Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerform som drabbar kvinnor, tidig upptäckt är en viktig del för en ökad överlevnad i sjukdomen. Variationer i kunskap och utbildning gällande bröstcancer samt attityder kring undersökningsmetoder tenderar att påverka kvinnors tolkning av symptom och deras beslut att söka eller delta i screening/vård. Syfte: Att beskriva kunskaper om bröstcancer och attityder kring mammografiundersökning och självundersökning av bröst hos kvinnor med olika kulturell bakgrund som är bosatta i Sverige. Design: En kvalitativ studie med intervjumetodik. Metod: Studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med öppna intervjufrågor. Ett strategiskt urval med snöbollsurval användes. Tolv kvinnor i åldersspannet 35-65 år som härstammade från olika asiatiska- och afrikanska länder deltog i studien. Kvalitativ innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Majoriteten av kvinnorna beskrev att de hade goda allmänna kunskaper om bröstcancer, vilket var mer än den kunskap de hade med sig från sina hemländer. Resultatet gällande attityder till mammografiundersökning och självundersökning visade på att kvinnorna ansåg det viktigt att delta i screeningprogram och att utföra självundersökning men att det inte varit så när de först kommit till Sverige. Kulturella uppfattningar som framkom i studien var att det skulle innebära rädsla för kvinnan att dra skam över sin familj, att sjukdomen i vissa kulturer upplevdes som smittsam samt det kunde upplevas lite som tabu att prata om den egna kroppen.  Slutsats: Det finns fortfarande ett kunskapsbehov kring bröstcancer bland kvinnor med icke europeisk härkomst. Ökad medvetenhet kring bröstcancer hos kvinnor, deras kunskapsnivåer om bland annat självundersökning av bröst kan användas för att uppnå målet med tidig upptäckt av sjukdomen. / Introduction: Breastcancer is the most common type of cancer among women, early detection is important for an increased survival of the desease. Variations in knowledge and education about breastcancer and attitudes towards screeningmethods seem to influate womens perceptions about symthoms and decisions to contact healthcare providers or participate in screening-programmes. Objective: To describe the knowledge about breast cancer and attitudes about mammography and self-breast-examination in women with different cultural backgrounds living in Sweden. Design: A qualitative study using interview methods. Method: The study was conducted by using semi-structured interviews with open-ended questions. A strategic selection of snowball sampling was used. Twelve women in the age range 35-65 years descended from different Asian- and African countries participated in the study. Qualitative content analysis was used for data analysis. Results: The majority of women described that they had good general knowledge about breastcancer, which was more than the knowledge they had brought from their homelands. The results regarding attitudes toward mammography screening and self-examination showed that the women considered it important to participate in screening programs and to perform self-examination but that it might not have been like that when they first came to Sweden. Cultural beliefs that emerged from the study was such that it would mean the fear of an affected woman to shame her family, that the disease in some cultures was seen as contagious, and it could seem somewhat taboo to talk about their own body. Conclusion: There is still a need for knowledge about breast cancer among women with non-European descent. Increased awareness of breast cancer in women, their levels of knowledge about including self-breast-examination can be used to achieve the goal of early detection of the disease.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Mastektomi är en kirurgisk behandlingsmetod som avlägsnar ett eller två bröst. Efter en mastektomi kan kvinnors livskvalitet upplevas olika. Litteraturstudien förankras i Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors livskvalitet efter en mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En allmän litteraturöversikt har tillämpats som metod och inkluderade nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna erhåller både kvalitativ och kvantitativ ansats. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Teman som presenteras i resultatet var kroppslig förändring, när livet förändras och gå vidare efter mastektomi. I resultatet framkom det att kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi upplevde kroppsförändringar, vilket påverkade sociala och intima relationer med inverkan på livskvaliteten. Behovet av stöd tidigt i sjukdomsförloppet och under hela processen efter mastektomi av både partner, familj och omgivning ansågs betydande för återhämtningen. Brist på kunskap, information samt stöttning bidrar till försämrad hälsa och livskvalitet. Slutsats: Efter en mastektomi upplevde kvinnor försämrad livskvalitet. En bröstrekonstruktion ansågs stärka kvinnors livskvalitet med känsla att återfå sin kvinnlighet. Genom ökad information och stöd från vården kunde kvinnors hälsa och livskvalitet stärkas.

