Betydelsen av självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ses som efter-strävansvärt i både forskning, lagstiftning och i aktuella offentliga dokument, men flera studier visar att det finns ett gap mellan de politiska intentionerna och praxis. Hur självbestämmande och brukarinflytande ska förstås och omsättas i praktiken är inte närmare specificerat av lagstiftaren, vilket skapar tolkningsut-rymme. Den positiva laddning som begreppen har hör därmed samman med att de tas för givna som eftersträvansvärda, utan att konsekvenser av olika tolk-ningsmöjligheter problematiseras. Syftet med avhandlingen var att öka förstå-elsen för de möjligheter och hinder som finns för hjälptagarens inflytande i hem-tjänstens vardag genom att studera den påverkan som olika idealtypiska perspek-tiv har. Som analysinstrument utvecklades tre idealtypiska perspektiv: det soci-ala, det medicinska och det marknadsekonomiska, som har sina egna bakomlig-gande logiker, och som finns som styrande perspektiv i hemtjänsten genom att påverka tolkningar och handlingar. Det empiriska materialet utgjordes av intervjuer med hjälptagare, vårdbiträden och ledningspersoner i fyra arbetsgrupper från olika kommuner. I resultatet visa-des att de fyra arbetsplatserna var organiserade på olika sätt och att de hade egna sociala regelsystem med kännetecken från de tre perspektiven i olika hög grad. De sociala regelsystemen var styrande över vad vårdbiträdena förväntades och kunde göra i vardagsarbetet, vilket i sin tur innebar att begreppet brukarinflytan-de fick olika innebörd. Över hälften av hjälptagarna i studien var 80 år eller äldre och det visade sig att de ville ha inflytande över de egna hjälpinsatserna, samti-digt som de upplevde att det fanns brister. Viljan till inflytande handlade främst om att bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp. De största problem-områdena var att vårdbiträdena var så jäktade att de inte hann framföra sina öns-kemål, att de kommunala riktlinjerna begränsade deras möjlighet att få önskad hjälp, att man befann sig i en beroendesituation samt att de som hjälptagare sak-nade grundläggande kunskap om de beslutade insatsernas innehåll och omfång. Avhandlingen har fått namnet Inflytandets paradoxer, vilket står för de mot-sägelsefulla fenomen som vårdbiträdet är ställd inför i vardagen, i bemötandet av hjälptagarens strävan efter inflytande och självbestämmande. Paradoxerna är motsägelsefulla till sin natur genom att det inte finns en självklar handlingsstra-tegi för hur inflytande och självbestämmande ska bemötas. De fyra paradoxer som identifierades berör liknande områden som hjälptagarna upplevde som kri-tiska. Det var tiden där motsättningen låg mellan processtid och lineär tid, det var biståndsbeslutet som ramverk där motsättningen fanns mellan detaljerade beslut och rambeslut, det var balanseringen mellan beroende och ansvar, där motsätt-ningen handlade om vilket ansvar som gavs hjälptagaren, samt, kunskap och tolkningsföreträde, där motsättningen fanns mellan vem som hade mest legitim kunskap i olika situationer. För att förstå varför vårdbiträdena hanterade motsätt-ningarna som de gjorde analyserades dessa i relation till arbetsplatsernas sociala regelsystem, vilka i sin tur var färgade av de tre idealtypiska perspektiven.

Psykisk ohälsa är idag ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Syftet med studien var att inom socialpsykiatrin undersöka samverkan, personcentrering och brukarinflytande för brukare med psykisk ohälsa. Syftet var också att kartlägga hur COVID-19 pandemin har påverkat organisationernas planerade insatser för brukarinflytande. Kvalitativ ansats användes för att intervjua olika professioner för att undersöka hur deras samverkan bidrog till brukarinflytande. Sammanlagt intervjuades 8 personer. Resultatet visade två kategorier: samverkan är nödvändig för arbete med brukarinflytande och personcentrering samt COVID-19 pandemin har begränsat organisationernas planerade insatser för brukarinflytande. Resultatet visade att brukarinflytande var en viktig del av arbetet som bidrog till att brukarna alltid var i centrum med att vara en del av utformningen av insatserna. Genom brukarnas delaktighet och inflytande kunde den psykiska ohälsan motverkas och bidra till välmående. De slutsatser som kan dras av studien var att samverkan var svår men samtidigt väldigt viktigt. Det behövdes samarbete med många aktörer för att samverkan skulle vara lyckat och naturlig del av arbetsprocessen för personcentrering och brukarinflytande.

Mental helathcare in Sweden is organized both by the healthcare sector and the municipal sector. Historically, there has been great ideological adaption which has given the municipalities a greater responsibility in mental healthcare. This change was concieved by political reforms and legislation with the aim of conducting more client-focused interventions to promote the users´ indenpendence and influence in their own life and care. This study focuses on how the unit managers of municipal mental healthcare organizations generate possibilities to involve user influence in their organizations. Through eight semi-structured interviews with unit managers, we find that the individual manager, legislation and the lack of political orientations and policies affect the outcome of user influence in the social work of mental health care. Through the result the authors could identify a few distinct key notions which contributed to the mapping of the discourse. Furthermore, the use of these key notions by the unit managers gives them the power to reproduce and construct the discourse which constitutes the practice of user influence in mental healthcare.

This is a qualitative study based on interviews with unit managers working by the entitlement law LSS, Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The purpose of this study is to get an understanding of how unit managers in the LSS area perceive, work with and have experience of user influence in their organizations. The implementation of previous research makes an easier understanding of what the professional role means for both the organization and the user of welfare services. The main result of the study shows that the unit managers have a significant role for the user influence and that user influence needs further development in their organizations. Unit managers work to equalize social differences and compensate for the user's care needs. User influence is therefore needed for users to be able to become as independent as possible.  The unit manager works according to organizational conditions and creates strategies while using their professional discretion. Which promotes participation and self-determination for the user and their way of life. The result fills a knowledge gap regarding the unit manager's professional role and work for and with user influence in practice within the law of LSS. The study's theoretical approach is based on the theories of human-treating organizations, social citizenship and a model that explains society views different levels of disability and the user's personal autonomy.