Vi har valt att titta på den fysiska aktivitet som räknas till den friskvård som arbetsplatsen erbjuder. Det handlar om att hjälpa sina medarbetare till en god personlig hälsa, samtidigt som arbetsgivaren själv vinner på hälsosamma medarbetare. Studiens hälsopedagogiska idé innebar att belysa vad som möjliggör till fysisk aktivitet och hur arbetsplatsen kan bidra till personlig utveckling gällande den fysiska hälsan. Syftet med studien var att belysa hur medarbetare och arbetsgivare beskriver aspekter som påverkar möjligheten till att utföra fysisk aktivitet i arbetsgivarens regi. För att analysera och tolka studien har vi använt oss av en teori och ett perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och ett salutogent perspektiv. Studien utgick från en kvalitativ ansats där enskilda intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av åtta respondenter varav fyra var arbetsgivare och fyra var medarbetare. Studien kunde av resultatet konstatera att det är viktigt för arbetsgivaren att involvera medarbetarna i det utbud som erbjuds för att så många som möjligt ska nyttja friskvården på företaget. Det är även viktigt för arbetsgivaren att ta tillvara på den sociala tillhörigheten som uttalats vara en stor motiverande faktor och bibehålla denne som en positiv aspekt i medarbetarnas vardag. / In this study, we have chosen to look at the physical activity that counts as the wellness that the workplace offers. It is about helping your employees to good personal health, at the same time as the employer itself benefits from healthy employees. The study's health pedagogical idea meant to shed light on what enables physical activity and how the workplace can contribute to personal development regarding physical health. The purpose of the study was to shed light on how employees and employers describe aspects that affect the possibility of performing physical activity under the auspices of the employer. To analyze and interpret the study, we have used a theory and a perspective, Bronfenbrenner's developmental ecological model and a salutogenic perspective. The study was based on a qualitative approach where individual interviews were used as a data collection method. The sample consisted of eight respondents, four of whom were employers and four were employees. The study was able to establish from the results that it is important for the employer to involve the employees in the range offered so that as many as possible will use the wellness at the company. It is also important for the employer to take advantage of the social affiliation that has been stated to be a major motivating factor and maintain it as a positive aspect in the employees' everyday lives.

When a child for some reason can’t live with their parents it is up to the welfare system to provide a home and care for that child. In Sweden long-term foster care placements are the most common state interventions for those children. Recent studies have shown that as much as one out of four foster care placements break down in the child’s adolescent years. To experience one or a series of tough separations from important elders has shown to have negative effects on the development of the child. This does not align with the welfare systems’  responsibility to always act in favor of the child. Always acting in favor of the Child is at the core of the Convention on the rights of the Child. In the following qualitative content analysis five state documents (three from the National Board of Health and Welfare, one from The Ombudsman for Children and one governmental investigation document) have been examined. The aim of the analysis is to examine how the documents portray placement breakdowns in foster care and how much they focus on the child rights perspective in their portrayals. Previous research and two theories regarding children are used as the theoretical framework to help analyze the essay results. The two theories are Bronfenbrenner's ecological system theory of child development and the theory of childhood sociology with emphasis on children as actors. This essay comes to the conclusion that the state documents are well informed of the complex nature of placement breakdowns and the dissonance between the problem of breakdowns and the child’s right perspective. The documents also contain a number of interventions that in theory could reduce the number of breakdowns. What is revealed is that the process of acknowledging the problem, finding a solution and implementing it in the social care practice takes a lot of time and is a slow process. The discussion includes that further research of what can be done on a municipal level would be of use.