Bakgrund: Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen som kan drabba kvinnor. Utvecklingen av behandlingsmetoder har ökat chansen att överleva och bota bröstcancer under åren. Bröstcancer kan påverka kvinnan både psykiskt och fysiskt. Följderna kan bli psykiskt påfrestande där livskvalitén påverkas negativt. Behandlingar kan leda till ingrepp som ändrar kvinnors utseende och påverkar den levda kroppen. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser efter friskförklaring från bröstcancer  Metod: Studien utfördes med en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Kvinnor upplevde brister i vården och behövde mer stöd efter sin friskförklaring då effekterna av behandling varade många år efter. Känslor som ångest, övergivenhet och rädsla formade deras vardag. Det påverkade kvinnors självkänsla negativt när de fick leva med en ny kropp efter mastektomin. Konklusion: Kvinnorna upplevde skiftande känslor efter friskförklaring som behöver bemötas av sjuksköterskan för att öka kvinnors välbefinnande. / Background: Breast cancer is the second most common cancer that affects women. The development of treatment methods has increased the chance of surviving and curing breast cancer over the years. Breast cancer can affect the woman both mentally and physically. The repercussion can be mentally stressful where the quality of life can be adversely affected. Treatments like masectomy can lead to physicall alterations and affect the living body. Purpose: To illiustrate womens experiences of breastcancer survivorship. Method: The study was conducted with a qualitative literature review. Result: Women feel a lack of support after survivorship in a declining health care invoirment, because the lasting effects of treatment throughout the years. Emotions such as anxiety, abandonment and fear was a part of their everyday lives. It negativly affected women's self-esteem when they had to live with a new body after the mastectomy. Conclusion: Women continuosily experience interchanging emotions following their survivorship that need to be addressed by nurses in order to increase mental well-being.

ZUSAMMENFASSUNG Dissertation zur Erlangung des akademischen Grades Dr. med. Titel: Kosmetisches Ergebnis und Lebensqualität nach brusterhaltender Operation und unterschiedlicher Bestrahlung des Mammakarzinoms eingereicht von Katharina Schirm angefertigt an der Universitätsklinik für Strahlentherapie und Radioonkologie, Leipzig betreut von Prof. Dr. med. R.-D. Kortmann eingereicht im April 2013 Das Mammakarzinom ist die häufigste Krebserkrankung der Frau. Die Therapie des lokal begrenzten Mammakarzinoms hat in den letzten 30 Jahren enorme Fortschritte gemacht. Die 10-Jahres-Überlebenswahrscheinlichkeit beträgt heute bei günstiger Tumorkonstellation (pT1 N0 M0) mehr als 90% [1]. Bei immer besser werdenden Heilungschancen erreichen daher eine gute Therapieverträglichkeit, das kosmetische Ergebnis und die Lebensqualität einen immer größeren Stellenwert. In dieser Untersuchung wurden 65 brusterhaltend operierte, rezidivfreie Mammakarzinompatientinnen mit einem mittleren Alter von 65 Jahren zum Untersuchungszeitpunkt und einem medianen follow up von 59,1 Monaten hinsichtlich 2er Hypothesen untersucht. Hypothese 1: „Das kosmetische Ergebnis nach brusterhaltender Mammakarzinomtherapie wird von der adjuvanten Bestrahlungstechnik (WBI ohne Boost, WBI mit 10,0 Gy percutanem Boost, WBI mit 16,0 Gy percutanem Boost, WBI mit interstitiellem Boost und alleinige interstitielle PBI) beeinflusst.“ Hypothese 2: „Die Lebensqualität nach brusterhaltender Mammakarzinomtherapie wird vom kosmetischen Ergebnis beeinflusst.