Planering är en bred och komplex uppgift. Det finns mycket som ligger till hinder för att fokusera på den gemensamma stora frågan - det uthålliga samhället. Vad är det och hur ska vi förändra vår bebyggda miljö och befolkningens medvetande om dessa frågor? Behovet av en stark vision och en nationellt samlande handlingsplan är starkt.  Planerare och arkitekter är nyckelpersoner i denna förändringsprocess och måste illustrera detta steg med djärva förslag baserade på genomarbetade och högkvalitativa koncept. / Planning is a broad and complex task. There are many hinders from focusing on the common main topic – the sustainable society. What it is and how to transform our built environment and the population’s awareness. A strong vision and a national manifest for new housing are urgently needed. Planners- and architects are key players in this process and have to illustrate this change through bold proposals based on high quality concepts.

This report examines what students prioritize and value in student housing. The content of the report can be used as a basis for designing new student housing to better match students' wishes, while the production of student housing can be made more cost effective. This report examines which functions of a home that students prioritize and value, and which functions students may consider sharing with others. Additionally, the report studies whether the designing of student housing needs to be differentiated to better suit different groups of students. The examination has been conducted primarily with an internet-based survey that 839 Swedish students responded to. There after an interview study was conducted with selected students representing different groups of students. The work has been carried out in cooperation with the Swedish real estate company Rikshem AB. An interview study was also conducted with other parties who are involved in and has influencing over the design of student housing. This was done in order for the proposals presented in the report to be useful to all involved, be feasible and contribute to a more cost-effective construction of student housing. As a background to the report lies the current housing shortage and the economical difficulty in getting new construction projects with student housing to be profitable. At the same time, there are dissatisfaction among many students over the student housing units that exist because of its lack of functionality and over high rents in new housing. The result of the study shows that students primarily prioritize the so-called “buddy-apartment” with two students sharing a common area, bathroom and kitchen. Secondly, students prioritize a student apartment where they alone have all the functions in the apartment. The result of the work also shows that students primarily prioritize larger social areas, having their own balconies and dishwashers in their homes. However, the former is not economically realistic to put into practice. Students do not prioritize having a washing machine in the apartment, larger workplace or additional storage. Finally, recommendations are submitted for the design of new student housing projects, and it is noted that the differences between different groups of students do not require new housing types than those otherwise mentioned in the report. / Rapporten handlar om vilka funktioner studenter prioriterar och värdesätter i studentbostäder. Innehållet i rapporten kan användas som underlag vidprojektering av nya studentbostäder. Det för att studentbostäder ska stämma överens bättre med studenters önskemål samtidigt som produktionen av studentbostäder kan bli mer kostnadseffektiv. Rapporten undersöker vilka funktioner i en bostad som studenter prioriterar och värdesätter och under vilka förutsättningar studenter kan tänka sig att dela funktioner med andra. Dessutom undersöks om studentbostadsbyggandet behöver differentieras för att bättre passa olika grupper av studenter. Undersökningen har genomförts främst meden enkätstudie där 839 svenska studenter svarade på en internetbaserad enkät. Därefter genomfördes en intervjustudie med utvalda studenter som representerade olika grupper. Arbetet har genomförts i samarbete med fastighetsbolaget Rikshem AB. Vidare genomfördes en intervjustudie med andra aktörer som är med och påverkar utformningen av studentbostäder. Det gjordes för att förslagen som presenteras i rapporten ska gagna alla involverade parter, vara realistiska och genomförbara samt bidra till ett mer kostnadseffektivt byggande av studentbostäder. Som bakgrund till rapporten ligger den rådande bostadsbristen och svårigheten att få nybyggnadsprojekt med studentbostäder att gå ihop ekonomiskt. Samtidigt så finns det ett missnöje bland många studenter över de studentbostäder som finns, dels över bristande funktion och dels över höga hyror i nyproduktion. Resultatet av arbetet visar att den boendeform som studenter prioriterar högst är en så kallad kompislägenhet där två studenter delar gemensamma utrymmen, badrum och kök. I andra hand prioriterar studenterna en studentlägenhet där en student ensamt har alla funktion i bostaden. Resultatet av arbetet visar även att studenter främst prioriterar större sociala ytor, egen balkong och diskmaskin i bostaden. Dock är det förstnämnda inte ekonomisk realistiskt att införa i praktiken. Studenter prioriterar inte att ha tvättmaskin i lägenheten, större arbetsplats eller förvaring. Slutligen lämnas rekommendationer för utformningen av studentbostäder och det konstateras att de skillnader som finns mellan olika grupper av studenter inte kräver några nya boendetyper än de som i övrigt tas upp i rapporten.

