Syftet med studien var att öka kunskapen om hur två pedagogiska barnprogram arbetar med det språkliga innehållet. Forskningen som studien vilar på tematiserades utifrån tre huvudteman; det individualpsykologiska perspektivet, det socio-interaktionella perspektivet samt forskning om barnprogram. De teoretiska utgångspunkterna baseras på teorier om språk, läs- och skrivinlärning samt metoder för läsundervisning. Materialet som användes var utvalda sketcher från barnprogramserierna Fem myror är fler än fyra elefanter och Livet i Bokstavslandet. Inom vardera programserie valdes tre sketcher ut som problematiserade en bokstav genom missförstånd/problem. Sketcherna som valdes ut handlade om bokstäverna C, N och Ö. Analysverktyget som användes i studien var delvis inspirerat av samtalsanalys, CA - Conversation analysis, vilket innebar att sketcherna granskades, transkriberades och analyserades utifrån bland annat samtalsdeltagarnas olika kommunikativa mål. Analysen visade att alla sketcher berörde det läs- och skrivteoretiska begreppet fonologisk medvetenhet. Samtliga sketcher visade exempelvis på koppling mellan bokstavsljud och bokstavssymbol. Resultatet visade även att sketcherna lyfter avkodning och interaktion. En skillnad mellan de olika programmen var att Livet i Bokstavslandet oftare baserade problemen på rena missförstånd, med ett fokus på underhållning, medan Fem myror är fler än fyra elefanter ofta riktade problemen mot en gestaltad okunskap med tillhörande lärande. Studiens slutsats var att båda programserierna bör kompletteras med annat undervisningsmaterial då de inte tycks fungerar som självständiga lärresurser vid läs- och skrivundervisning.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare lär barn att skriva samt om bokstavsinlärning är av stor vikt i år 1. För att ta reda på det samt vad lärare prioriterar att arbeta med under barnets första skolår, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lärare. Resultatet visar att barn lär sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sådant som ligger dem nära. Det fria skrivandet är av stor vikt. Syftet med bokstavsinlärning är att barnet ska lära sig läsa och skriva. Att forma bokstäver rätt är viktigt för att kunna skriva tydligt anser mina informanter. Det lärarna prioriterar att arbeta med under skolår 1 är barnens egna texter.</p>

<p>Detta utveklingsarbete går ut på att genom den syntetiska läsinlärningsmetoden lära eleverna bokstäver med hjälp av den kinestetiska lärstilen.</p><p>Arbetet utförs i en år 1 genom en försökslektion som innebär att jag som lärare lär ut en för klassen, och för vissa elever, ny bokstav som vi därefter tränar på genom olika moment, både enskilt och i grupp. Det kinestetiska momentet består av att arbeta med play-doh och forma veckans bokstav och sedan bygga ett ord med play-dohn.</p><p>Arbetet utvärderas med intervju som en metod och analys av bokstavsböcker som en annan.</p><p>Resultatet visar att alla eleverna lärt sig Z på olika sätt. Några elever har lärt sig genom att forma play-dohn till bokstaven och andra genom att skriva bokstaven. Dessa resultat har eleverna uppgett vid intervjuerna.</p><p>Min främsta slutsats är att alla elever lär sig läsa och skriva men på olika sätt. Därför gäller det som lärare att gå igenom bokstäverna från grunden och låta barnen arbeta på olika sätt, med alla sinnen och framförallt få se, höra, göra till varje bokstav.</p>

<p>My essay is about how teachers work with pupils who already are able to read and write when they start first grade. I have focused on the different ways teachers use, and if there are any differences in their teaching concerning those pupils who already know how to read and write. I discuss current research about which methods and different ways the teachers use. I have interviewed teachers in different schools about how their methods and their way of working are different when it comes to handling those pupils. My conclusion is that there is a big difference in the way teachers work when it comes to putting letters together for those who are able to read and write. Although, all teachers agreed on the necessity of letting all pupils, even those who know how to read and write, practice on writing letters.</p> / <p>Min uppsats behandlar hur lärarna arbetar med de barn som redan kan läsa och skriva när de kommer till första klass. Det jag har fokuserat på är vilka sätt som lärarna använder sig av vid undervisningen för de elever som redan kan läsa och skriva. Jag lyfter fram aktuell forskning om vilka metoder och arbetssätt lärare arbetar på. Jag har intervjuat lärare på olika skolor för att se om deras arbetssätt och metoder skiljer sig. I mitt resultat kom jag fram till att det är väldigt stor skillnad på lärarnas arbetssätt vid sammanljudningen då de lär de elever som redan kan läsa. Alla lärare anser dock samtidigt att elever ska träna på att skriva bokstäver även om de kan skriva.</p>