“ Das kosmetische Ergebnis wurde auf einer 4 Punkte-Skala von „sehr gut“, „gut“, „zufriedenstellend, ordentlich“ bis „unzufrieden, schlecht“ von den Patientinnen selbst und dem untersuchenden Arzt bewertet. Zusätzlich wurden von jeder Patientin 3 standardisierte Fotos angefertigt. Diese wurden von 4 weiblichen und 4 männlichen Ratern aus unterschiedlichen Berufsgruppen beurteilt. Erstmals konnte neben der Interraterübereinstimmung (Fleiss Kappa) auch die Rangfolge der Kosmetikbewertungen beachtet werden (Konkordanzkoeffzient Kendall´s W). So wurden Abweichungen von „sehr gut“ zu „gut“ zwischen den Ratern weniger gravierend als die Abweichung von „sehr gut“ zu „unzufrieden“ gewertet. Die Erfassung der subjektiven Lebensqualität erfolgte mit Hilfe der EORTC QLQ-C30 und BR-23 [30] Fragebögen. Zum Vergleich dienten die Lebensqualitätsreferenzdaten gesunder Frauen im Alter von 16-92 Jahre (n=968) bzw. im Alter von 60-69 Jahren (n=197) aus dem Leipziger Raum [35]. Die subjektive Bewertung des kosmetischen Ergebnisses durch die Patientinnen fiel überwiegend sehr gut bis gut aus (44,6% sehr gut, 41,5% gut). Die ärztliche Kosmetikbewertung war insgesamt etwas schlechter als die der Patientinnen (21,5% sehr gut, 36,9% gut). Die Interrater-Übereinstimmung war schwach (κ=0,145). Auch die 8 Betrachter sowie die 8 Betrachter und der Arzt zeigten nur eine schwache Interrater-Übereinstimmung (mκ=0,24 - 0,25). Unter der Berücksichtigung der Rangfolge der Kosmetikbewertunegn (Konkordanzkoeffizeint Kendall´s W) konnte allerdings eine hohe Übereinstimmung der 8 Rater und des Arztes ermittelt werden (W=0,699). Hinsichtlich des kosmetischen Ergebnisses wurden Patientinnen mit alleiniger interstitieller Teilbrustbestrahlung (PBI) am besten bewertet (83,3% sehr gut – gut, p=0,048). Dabei ist kritisch zu erwähnen, dass diese Patientengruppe nur kleine Tumoren und keinen Lymphknotenbefall (11 x T1, 1 x T2, 12x N0) hatte. Eine percutane Boostbestrahlung führt zu signifikant (p=0,030) höheren (Grad III-IV) akute Nebenwirkungen (10 Gy pBoost 4 von 10), 16 Gy pBoost (2 von 9). Signifikant (p=0,040) mehr Fibrosen und Narbenveränderungen I.-III. Grades nach LENT-SOMA traten nach percutaner Bestrahlung der gesamten Brust und anschließender interstitieller Boostbestrahlung auf (20 von 24). Für das kosmetische Ergebnis spielen die Tumorgröße, die Anzahl der befallen Lymphknoten und das Operationsausmaß eine entscheidende Rolle. Die 5 verglichenen Bestrahlungskonzepte waren in dieser Untersuchung kritisch betrachtet hinsichtlich des kosmetischen Ergebnisses gleichwertig, die Hypothese „Das kosmetische Ergebnis nach brusterhaltender Mammakarzinomtherapie wird von der adjuvanten Bestrahlungstechnik (WBI ohne Boost, WBI mit 10,0 Gy percutanem Boost, WBI mit 16,0 Gy percutanem Boost, WBI mit interstitiellem Boost und alleinige interstitielle PBI) beeinflusst“ hat sich nicht bestätigt. Die Globaleinschätzung der Gesundheit und Lebensqualität fiel im untersuchten Kollektiv nach abgeschlossener Mammakarzinomtherapie durchschnittlich gut aus (MW 66,0 ± 22,4) und zeigte im Vergleich zu gleichaltrig gesunden Frauen kaum Unterschiede. Auch die Funktionsskalen und Symptomskalen wurden mit ausgezeichnet bis gut bewertet, zeigten im Vergleich zu gleichaltrigen gesunden Frauen (60-69 Jahre) aber signifikant schlechtere Bewertungen der Rollenfunktion / Arbeitsfähigkeit (p=0,017), sozialen Funktion (p=0,018), Schlafstörungen (p=0,035) und Kurzatmigkeit (p=0,016). Ein signifikanter Zusammenhang zwischen der Lebensqualität und dem kosmetischen Ergebnis fand sich nur bei der ärztlichen Kosmetikbeurteilung und dem Lebensqualitätsteilbereich Sexualfunktion. Die Hypothese „Die Lebensqualität nach brusterhaltender Mammakarzinomtherapie