Syftet i denna uppsats är att genomföra en diskursanalys av tidskriften Vi i villa, detta för att kunna besvara hur diskursen uttrycker relationen mellan boendeformen hus, religion och ett framväxande modernt samhälle. Utgångspunkten i arbetet är att religion uppstår ur sociala processer, samt att individens föreställningar om det ideala livet har en normativ funktion. Diskursanalysen resultat analyseras utifrån det moderna, eller postmoderna samhällets framväxande, teori om sekularisering, individualisering och nyandlighet presenteras i litteraturstudien. De första uttrycken för nyandlighet framkommer i materialet 1991, och 2010 framställs boendeformen hus alltmer som en individualiserad föreställning om ett idealt liv, samhällets förändring de sista fyrtio åren har tydligt påverkat sambanden mellan religion och hus.

Ett boende fyller ett grundläggande behov hos individer och det är ur många perspektiv intressant att studera bostadsmarknaden. Värdering av bostadssrätter kan göras på många sätt, till exempel genom jämförelser med andra objekt. Om en bostadsrätt köpt med full belåning är billigare än em jämförbar hyresrätt, mätt i nettokostnad per månad, kan denna antas vara undervärderad, och tvärtom. Syftet med denna uppsats är tvådelad. Dels att undersöka om bostadsrätter i Kalmar är övervärderade utifrån en jämförelse mellan månadskostnaden för simulerat fullt belånade bostadsrätter och likvärdiga hyresrätter samt att utifrån undersökningen konstruera en relativ metod att värdera bostadsrätter, i linje med det första delsyftet. Uppsatsen är av kvantitativ art då den främst bygger på numeriska jämförelser mellan, eller baserade på olika kvantitativa mått hos bostadsrätter och hyresrätter, till exempel hyra och bostadsyta. Referenramen utgår i huvudsak från böcker i företagsekonomi och nationalekonomi och vissa kompletteringar har gjorts med källor på Internet och i intervju med individer kopplade till branschen. Studien baseras på sekundärdata inhämtad från aktörer kopplade till bostadsbranschen, och merparten av denna data är kvantitativ redan vid inhämtandet vilket eliminerar risk för subjektiv tolkning. Uppsatsens reliabilitet upplevs av författaren som god trots att den främst påverkas av instabilitet i två huvudkomponenter som identifierats: urval och förändring över tid i den insamlade datan. Likaså validiteten anses av författaren som tillräcklig trots att vissa metodval som gjorts kan påverka resultatet. Utifrån de förutsättningar och de bostadsobjekt som uppsatsen bygger på är det i 87 % av fallen dyrare att köpa sin bostadsrätt med full belåning jämfört att hyra en jämförbar hyresrätt i Kalmar. Detta visar uppsatsen dels mätt i månadskostnad och dels i en relativ värdering. Resultaten anses vara generaliserbara för områdena som uppsatsen behandlar trots att endast 78 bostadsrätter, vilket motsvarar 1,3 % av det totala antalet, i den mån att relativt stora förändringar krävs för att resultatet ska förändras dramatiskt.

This study aims to examine how the interventions for homeless persons in the municipality of Kalmar are organized. The study is based on four half-structured qualitative interviews with both representatives from different instances and also from persons who have experience of being homeless. The theoretical bases we have used to analyze the material are organization theory, specifically the concept of bureaucracy. Our results show that homelessness is not seen as a problem in itself, since the general view is that homeless people often have a complex problem scenario where drug- and alcohol abuse and mental illness are common. It is often the latter that takes priority in the interventions and the housing question is therefore neglected. We also found that social services do not have a satisfactory structure around the organization of the work on homelessness. They do not have any specific device in Kalmar that focus on homelessness issues with the result that the existing units are forced to take care of the work of homelessness. This represents a problem as the interventions are being adapted to this area of specialization with the result that the housing issue is overlooked. Another conclusion is that there is a lack of long-term solutions in the municipality. Today the efforts are mainly aimed at placing homeless people in short-term temporary accommodation.

