facility. This facility is capable of simulating the high-altitude, high subsonic Mach number conditions representative of BWB cruise conditions, specifically a cruise Mach number of 0.85 at an altitude of 39,000 ft. The tunnel test section used for this experiment was designed, built, and tested as a validation tool for the computational methods. This process resulted in the creation of a system capable of efficiently investigating and testing the fundamental mechanisms of flow control in BLI serpentine diffusers at a minimum of time and expense. Results of the computational and wind tunnel analysis confirmed the large potential benefit of adopting fluidic actuators to control flow distortion in serpentine BLI inlets. Computational analysis showed a maximum 71% reduction in flow distortion at the engine face through the use of the Pyramid 1 ejector scheme, and a 68% reduction using the Circumferential ejector scheme. However, the flow control systems were also found to have a significant impact on flow swirl. The Pyramid 1 ejector scheme was found to increase AIP flow swirl by 64%, while the Circumferential ejector scheme reduced flow swirl by 30%. Computational analyses showed that this difference was the result of jet interaction. By keeping the jet flows separate and distinct, the diffuser secondary flows could be more efficiently managed. For this reason, the most practically effective flow control scheme was the Circumferential ejector scheme. Experimental results showed that the computational analysis slightly over-predicted flow distortion. However, the trends are accurately predicted despite slight variances in freestream Mach number between runs and a slightly lower tested altitude. / Master of Science

No description available.

Syfte Studiens syfte var att undersöka om det finns skillnader mellan damlag- och herrlagsspelares intresse, motiv och hinder till att anta en tränarroll.     Metoden En kvantitativ enkät baserad på resultat från kvalitativa studier togs fram för att undersöka intresset att anta olika tränarroller samt olika faktorer som påverkade detta intresse. Totalt deltog 61 respondenter i studien, varav 39 damlagsspelare och 22 herrlagsspelare.   Resultat Det fanns inga könsskillnader i intresset att bli tränare, men det fanns statistiska signifikanta (p=0,001) skillnader i vilken typ av tränaruppdrag som spelarna kunde tänka sig. Damlagsspelarna hade ett större intresse för att bli assisterande tränare (p=0,048), samt barn- och ungdomstränare (p=0,007) än herrlagsspelarna. Bland en rad påverkansfaktorer som undersöktes fann studien att damlagsspelarna i högre grad anser att barnpassning skulle underlätta ett tränaruppdrag och att tidsbrist och svårigheter att kombinera tränaruppdraget med familjen var faktorer som hindrade möjligheten att anta tränaruppdrag.    Slutsats De stora skillnaderna mellan antalet kvinnor och män som är fotbollstränare verkar inte bero på skillnader i intresset att bli tränare utan på upplevda hinder. Insatser för att få fler kvinnliga tränare bör därför riktas mot dessa faktorer. Om fler kvinnliga tränare gavs möjligheter att engagera sig som tränare skulle antalet tränare kunna öka drastiskt vilket förväntas öka kvalitén på tränarkåren i alla sektioner och minska tränarbristen inom föreningslivet. / Purpose The purpose of the study was to investigate whether there are differences between female and male team players' interest, motives, and barriers to adopting a coaching role.    Method A quantitative survey, based on the results from qualitative studies, was developed to examine interest in adopting various coaching roles and different factors influencing this interest. A total of 61 respondents participated in the study, including 39 female team players and 22 male team players.   Results There were no gender differences in the interest in becoming a coach, but there were significant differences (p=0.001) in the type of coaching roles players could envision. Female team players showed a greater interest in becoming assistant coaches (p=0.048) and coaches for children and youth (p=0.007) compared to male team players. Among several influencing factors examined, the study found that female team players were more likely to consider childcare as facilitating a coaching role, while time constraints and difficulties combining coaching with family were factors hindering the possibility of taking on coaching roles.   Conclusion The significant differences in the number of women and men who are football coaches do not seem to be due to differences in the interest in becoming coaches but rather perceived barriers. Efforts to increase the number of female coaches should therefore be targeted at these factors. If more female coaches were given opportunities to engage as coaches, the number of coaches could increase dramatically, which is expected to improve the quality of coaching across all sections and reduce the shortage of coaches in community sports. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p><p>  </p>

<p>Uppsatsen är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse i hur det är att leva med en ätstörning och vad det betyder för den drabbade. Vårt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en ätstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, där fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med ätstörningar. De hjälpte i oss i sin tur att få kontakt med de resterande tre kvinnorna. </p><p>I vår uppsats har vi valt att koppla vårt resultat till Webers målrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess påverkan på individen. Vi har valt dessa teorier då vi anser att de stärkt relevansen i vårt material. </p><p>Att leva med en ätstörning är att dagligen tänka på mat, ätande och träning och det påverkar hela individens liv och alla beslut denne tar. Ätstörningen tar över hela individens liv och betyder allt för den som lever med sjukdomen. Händelser som för en frisk person kan framstå som enkla och normala blir för en person med en ätstörning en kamp om att inte tappa kontrollen över situationen. Mycket tid och tankar går åt till att planera och strukturera vardagen vilket gör att det lämnas väldigt lite utrymme för andra tankar och beteenden. Den som drabbats av en ätstörning känner ett enormt behov av kontroll. Kontroll över om hon/han ska äta, vad hon/han ska äta och hur mycket personen måste träna för att göra sig av med den intagna maten.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse i hur det är att leva med en ätstörning och vad det betyder för den drabbade. Vårt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en ätstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, där fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med ätstörningar. De hjälpte i oss i sin tur att få kontakt med de resterande tre kvinnorna. I vår uppsats har vi valt att koppla vårt resultat till Webers målrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess påverkan på individen. Vi har valt dessa teorier då vi anser att de stärkt relevansen i vårt material. Att leva med en ätstörning är att dagligen tänka på mat, ätande och träning och det påverkar hela individens liv och alla beslut denne tar. Ätstörningen tar över hela individens liv och betyder allt för den som lever med sjukdomen. Händelser som för en frisk person kan framstå som enkla och normala blir för en person med en ätstörning en kamp om att inte tappa kontrollen över situationen. Mycket tid och tankar går åt till att planera och strukturera vardagen vilket gör att det lämnas väldigt lite utrymme för andra tankar och beteenden. Den som drabbats av en ätstörning känner ett enormt behov av kontroll. Kontroll över om hon/han ska äta, vad hon/han ska äta och hur mycket personen måste träna för att göra sig av med den intagna maten.