wird vom kosmetischen Ergebnis beeinflusst“ kann somit nur im Teilbereich Sexualfunktion und auch nur in der kosmetischen Bewertung durch den Arzt bestätigt werden. Für die objektive Erfassung des kosmetischen Ergebnisses ist eine weitere Entwicklung und Etablierung objektiver, einheitlicher und durchgängig anwendbarer Messverfahren notwendig. Dabei sollten auch präoperative Bewertungen und Fotodokumentationen mit einbezogen werden. Letztlich spielen aber die Heilung, die Zufriedenheit und das Wohlbefinden der Patientinnen die entscheide Rolle. Die Erfassung der Nebenwirkungen und subjektiven Lebensqualität spielt daher im klinischen Alltag eine wichtige Rolle.:INHALTSVERZEICHNIS ABBILDUNGSVERZEICHNIS I ABKÜRZUNGSVERZEICHNIS VII 1 EINLEITUNG 1 1.1 Epidemiologie 1 1.2 Therapie 3 1.3 Ziel dieser Arbeit 5 2 MATERIAL UND METHODEN 7 2.1 Versuchsplanung 7 2.2 Patienteneinschluss 8 2.3 Datenerhebung 9 2.3.1 Ablauf 9 2.3.2 Patientencharakteristika 10 2.3.2.1 Altersverteilung 10 2.3.2.2 Menopausenstatus 10 2.3.2.3 Body Mass Index (BMI) 10 2.3.2.4 Brustgröße 11 2.3.2.5 Nachbeobachtungszeit 11 2.3.2.6 Rezidivfreiheit 11 2.3.2.7 Sekundärmalignomrate 11 2.3.2.8 Familienstand 12 2.3.3 Tumorcharakteristika 12 2.3.3.1 Histologie 12 2.3.3.2 TNM Stadien 12 2.3.3.3 Grading 14 2.3.3.4 Rezeptorstatus 14 2.3.3.5 Her-2-Status 15 2.3.3.6 Risikoklassifizierung nach St. Gallen 2007 15 2.3.3.7 Tumorlokalisation 16 2.3.4 Therapie 17 2.3.4.1 Operationstechniken 17 2.3.4.2 2. Operation 17 2.3.4.3 Axilladissektion 17 2.3.4.4 Endokrine Therapie 17 2.3.4.5 Chemotherapie 18 2.3.4.6 Antikörpertherapie 18 2.3.4.7 Bestrahlungskonzepte 18 2.3.5 Nebenwirkungen 20 2.3.5.1 Akute Nebenwirkungen 20 2.3.5.2 Späte Nebenwirkungen 20 2.4 Beurteilung der Kosmetik 23 2.4.1 Beurteilung der Kosmetik durch den Untersucher 23 2.4.2 kosmetische Selbsteinschätzungen der Patientinnen 23 2.4.3 Beurteilung der Kosmetik durch die Rater 24 2.5 Beurteilung der Lebensqualität 26 2.5.1 EORTC-Fragenbögen 26 2.5.2 Referenzdaten zur Lebensqualität 26 2.6 Statistische Analyse 27 3 ERGEBNISSE 29 3.1 Patienteneinschluss 29 3.2 Patientencharakteristika 30 3.2.1 Altersverteilung 30 3.2.2 Menopausenstatus 30 3.2.3 Body Mass Index (BMI) 30 3.2.4 Brustgröße 31 3.2.5 Nachbeobachtungszeit 31 3.2.6 Rezidivfreiheit 32 3.2.7 Sekundärmalignomrate 32 3.2.8 Familienstand 33 3.3 Tumorcharakteristika 34 3.3.1 Histologie 34 3.3.2 TNM Stadien 34 3.3.3 Grading 36 3.3.4 Rezeptorstatus 36 3.3.5 Her-2-Status 37 3.3.6 Risikoklassifizierung nach St. Gallen 2007 37 3.3.7 Tumor-Lokalisation 37 3.4 Therapie 38 3.4.1 Operationstechniken 38 3.4.2 2. Operation 38 3.4.3 Axilladissektion 38 3.4.4 Endokrine Therapie 39 3.4.5 Chemotherapie 39 3.4.6 Antikörpertherapie 39 3.4.7 Bestrahlungskonzepte 39 3.5 Nebenwirkungen 44 3.5.1 Akute Nebenwirkungen 44 3.5.2 Späte Nebenwirkungen 44 3.5.2.1 Schuppung / Rauheit 44 3.5.2.2 Teleangiektasien 45 3.5.2.3 Fibrosen / Narbenveränderungen 46 3.5.2.4 Atrophien / Kontraktionen 46 3.5.2.5 Brustvolumendifferenzen 47 3.5.2.6 Mamillenstand 48 3.5.2.7 Brachiales Lymphödem und Armbeweglichkeit 48 3.5.2.8 Ein- und Austrittsstellen der Brachytherapiekatheter 48 3.6 Kosmetik 49 3.6.1 Kosmetikbewertung 49 3.6.2 Vergleich der Bestrahlungskonzepte 55 3.6.3 Vergleich der Einflussfaktoren und Nebenwirkungen 59 3.7 Lebensqualität 69 3.7.1 Globaleinschätzung 69 3.7.2 Funktionsskalen 71 3.7.3 Symptomskalen 75 4 DISKUSSION 79 4.1 Patientenkollektiv 79 4.2 Kosmetik 80 4.2.1 Testverfahren zur Beurteilung der Kosmetik 80 4.2.2 Kosmetisches Ergebnis und Einfluss der Bestrahlung 83 4.2.3 andere Einflussfaktoren auf das kosmetische Ergebnis 86 4.3 Lebensqualität 96 4.3.1 Testverfahren zur Beurteilung der Lebensqualität 96 4.3.2 Lebensqualität und kosmetisches Ergebnis 97 4.3.3 Lebensqualität rezidivfreier Patientinnen und gesunder Frauen 98 4.3.4 Mammakarzinomspezifische Lebensqualität und andere Einflussfaktoren 101 4.4 Kritische Diskussion 105 4.5 Ausblick 108 5 ZUSAMMENFASSUNG 109 6 LITERATURVERZEICHNIS 113 7 ANHANG 127 7.1 Datenerfassungsbogen 127 7.2 Patientenfragebogen 132 7.3 Studienübersicht 140 DANKSAGUNG 141 Erklärung über die eigenständige Abfassung der Arbeit 142 CURRICULUM VITAE 143