Konkurrensen inom byggbranschen har ökat de senaste åren och byggföretagen tvingas att ta större kontroll över sina kostnader för att fortsatt kunna driva en lönsam verksamhet. Intäkterna är något som man inte har så stora möjligheter att påverka, då det är bostadsmarknaden i stort som styr hur mycket man kan få betalt för sina produkter och byggnader. Den egna kostnadskontrollen och omkostnaderna har blivit det stora fokusområdet, då det är via dem som man kan förbättra sina marginaler. Detta arbete har skrivits i samarbete med JM Bostad Stockholm som idag har ett stort fokus inom detta område. Då projekten ofta är unika i sig kan det vara svårt att jämföra projekten med varandra för att se vilka arbetsplatser som är kostnadseffektiva samt i vilka skeden som ett byggprojekt är mest krävande gällande arbetsplatsomkostnader. Syftet med denna studie har varit att undersöka arbetsplatsomkostnader för byggnadsprojekt med liknande utformning. Detta för att få fram var i projekten arbetsplatsomkostnaderna uppstår och härleda dem till skeden i den strukturerade tidplanen och se hur de varierar efter den strukturerade tidplan som det arbetas efter. Detta för att efter avslutad studie kunna göra kostnadseffektiva projektplaneringar för ett mer konkurrenskraftigt byggande.

Currently, there are no clear statistics on how the floor plan and room size in apartment buildings has changed over time since the postwar period. The statistics available is average area per apartment which can be found on Statistics Sweden's website. This report has the aim to increase knowledge about how the Swedish home have changed over time. The questions that the report will answer are: For apartment buildings, how has the living area been distributed since the postwar period? Why has the area distribution changed over time? A survey of the houses built during 1950-2014 was made before questions could be answered. A case study was also made which a total of 90 apartments were analyzed and divided into three eras, the people´s home, the million programme and the neomodernism. The study is based on the analysis of the surface distribution in the size 3 room apartments. The rooms selected for analysis were: hallway, kitchen, living room, bedroom and the bathroom. The result of the study is presented in tables, where the average size of each room and the total apartment area of each epoch have been calculated. In order to view the surface distribution over time, bar graphs were made, where the calculated average values are compared. A percentage comparison of the surface distribution of each epoch is reported in three pie charts. The average size of the total area of the apartments has increased since the postwar period. From the people´s home to the million programme the total surface increased from 75.4 to 75.9 sqm. Then the surface area increased to 79.7 sqm from the million programme to the neomodernism. The result of the cut surface of the apartments in the people's home, the neomodernism and the million programme is as follows: hallway 10.4 / 10.3 / 11.0 sqm, kitchen 12.7 / 13.4 / 14.6 sqm, living room 22.7 / 21.0 / 22.3 sqm, bedroom 25.2 / 24.2 / 22.7 sqm and bathrooms 3.4 / 4.5 / 6.5 sqm. A factor that had an impact on the change of surface distribution over time, is the demand on the open floor plan, where people´s social life has had a significant role in the design of the living area. Other factors such as availability, quality and higher standards have shaped residential development. The conclusions that can be drawn are that the majority of the rooms have increased in size since the postwar period, however the size of each room has not increased significantly. One explanation for these small changes in size, may be that several of the apartments that have been studied are from Jonkoping and close to each other in time, but belong to different eras. It may be reasonable to assume that the differences will be small if the same developer and architect planned several apartments. / För närvarande finns det ingen tydlig statistik över hur bostadsytan har delats upp i lägenheterna eller hur stor yta som lagts på respektive rum, sedan efterkrigstiden. Den statistik som finns tillgänglig är genomsnittlig yta per lägenhet som går att hitta på Statistiska centralbyråns hemsida. Det här examensarbetet har syftet till att öka kunskapen om hur den svenska bostaden har förändrats över tiden. De frågeställningar som rapporten besvarar är: Hur har ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus, delats upp under efterkrigstiden? Varför har ytfördelningen av lägenheter förändrats med tiden? Innan frågeställningarna kunde besvaras genomfördes en kartläggning av lägenheter byggda under 1950-2014. En fallstudie utfördes också där totalt 90 stycken lägenheter analyserades och delades upp i tre epoker, Folkhemmet, Miljonprogrammet och Nymodernismen. Analysarbetet grundar sig på att analysera ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus på storleken 3 RoK. De utvalda rummen som analyserades var hall, kök, vardagsrum, sovrum och badrum. Resultaten redovisades i tabeller, där medelvärdet av respektive rum och totalytan för respektive epok räknades ut. För att kunna se ytfördelningen över tiden gjordes ett stapeldiagram där de uträknade medelvärdena jämfördes. En procentuell jämförelse av ytfördelningen, för respektive epok, redovisades i tre cirkeldiagram. Medelvärdet för totalytan av lägenheterna har ökat under efterkrigstiden. Från folkhemmet till miljonprogrammet ökade totalytan från 75,4 – 75,9 kvm, därefter ökade ytan till 79,7 kvm från miljonprogrammet till nymodernismen. Resultaten av snittytan för lägenheterna under folkhemmet, miljonprogrammet och nymodernismen var enligt följande: hall 10,4 / 10,3 / 11,0 kvm, kök 12,7 / 13,4 / 14,6 kvm, vardagsrum 22,7 / 21,0 / 22,3 kvm, sovrum 25,2 / 24,2 / 22,7 kvm och badrum 3,4 / 4,5 / 6,5 kvm. En faktor som har haft påverkan på förändringen, av ytfördelningen över tiden, är efterfrågan på den öppna planlösningen, där umgänget har haft en betydande roll för utformningen av bostaden. Andra faktorer som tillgänglighet, kvalitét och högre standard har format bostadsutvecklingen. Slutsatsen som går att dra är att majoriteten av rummen har ökat storleksmässigt under efterkrigstiden, dock har storleken för respektive rum inte ökat avsevärt mycket. En förklaring till dessa små storleksförändringar kan vara att ett flertal av lägenheterna som har studerats är från Jönköping och ligger nära varandra i tid, men tillhör olika epoker. Det kan vara rimligt att anta att skillnaderna blir små om samma byggherre och arkitekt planerat flera lägenheter.