Övervikt och fetma är ett växande problem i samhället. Med hjälp av fysiskaktivitet kan man arbeta för att förhindra detta. Förskolan är en viktig del iarbetet, eftersom en stor del av alla barn mellan 1-5 år är inskrivna i förskolanoch spenderar mycket av sin vakna tid där. Forskning visar att det råder delademeningar om hur upplevelsen av att bo och växa upp på landsbygden ser ut.Syftet med den här studien är att utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektivstudera hur verksamma förskollärare på landsbygden beskriver hur arbetet medfysisk aktivitet formas. Kvalitativa intervjuer med förskollärare verksamma pålandsbygden har genomförts för att försöka svara på syftet och frågeställningen. Resultatet i studien presenterar utifrån de olika nivåerna i den utvecklingsekologiska modellen informanternas svar. Dessa visar att för att kunnaskapa förståelse för hur olika instanser i samhället samverkar för barnet sombefinner sig i mitten av modellen. Slutsatsen av studien visar att utifrån Bronfenbrenners modell formas platsen, barnens närmiljö, genom olika nivåer isamhället. De nivåer som presenterats i studien visar på hur viktig interaktionen mellan dessa är för att förstå och kunna skapa förutsättningar för barn iförskolan att utvecklas inom fysisk aktivitet. / Overweight and obesity are a growing problem in society. With the help ofphysical activity, one can work to prevent this. Preschool is an important partof the work, as a large proportion of all children between 1-5 years old areenrolled in preschool and spend much of their waking time there. Researchshows that there are divided opinions about what the experience of living andgrowing up in rural areas looks like. The purpose of this study is to studyfrom a developmental ecological perspective how active preschool teachersin rural areas describe how work with physical activity is formed. Qualitativeinterviews with preschool teachers working in rural areas have been conducted to try to answer the purpose and the question. The results of the studypresent the respondents' responses based on the different levels of the developmental ecological model. These show that in order to create an understanding of how different instances in society interact for the child who is in themiddle of the model. The conclusion of this study shows that based on Bronfenbrenner's model the place, the children's local environment, is formedthrough different levels of society. The different levels presented in this studyshows how important the interaction between these are. By understandingand being able to create the conditions for children in preschool to develop inphysical activity.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera förskollärares upplevelser av att arbeta i förskolor som är belägna i särskilt utsatta områden i Stockholms län. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer av sju förskollärare i fem kommunala förskolor, materialet har analyserats med stöd av Urie Bronfenbrenners utvecklings­ekologiska teori. Studiens resultat visar på hur olika samhällssystem samspelar men också motarbetar varandra och att områdenas kriminalitet samt subkulturer och normer dvs. det parallella samhället påverkar förskolornas verksamhet. Förutom det så synliggörs kulturkrockar mellan det officiella makrosystemet och det lokala inofficiella makrosystemet som kan inverka på barns utveckling och identitets­skapande och den framtida vuxenrollen. Studiens slutsats är att det som gäller i teorin t.ex. allas lika värde inte alltid gäller i praktiken, dessutom verkar vissa av vårdnadshavares kulturella normer godtas till viss del i förskolorna.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om samverkan mellan förskola och vårdnadshavare, som har barn i behov av särskilt stöd. Studien baseras på förskollärares tankar och resonemang som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet utgår ifrån Bronfenbrenners systemteori, vilken avser att synliggöra de komplexa relationer som omger ett barn i behov av särskilt stöd. I denna studie fokuseras de tre första nivåerna i Bronfenbrenners systemteori; micro-, meso- och exosystemet. Genom att arbeta utifrån denna teori kan man få en bättre förståelse för hur olika faktorer i barnets omgivning kan påverka barnets beteende och lärande. Till exempel kan man analysera hur familjen, skolan, vännerna, samhället samspelar och skapar olika möjligheter och utmaningar för barnet. I denna studie fokuseras förskollärarnas resonemang avseende samverkan med barnets vårdnadshavare. Teorin hjälper oss att identifiera styrkor och svagheter i de olika systemen och hur man kan stödja barnets utveckling på bästa sätt. Studiens resultat visar att en god samverkan mellan förskolan och vårdnadshavare gynnar barn som är i behov av särskilt stöd. Vidare vikten av att samarbetet i arbetslagen som möter barnet fungerar, så att ett gemensamt förhållningssätt med entydiga rutiner skapas. Det behövs en nära relation mellan förskollärarna och alla vårdnadshavare för att barnets behov ska kunna säkerställas. Studien visar att förskollärare har en viktig roll i att skapa en inkluderande förskola, där alla barn kan utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar. I detta arbete är samverkan med vårdnadshavarna av stor betydelse för att skapa tillit och en trygg utvecklande tillvaro för barnen. Nyckelord: Samverkan, förskola, vårdnadshavare, barn i behov av särskilt stöd, Bronfenbrenners systemteori, samarbetsarbete, kommunikation / The purpose of this study is to contribute to knowledge about collaboration between the preschool and guardians, with children in need of special support. Five semi-structured interview with preschool teachers’ is conducted. The analysis is based on Bronfenbrenner’s system theory, which aims to make visible the complex relations surrounding a child, in need of special support. This helps us to gain understanding of how various factors in the child’s environment affects the child’s behavior and learning. For example, you can analyze how the family, school, friends, society interact and create different opportunities and challenges. In this study, I focus on three levels of Bronfenbrenner’s system theory the micro-, meso- and exo-systems. The focus of this study is the pre-school teachers’ reasonings regarding cooperation with the child’s guardian. Using Bronfenner’s system theory, we canidentify strengths and weaknesses that enable us, as preschool teachers, to support the child in the best way. The result shows that it is important that the preschool teachers cooperate with a united approach and keep unambiguous routines. A close relationship between the preschool teachers and all guardians is necessary to ensure that the child’s needs are satisfied. The study shows that preschool teachers have an important role in creating an inclusive preschool, where all children can develop and learn based on their individual conditions. The cooperation with the guardians is of great importance, for the success, creating a trustful and safe daily care and education at the preschool for all children. Keywords: Preschool, guardian, collaboration, children in need of special support, Bronfenbrenner's systems theory, collaborative work, communication

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I