Bröstcancer är en av de ovanligare cancerformerna hos män vilket bidragit till att mycket lite forskning gjorts inom området och kunskap om hur männen upplever sin situation saknas. Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva mäns egna upplevelser av bröstcancer. Resultatet visade att det råder brist på information kring sjukdomen och behandlingen till män. De som fått könsspecifik information om bröstcancer hade signifikant bättre resultat på tester som mätte ångest, depressiva symtom och IES som mäter frekvensen av påträngande tankar och undvikande av tankar. Trots att den kliniska och patofysiologiska profilen var densamma som vid kvinnlig bröstcancer så uppstod betydande oro hos den drabbade då en kvinnosjukdom drabbat en man. Majoriteten av männen kände att de hade bra stöd av sina partners. Få män blev introducerade för bröstcancer-sjuksköterskan i öppenvården men i de fallen de blev det så poängterade sjuksköterskan att hon inte hade någon erfarenhet alls av vård av män med bröstcancer. Det rådde delade meningar huruvida männen var intresserade av att ta del av någon form av stöd, antingen individuellt eller i grupp. Det finns behov av att göra vidare studier inom området för att vårdpersonal på ett professionellt sätt ska kunna bemöta patienter i minoritetsgrupper så som män med bröstcancer. / Breast cancer is one of the rarest forms of cancer in men which has contributed to that very little research has been done within the area and that the knowledge about how men perceive their situation is missing. The aim was to, through a literaturestudy describe men’s own experience of breast cancer. The result shows that there is lack of information about the disease and treatment to men. Those who have received gender-specific information about breast cancer had significantly better results on tests that measured anxiety, depressive symptoms and IES which measures the frequency of intrusive thoughts and avoidance of thoughts. Although the clinical and pathophysiological profile was the same as for female breast cancer significant concerns of the affected occurred when a womens disease affected a man. The majority of men felt that they had been well supported by their partners. Few men were introduced for breast cancer nurses in outpatient settings, but in those cases they were the nurse stressed that she had no experience at all in the care of men with breast cancer. Opinion was divided whether the men were interested in taking part in any kind of support, either individually or in groups. There is a need to do further studies in the field to make sure that health care professionals can be able to in a professional manner respond to patients in minority groups such as men with breast cancer.

