Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrån den nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjänsten, men på vilket sätt och i vilken omfattning varierar och påverkas till stor del av vilken socialsekreterare brukaren träffar. När vård enligt LVM ligger nära till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister från socialsekreterarens sida. Samtliga brukare framhåller att kommunikation och delaktighet underlättar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen. En god relation till socialsekreteraren innebär ett fungerande inflytande, även om några brukare upplever att de inte alltid vågar vara helt ärliga med sina tankar på grund av oro för inskränkningar i inflytandet. Brukarens underläge i en ojämlik relation är närvarande, om än inte uttalat.

User participation within social work has caught more attention in the public sector of Sweden. The aim of this study is to gain understanding of how user participation as taking into consideration in the field of care for the elderly. The study is based on six semi-structured interviews with six social service officers, therefore the study is based on their perspectives and experiences. In order to gain qualitative data, the method of meaning categorization was used, which resulted in three association themes: user participation, limitations, relationships and approach. The results were then analyzed together with previous research, and through Lipskys’ (1980) theory “Street-level bureaucrats”. The results of the study indicate that user participation is complex in practice and therefore the social service officer have to find a way to manage and implement user participation in their work. Also, that there are some factors that affect user participation e.g. guidelines, relatives, users with cognitive impairment and furthermore the social service officer himself.

Social workers who working with housing support through the Social Services Act (SOL) has in their profession several factors to take into account to create influence for the individual users. They are governed by the rules of the local organization, their own valuations as well as the users will and needs which constitutes their discretion. The aim of this study was to investigate how professionals experience and act to realize users influence as well as which difficulties they may meet and how they handle them. In order to fulfill the aim qualitative interviews have been used and subsequently analyzed by the theoretical frameworks “empowerment” and “discretion”. The result showed that professionals wants to meet the users requests but they use their discretion in different ways. For example follow the rules of the organization, ignore them or find ways to go around them. The financial constraints of the organization, the fact that they have more users in need of support and that their assignments are more micromanaged are factors that limit user influence.

Title: User influence for people with a dementia diagnosis within the social work for home care services.  This bachelor thesis studies the user influence for elderly people with a dementia diagnosis in the social work surrounding home care services. The bachelor thesis has a qualitative study design. The “vignette method” was used for the interviews which means that the interviewees read a fictional case, after which they were asked questions in connection to the case. Eight social workers from four different municipalities working with home care services for elderly participated in our interviews. After the interviews had taken place the material was overlooked and divided into four main themes that later served as headlines for our results and analysis. The results were analyzed using Michael Lipsky theory of  Street-level-bureaucracy as well as the theory of ethics of duty and ethics of consequences. It was found that user influence for people with a dementia diagnosis is a complex issue, which is difficult in practice. The social workers working with at home services face various obstacles in their work such as relatives to people with dementia putting their own needs first or people with dementia who refuse to receive help, despite needing it greatly. Our result showed that the social workers use different strategies to handle these obstacles. In our results and analysis we also discuss the social workers guidelines set by their municipality that can be used for support and guidance. Depending on which municipality the social workers worked for our results showed that some are more likely to act beyond the guidelines in favour of the elderly and use their legal right for room for maneuver, while others hardly act beyond the guidance of the guidelines set by the municipality.