<p>Ett boende fyller ett grundläggande behov hos individer och det är ur många perspektiv intressant att studera bostadsmarknaden. Värdering av bostadssrätter kan göras på många sätt, till exempel genom jämförelser med andra objekt. Om en bostadsrätt köpt med full belåning är billigare än em jämförbar hyresrätt, mätt i nettokostnad per månad, kan denna antas vara undervärderad, och tvärtom.</p><p>Syftet med denna uppsats är tvådelad. Dels att undersöka om bostadsrätter i Kalmar är övervärderade utifrån en jämförelse mellan månadskostnaden för simulerat fullt belånade bostadsrätter och likvärdiga hyresrätter samt att utifrån undersökningen konstruera en relativ metod att värdera bostadsrätter, i linje med det första delsyftet.</p><p>Uppsatsen är av kvantitativ art då den främst bygger på numeriska jämförelser mellan, eller baserade på olika kvantitativa mått hos bostadsrätter och hyresrätter, till exempel hyra och bostadsyta. Referenramen utgår i huvudsak från böcker i företagsekonomi och nationalekonomi och vissa kompletteringar har gjorts med källor på Internet och i intervju med individer kopplade till branschen. Studien baseras på sekundärdata inhämtad från aktörer kopplade till bostadsbranschen, och merparten av denna data är kvantitativ redan vid inhämtandet vilket eliminerar risk för subjektiv tolkning. Uppsatsens reliabilitet upplevs av författaren som god trots att den främst påverkas av instabilitet i två huvudkomponenter som identifierats: urval och förändring över tid i den insamlade datan. Likaså validiteten anses av författaren som tillräcklig trots att vissa metodval som gjorts kan påverka resultatet.</p><p>Utifrån de förutsättningar och de bostadsobjekt som uppsatsen bygger på är det i 87 % av fallen dyrare att köpa sin bostadsrätt med full belåning jämfört att hyra en jämförbar hyresrätt i Kalmar. Detta visar uppsatsen dels mätt i månadskostnad och dels i en relativ värdering. Resultaten anses vara generaliserbara för områdena som uppsatsen behandlar trots att endast 78 bostadsrätter, vilket motsvarar 1,3 % av det totala antalet, i den mån att relativt stora förändringar krävs för att resultatet ska förändras dramatiskt.</p>

No description available.

No description available.

Enligt gällande svenska lagstiftning ska det allmänna arbeta för ett delaktigt och jämlikt samhälle. Det är ett välkänt faktum inom statsvetenskapen att bostadsområden påverka individers medborgarskap samt kan påverka om individen inkluderas eller exkluderats av samhället. Detta arbete undersöker om ens persons typ av bostad påverkar ens medborgarskap. Metoden som arbetet använde var enkäter som gjordes online som sedan delade via sociala medier. 116 personer svarade på enkätens 10 obligatoriska frågor som undersökte likheter och skillnader mellan bostadstyperna. 39 utav de 116 respondenterna svarade också på den öppna fråga som frågade hur de själva att deras bostadsområde påverkade dem upplevde. Respondenterna var främst kvinnor, personer mellan 31-60 år, inkomsttagare med en månadsinkomst på 30 001 kronor eller mer, arbetar fulltid och bo antigen i villa eller lägenhet. Resultatet blev att vissa skillnader upptäcktes mellan bostadstyperna men många likheter upptäcktes också. Dessa skillnader och likheter gav ingen uppenbar förklaring varför resultaten ser som de gör. Författaren teoretiserar att vissa okända faktorer påverkar variablerna studien har undersökt vilket kan förklara studiens resulterat.

Det faktiska mötet med arkitektur handlar inte bara om det vi ser med våra ögon utan det vi upplever genom hela vår kropp.