Bakgrund: I västvärlden är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Överlevnaden har ökat de senaste årtiondena. Detta beror på att det finns bättre behandlingsmetoder samt att fler fall upptäcks tidigare. Insjuknandet av bröstcancer hos kvinnor är ca 20 stycken kvinnor per dag i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier vilka analyserades och granskades. Artikelsökningar genomfördes i vetenskapliga databaserna Cinahl,PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i två kategorier och sex subkategorier där det framkom att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde en negativ påverkan av kroppsbilden, kände oro för omgivningens reaktioner på den förändrade kroppsbilden och upplevde förändrad kvinnlighet. Konklusion: Mastektomi till följd av bröstcancer kan påverka kvinnors upplevelse av att känna kvinnlighet och alla kvinnors upplevelse är unik. Sjuksköterskor behöveri mötet med dessa kvinnor skapa en bild av varje unik kvinnas behov för att skapa en förutsättning för kvinnorna att återfå hälsa och välbefinnande trots sjukdom. / Background: In the western world, breast cancer is the most common form of cancer among women. Survival has increased in recent decades. This is because there are better treatment methods and more cases are detected earlier. The incidence of breast cancer in women is about 20 women per day in Sweden. Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experiences afterundergoing mastectomy due to breast cancer. Methods: Literature study based on 11 qualitative studies which were analyzed and reviewed. Article searches were performed in the scientific databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Results: The results of the analysis resulted in two categories and six subcategories where it emerged that woman who underwent mastectomy experienced a negative impact on the body image, felt anxiety about the reactions of those around them to the changed body image and experienced a change in femininity. Conclusion: Mastectomy due to breast cancer can affect women's experience of feeling femininity and all women's experience is unique. In meeting these women, nurses need to create an image of each unique woman´s need to create a condition for women to regain health and well-being despite illness.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna som drabbar kvinnor i Sverige. Sjuksköterskor som saknade en onkologisk utbildning upplevde att det var svårt att vårda kvinnor med bröstcancer. Kvinnors närstående upplevde ett stort ansvar att ta hand om kvinnorna. Syfte: Var att beskriva kvinnornas upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes enligt Evans analysmodell. Resultat: Det första temat som framkom var ett förändrat liv med subteman att leva med en förändrad kropp och att uppleva oro. Det andra temat som framkom var vikten av stöd från omgivningen och det innehöll subteman att få stöd av kvinnor med bröstcancer, upplevelser av stöd från närstående, behov av stöd från sjukvårdspersonalen samt upplevelser av stöd från religionen. Slutsats: Kvinnorna upplevde kroppsförändringar som begränsade deras möjligheter i tillvaron. Kvinnorna upplevde även oro över framtiden. Kvinnorna fick mer kunskap om bröstcancern när de mötte andra som befann sig i samma situation. Kvinnorna hade både positiva och negativa erfarenheter av stödet de fick från sina närstående och sjukvårdspersonalen. Vissa av kvinnorna upplevde även att religionen gav de hopp och styrka att fortsätta kämpa med sina liv. Nyckelord: Begränsningar, bröstcancer, närstående, sjuksköterskor, stöd, upplevelser / Background: Breast Cancer is one of the most common forms of cancer that affects woman in Sweden. Nurses without an oncological education experienced difficulties caring for women with breast cancer. Relatives to women with breast cancer experienced a great responsibility to take care of the women´s. Purpose: To describe women's experience of living with breast cancer. Method: A qualitative literature review with a descriptive synthesis according to Evans method of analysis. Result: The first theme that occurred was a changed life with the subthemes