Syftet med studien är att undersöka personalens upplevelser av att möjliggöra brukarinflytande på verksamhetsnivå inom LSS. Inflytande på verksamhetsnivå innebär att kunna påverka beslut som verksamheten handhar med. Områden som studien har sitt fokus på är aktiviteter som genomförs på fritiden och att förändra lokaler på boendet. Det som arbetet kommer att belysa är hur personalen arbetar för att ge brukaren inflytande, samt vilka svårigheter och begränsningar personalen upplever med att tillgodose brukarens önskemål om aktiviteter och lokalanpassning. I resultatet av denna studie framgår det att svårigheter som bristande engagemang påverkar personalens möjligheter med att uppnå brukarinflytande. Det framgår även i resultatet att personalen upplever sitt handlingsutrymme begränsat med att tillgodose brukarens önskemål. De element som utgör en begränsning i personalens handlingsutrymme är främst brukarnas ekonomi, bemanning och arbetsschemat. / The purpose of the study is to investigate the staff’s experiences of enabling user influence at the organizational level within LSS. Influence at the organizational level means being able to affect decisions that the o handles. Areas that the study focuses on are activities that are implemented in leisure time and changing premises at the accommodation. What the work will emphasize on is how the staff works to give the user influence, and what difficulties and limitations the staff experience in satisfying the user’s desires for activities and local adaptation. The results of this study show that difficulties such as lack of commitment affect the staff’s opportunities to achieve user influence. It also appears from the results that the staff experience their room for maneuver limited in satisfying the user’s desires. The elements that constitute a limitation in the staff’s room for maneuver are mainly the users’ finances, staffing and work schedule.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och värdigt liv hos äldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet från analysen är att inflytande för äldre i samhället gått från en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den äldre som något skiljt från samhället och att man försöker tillskriva äldre nya roller. / This composition aims to investigate, trough a discourse analysis, how the public investigations of the government construct the conception of influence and dignity for older persons. The main result of the analysis is that influence for older persons are perceived as something collective that develops to something more individual, that government tries to ascribe older persons new roles and that the government tend to perceive the old person as something secluded from the rest of the society.

Studien undersöker hur enskilda biståndshandläggare hanterar frågor om brukarinflytande för personer med demenssjukdom i Västerbottens mindre kommuner. Brukarinflytande undersöks på organisatorisknivå såväl som utifrån den enskilde biståndshandläggarens perspektiv. Studien bygger på tidigare forskning som belyser komplexiteten i utrednings- och beslutsprocessen för klienter med demenssjukdom. Utmaningar och möjligheter för brukarinflytande i små kommuner, inklusive faktorer som klienternas kognitiva begränsningar, konflikter mellan olika aktörer och kommunikationssvårigheter. Empiri har insamlats genom fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem biståndshandläggare verksamma i fem olika mindre kommuner i Västerbotten. Studiens empiri analyseras med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att biståndshandläggarna i studien övergripande visar en ambition om att öka brukarinflytandet och respektera klienternas rätt till självbestämmande. Vidare visar även resultatet på komplexa processer och svåra överväganden där individens rätt till självbestämmande ibland måste balanseras mot individens välbefinnande.

The present study's purpose was to investigate the home care staff's experiences of working as key workers, which factors they consider is relevant to key working and what obstacles and opportunities they experience in their work as a key worker. The study also focused on how the home care staff perceive that key working can enable user influence. A qualitative approach was used and the material for the study was collected through semi-structured interviews. The result shows that there are areas for improvement that may develop key working. The study shows that the staff generally feel that working as a key worker works well and that it can enable user influence in many areas. The study finally illustrates factors such as continuity, working relationship oriented, and taking responsibility, as significant for key working to work as successfully as possible. / Föreliggande studies syfte var att undersöka hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med kontaktmannaskap, vilka faktorer de anser är av betydelse för ett fungerade kontaktmannaskap samt vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt arbete med kontaktmannaskap. Därtill fokuserade studien på hur hemtjänstpersonalen upplever att ett kontaktmannaskap kan möjliggöra brukarinflytande. En kvalitativ ansats användes och materialet till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns hinder som kan påverka personalen att uppnå det som är syftet med kontaktmannaskapet samt att det finns förbättringsområden som kan utveckla kontaktmannaskapet. Studien visar att personalen överlag upplever att arbetet med kontaktmannaskapet fungerar bra samt att de upplever att ett kontaktmannaskap kan möjliggöra brukarinflytande inom många områden. Studien åskådliggör slutligen faktorer såsom kontinuitet, att arbeta relationsorienterat samt att man tar sitt ansvar som kontaktman som betydande, för att ett kontaktmannaskap ska fungera så framgångsrikt som möjligt.