Klimatförändringarna blir allt mer omfattande i takt med att jordens befolkning ökar. Den negativa miljöpåverkan bottnar till stor del i användandet av råvaror och energiförbrukning vid skapandet av materiella ting. Enligt energimyndigheten (2015) står byggsektorn för ca 40 % av Sveriges totala energianvändning. För att minska energianvändningen har mål både på nationell och internationell nivå skapats. Målen är tänkta att skapa större förståelse av ett mer energieffektivt byggt samhälle för samtliga aktörer inom byggbranschen. En hållbar utveckling av husbyggandet kräver förutom att värna om miljön en beaktning av de ekonomiska och sociala aspekterna.   I det här examensarbetet har det undersökts om två specifika standardhus från en småhusleverantör kan utvecklas till passivhus med bevarad arkitektonisk karaktär. Studien syftar delvis till att undersöka om begreppet passivhus kan fungera som ett hållbart koncept för byggandet av enfamiljshus. Begreppet hållbar utveckling har begränsats och en förenkling har applicerats i arbetet. Den ekologiska aspekten representeras av energiberäkningar och eventuella åtgärder för att standardhusen ska uppnå kraven för passivhus. Den ekonomiska aspekten representeras av en livscykelkostnadsanalys med hjälp av nuvärdesmetoden och återbetalningsmetoden. Den sociala aspekten representeras av en utvärdering av förändring i boendekvaliteter vid utveckling från ett standardhus till passivhus. Studien presenterar även en alternativ utformning av ett passivhus med avsikt att främja positiva boendekvaliteterna.   Standardhusen tillhör en småhusproducent, Intressanta hus, som har sitt huvudsäte i Västerås. Husen utgörs av en villa på 147 m2 i ett plan med pulpettak samt en villa på 151 m2 i två plan med sadeltak. Med anledning av Intressanta hus geografiska läge har Västerås klimat använts som utgångspunkt vid energiberäkningarna. För att addera ytterligare en utmaning har även möjligheter för utveckling till passivhus undersökts för standardhusen i ett subarktiskt klimat i Kiruna. Västerås representerar därmed klimatzon III och Kiruna klimatzon I.   Resultaten avslöjade att det är möjligt att utveckla standardhuset i två plan med sadeltak till passivhus och samtidigt bevara den arkitektoniska karaktären i de båda klimatzonerna. Standardhuset med ett plan och pulpettak är endast möjligt att anpassa till passivhus i klimatzon III med bevarad arkitektonisk karaktär. Livscykelkostnadsanalysen visar med hjälp av nuvärdesmetoden att det är ekonomiskt fördelaktigt att investera i passivhus som ett koncept för en kalkylperiod på 50 år. Den boendekvalitet som främst förändras är bostadens ljusinsläpp och för passivhuset i ett plan är skillnaden av ljusinsläpp markant i klimatzon I.   Studiens slutsats är att konceptet passivhus är en metod av husbyggnation som främjar den hållarbara utvecklingen i förenklad form. Resultaten är framförallt positiva för klimatzon III men om byggnaden har låg formfaktor kan konceptet fungera bra även i kallare klimat som återfinns i klimatzon I. / The climate changes increases as the population increases. The negative environmental impact is mostly based on the use of raw materials and energy consumption in the production of various products. According to Energimyndigheten (2015), the building sector is the cause of about 40 % of Sweden's total energy use. In order to reduce the energy use goals have been created at both national and international levels. The goals are intended to create a greater understanding of a more energy efficient society for all actors within the construction industry. In addition to create a sustainable development of the building sector one needs to also take in account the social and economic aspects.   This master thesis examined whether two specific standard houses from a small house producer can be adapted to passive houses with a preserved architectural character. The purpose of the study is partly to investigate whether the concept of passive houses can serve as a sustainable concept of building single family houses. The concept of sustainable development has been simplified. The ecological aspect is represented by the energy calculations and possible actions that the standard houses need to achieve in order to meet the requirements for passive houses. The economic aspect is represented by a life cycle cost analysis using the Net Present Value method and the Simple Payback method. The social aspect is represented by an evaluation of changes in living qualities as the standard houses develops to passive houses. The study also presents an alternative design of a passive house with the purpose of improving the accommodation qualities.   The standard houses belong to a small-house-producer, Intressanta hus, who has their main market in Västerås. The houses is represented by a 147m2 villa with one floor and a pulpit roof and a 151m2 villa with two floors and a pitched roof. Due to Intressanta hus geographic location, the typical climate for Västerås has been used in the energy calculations. To add another dimension, opportunities for developing the standard houses to passive houses have also been investigated for the typical climate in Kiruna. Therefore Västerås represents climate zone III and Kiruna represents climate zone I.   The results revealed that it is possible to adapt the standard house with two floors and a pitched roof to a passive house while preserving the architectural character in both climate zones. The standard house with one floor and a pulpit roof is only possible to adjust to a passive house in climate zone III with a preserved architectural character. The life cycle cost analysis using the Net Present Value showed that it is an economical advantage to invest in a passive house in a period of 50 years. The accommodation quality that changes the most is the incident light in the houses and for the passive house with one floor the difference of light is remarkably high in climate zone I.