Detta utveklingsarbete går ut på att genom den syntetiska läsinlärningsmetoden lära eleverna bokstäver med hjälp av den kinestetiska lärstilen. Arbetet utförs i en år 1 genom en försökslektion som innebär att jag som lärare lär ut en för klassen, och för vissa elever, ny bokstav som vi därefter tränar på genom olika moment, både enskilt och i grupp. Det kinestetiska momentet består av att arbeta med play-doh och forma veckans bokstav och sedan bygga ett ord med play-dohn. Arbetet utvärderas med intervju som en metod och analys av bokstavsböcker som en annan. Resultatet visar att alla eleverna lärt sig Z på olika sätt. Några elever har lärt sig genom att forma play-dohn till bokstaven och andra genom att skriva bokstaven. Dessa resultat har eleverna uppgett vid intervjuerna. Min främsta slutsats är att alla elever lär sig läsa och skriva men på olika sätt. Därför gäller det som lärare att gå igenom bokstäverna från grunden och låta barnen arbeta på olika sätt, med alla sinnen och framförallt få se, höra, göra till varje bokstav.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare lär barn att skriva samt om bokstavsinlärning är av stor vikt i år 1. För att ta reda på det samt vad lärare prioriterar att arbeta med under barnets första skolår, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lärare. Resultatet visar att barn lär sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sådant som ligger dem nära. Det fria skrivandet är av stor vikt. Syftet med bokstavsinlärning är att barnet ska lära sig läsa och skriva. Att forma bokstäver rätt är viktigt för att kunna skriva tydligt anser mina informanter. Det lärarna prioriterar att arbeta med under skolår 1 är barnens egna texter.

My essay is about how teachers work with pupils who already are able to read and write when they start first grade. I have focused on the different ways teachers use, and if there are any differences in their teaching concerning those pupils who already know how to read and write. I discuss current research about which methods and different ways the teachers use. I have interviewed teachers in different schools about how their methods and their way of working are different when it comes to handling those pupils. My conclusion is that there is a big difference in the way teachers work when it comes to putting letters together for those who are able to read and write. Although, all teachers agreed on the necessity of letting all pupils, even those who know how to read and write, practice on writing letters. / Min uppsats behandlar hur lärarna arbetar med de barn som redan kan läsa och skriva när de kommer till första klass. Det jag har fokuserat på är vilka sätt som lärarna använder sig av vid undervisningen för de elever som redan kan läsa och skriva. Jag lyfter fram aktuell forskning om vilka metoder och arbetssätt lärare arbetar på. Jag har intervjuat lärare på olika skolor för att se om deras arbetssätt och metoder skiljer sig. I mitt resultat kom jag fram till att det är väldigt stor skillnad på lärarnas arbetssätt vid sammanljudningen då de lär de elever som redan kan läsa. Alla lärare anser dock samtidigt att elever ska träna på att skriva bokstäver även om de kan skriva.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver att de lägger upp sin undervisning när det kommer till den tidiga bokstavsinlärningen, samt hur de stimulerar elevers kunskaper i riktning mot en bra och stabil läsförmåga. Detta har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie, där 8 verksamma lärare har deltagit och svarat på frågor. Resultaten visade att alla lärare väljer att inleda bokstavsarbetet med högfrekventa bokstäver för att ge eleverna möjlighet att tidigt kunna bilda och läsa korta ord. De har även liknande arbetssätt då flera använder sig av uppgifter på lösblad som finns i olika svårighetsgrader för att anpassas utefter elev, samt diskuterar i helklass om förmånerna med att ha kunskaper om bokstäver, skrivning och läsning. De arbetar på ett sätt som är i enighet med forskning och beprövad erfarenhet, men är inte fullt medvetna om vilken modell de följer vilket kan leda till att de kan ha svårt att reflektera över vad andra modeller eventuellt kan ge.

I denna studie undersöks vilka undervisningsformer verksamma lärare i årskurs 1 använder i bokstavsinlärningen samt om dessa stämmer överens med elevernas framträdande sinnespreferenser. De sinnespreferenser studien utgår från är: visuell, auditiv, kinestetisk och taktil. Kunskapsinhämtningen kan påverkas av samtliga fyra sinnen som beskriver att lärande sker med hjälp av syn, hörsel, kropp och känsel. För att studera detta har vi valt att genomföra intervjuer med fyra lärare i årskurs 1. Intervjuerna avser att ta reda på om, hur och varför lärarna arbetar med sinnespreferenser i bokstavsinlärningen samt om de individanpassar undervisningen utifrån elevernas olika sätt att lära. Vidare innehåller studien en enkätundersökning med de intervjuade lärarnas elever för att ta reda på vilka sinnespreferenser som är mest framträdande. Vi har noggrant undersökt och sammanställt resultatet i vilket samtliga lärare uttrycker att eleverna har olika förutsättningar och behov i relation till inlärning. Undervisningsformerna varierar, dock utgår de till störst del från en visuell och en auditiv lärstil. Lärarna legitimerar framförallt sina val genom auktorisering och moralisk värdering, det är också vanligt förekommande att de intervjuade lärarna rationaliserar sina handlingar. Enkätundersökningen visade att det var en kombination mellan flera olika sinnespreferenser som var vanligast förekommande, därefter kom kroppsligt arbete, det vill säga kinestetiskt som 22 % av eleverna föredrog. Endast en lärare nämner att anpassningar i undervisningen sker utifrån ett individperspektiv. För att eleverna ska ha samma möjlighet att lyckas i skolan är det av relevans att inkludera samtliga fyra sinnespreferenser i undervisningen.