living with a changed body and experience concern. The second theme that occurred was importance of getting support from the environment and with the subthemes to get support from women with breastcancer, experience of support from relatives, the need of support from healthcare professionals and experiences of support from religion. Conclusion: The women experienced changes within their bodies that limited their opportunities in life. The women also experienced concerns about the future. Meeting other women and gave the women more knowledge about breast cancer. The women had both positive and negative experiences of the support they received from their relatives and the healthcare professional. They also felt that religion gave them hope and strength to continue to fight with their lives.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Tidigare studier fastställer att kvinnor med bröstcancer hamnar i chock vid cancerbeskedet och har ett stort behov av stöd under behandling. Statistiskt pekar förekomsten på en ökning av cancerfall. För att ge så god omvårdnad som möjligt behöver det undersökas vilket behov av stöd och information patienterna har under sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet med litteratursökningen var att undersöka kvinnors behov av stöd och information i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och CINAHL användes för artikelsökningen. Inklusions- och exklusionskriterier genomfördes. Kvaliteten på studierna granskades utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall och analyserades sedan efter Fribergs (2017) metodbeskrivning. Resultat: Resultatet har två huvudteman: information och stöd; samt sex subteman: hur information förmedlades, sjuksköterskans betydelse och roll i informationsprocessen, emotionellt stöd från sjuksköterskan, socialt stöd från anhöriga, när stödet är missriktat, egna stödjande strategier. Konklusion: Den bröstcancerdrabbade hade ett stort behov av framför allt individuell information och emotionellt stöd under hela vårdförloppet. Sjuksköterskan var ett oumbärligt stöd för många patienter och hade en viktig roll vid tillfrisknandet. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in the world. Previous studies establish that women with breast cancer end up in shock at the cancer diagnosis and have a great need for support during treatment. Statistically, the incidence indicates an increase in cancer cases. In order to provide the best possible care, it is necessary to investigate the need for support and information the patients have during the course of the disease. Aim: The purpose of the literature search was to investigate women's need for support and information in connection with breast cancer. Method: A literature review with a qualitative approach based on 10 studies.  The Literature searches were performed in the databases CINAHL and Pubmed. Inclusion and exclusion criteria were implemented. The quality review of the selected studies was carried out with SBU:s review template for qualitative studies, and the analysis was based on Friberg´s (2017) method description. Results: The results emerged two main themes which were information and support. Six subthemes were extracted from the main themes: how information was conveyed, the importance and role of the nurse in the information process, emotional support from the nurse, social support from relatives, when the aid is misdirected, own support strategies. Conclusion: The breastcancer sufferer had a great need for, above all, individual information and emotional support throughout the care process. The nurse was an indispensable support for many patients and played an important role in recovery.