<p>Sammanfattning</p><p>Betydelsen av självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ses som efter-strävansvärt i både forskning, lagstiftning och i aktuella offentliga dokument, men flera studier visar att det finns ett gap mellan de politiska intentionerna och praxis. Hur självbestämmande och brukarinflytande ska förstås och omsättas i praktiken är inte närmare specificerat av lagstiftaren, vilket skapar tolkningsut-rymme. Den positiva laddning som begreppen har hör därmed samman med att de tas för givna som eftersträvansvärda, utan att konsekvenser av olika tolk-ningsmöjligheter problematiseras. Syftet med avhandlingen var att öka förstå-elsen för de möjligheter och hinder som finns för hjälptagarens inflytande i hem-tjänstens vardag genom att studera den påverkan som olika idealtypiska perspek-tiv har. Som analysinstrument utvecklades tre idealtypiska perspektiv: det soci-ala, det medicinska och det marknadsekonomiska, som har sina egna bakomlig-gande logiker, och som finns som styrande perspektiv i hemtjänsten genom att påverka tolkningar och handlingar.</p><p>Det empiriska materialet utgjordes av intervjuer med hjälptagare, vårdbiträden och ledningspersoner i fyra arbetsgrupper från olika kommuner. I resultatet visa-des att de fyra arbetsplatserna var organiserade på olika sätt och att de hade egna sociala regelsystem med kännetecken från de tre perspektiven i olika hög grad. De sociala regelsystemen var styrande över vad vårdbiträdena förväntades och kunde göra i vardagsarbetet, vilket i sin tur innebar att begreppet brukarinflytan-de fick olika innebörd. Över hälften av hjälptagarna i studien var 80 år eller äldre och det visade sig att de ville ha inflytande över de egna hjälpinsatserna, samti-digt som de upplevde att det fanns brister. Viljan till inflytande handlade främst om att bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp. De största problem-områdena var att vårdbiträdena var så jäktade att de inte hann framföra sina öns-kemål, att de kommunala riktlinjerna begränsade deras möjlighet att få önskad hjälp, att man befann sig i en beroendesituation samt att de som hjälptagare sak-nade grundläggande kunskap om de beslutade insatsernas innehåll och omfång.</p><p>Avhandlingen har fått namnet Inflytandets paradoxer, vilket står för de mot-sägelsefulla fenomen som vårdbiträdet är ställd inför i vardagen, i bemötandet av hjälptagarens strävan efter inflytande och självbestämmande. Paradoxerna är motsägelsefulla till sin natur genom att det inte finns en självklar handlingsstra-tegi för hur inflytande och självbestämmande ska bemötas. De fyra paradoxer som identifierades berör liknande områden som hjälptagarna upplevde som kri-tiska. Det var tiden där motsättningen låg mellan processtid och lineär tid, det var biståndsbeslutet som ramverk där motsättningen fanns mellan detaljerade beslut och rambeslut, det var balanseringen mellan beroende och ansvar, där motsätt-ningen handlade om vilket ansvar som gavs hjälptagaren, samt, kunskap och tolkningsföreträde, där motsättningen fanns mellan vem som hade mest legitim kunskap i olika situationer. För att förstå varför vårdbiträdena hanterade motsätt-ningarna som de gjorde analyserades dessa i relation till arbetsplatsernas sociala regelsystem, vilka i sin tur var färgade av de tre idealtypiska perspektiven.</p>

The aim of this study was to gain knowledge about how professionals experience user influence within family-treating residential care. To collect empiricism for this study semi structed interviewes was conducted with eight employees within family-treating residential care. These interviews were later processed through a content analysis, it becomes clear that the participants acknowledged the importance of user influence within its own treatment. Further on, the result has been analysed by the theory called empowerment and previous research within the current subject, ”user influence within family-threating residential care”. However, the result of this study is that the user influence should always exist though in certain circumstances it should be limited.