Syftet med studien är att förstå biståndshandläggares upplevelser i deras yrkesprofession när det kommer till personer med en demenssjukdom. För att få en djupgående bild om ämnet var kvalitativ metod bäst lämpad med en hermeneutistiskt vetenskaplig ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes med sex biståndshandläggare med en erfarenhet på minst två år, i tre olika kommuner i Stockholms län. Vi analyserade vår insamlade empiri med hjälp av en latent innehållsanalys vilket resulterade i två huvudteman och sex underteman. I resultatet har vi jämfört vår insamlade empiri med tidigare forskning samt mot teoretiska perspektiv och begrepp som organisationsteori, gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme samt klientrelationen. Vi har kommit fram till att biståndshandläggare upplever en viss problematik med att bedöma omsorgsinsatser till personer med demenssjukdom. Biståndshandläggare känner ofta en maktlöshet i sin yrkesprofession då det saknas riktlinjer och utbildning inom området demens. Biståndshandläggare måste även vidga sitt handlingsutrymme för att påverka brukarinflytandet hos den demenssjuke. / <p>2019-01-15</p>

This study was made to examine what the Fountain house can do to help their members and how the members feel about their situation and their ability to participate in their rehabilitation. To do so we contacted one of the Fountain houses in Sweden, located in Falkenberg, to get a better view of what their members thought about the process. Our main purpose with this study was to turn the spotlight on what the Fountain house organization means to its members. To do so we had two main questions that we wanted to examine more closely:  How do the members experience the Fountain house organization?  To which extend do the members feel that they are allowed to participate in their rehabilitation?  How much influence do the members feel that they have? For this study we choose to use the qualitative method which included a lot of literature research, observations and interviews with members of the Fountain house organization. Our study also included looking at other researchers work and how they choose to approach their interview participates. We did this to get a grip on how we could structure our own interviews to work out for the best. The main result of our study was that no matter what your reason for joining a Fountain house may be, the result of your membership will keep you feeling better about yourself in a way that makes you more available to accept the fact that you can do whatever you set your mind to.

Ser vi till de villkor som råder inom de särskilda ungdomshemmen har personalen en dubbel funktion i sitt arbete med ungdomarna. Detta då de särskilda ungdomshemmens uppgift är att verkställa vård och behandling utan den enskildes samtycke. Vidare ska verksamheten utöva särskild noggrann tillsyn över de ungdomar som är placerade där samtidigt som personalen ska beakta den unges rätt till självbestämmande och integritet. Ett ökat brukarinflytande för de personer som nyttjar offentliga tjänster har diskuterats flitigt den senaste tiden. Diskussionen har även implementerats inom SiS, huvudman för de särskilda ungdomshemmen, som menar att ungdomarna ska ges inflytande under den tid då de är tvångsplacerade. Tidigare forskning har dock visat att inflytande kan vara svårt att realisera vid tvångsvård varav en paradox mellan inflytande och tvång kan skönjas. Vi ställer oss därav frågande till vad brukarinflytande innefattar samt om det finns gränser för när ett inflytande för ungdomar inom särskilda ungdomshem kan realiseras? Studien utgörs av en kvalitativ intervjustudie och syftar till att belysa hur personalen ser på relationen mellan inflytande och tvång. För att ha möjlighet att analysera och på så sätt förstå studiens resultat har centrala begrepp utarbetats med inspiration från generell systemteori, tidigare social forskning samt från studiens resultat. Personalens förhållningssätt, verksamhetens struktur samt den unge själv utgör olika villkor för det inflytande som personalen ger ungdomarna. I studien identifieras såväl möjligheter som svårigheter med att ge ungdomarna inflytande. Studiens resultat tyder på att det finns gränser för när ett inflytande för ungdomar inom de särskilda ungdomshemmen kan realiseras, den unges inflytande är således inte en självklarhet.

<p>Ser vi till de villkor som råder inom de särskilda ungdomshemmen har personalen en dubbel funktion i sitt arbete med ungdomarna. Detta då de särskilda ungdomshemmens uppgift är att verkställa vård och behandling utan den enskildes samtycke. Vidare ska verksamheten utöva särskild noggrann tillsyn över de ungdomar som är placerade där samtidigt som personalen ska beakta den unges rätt till självbestämmande och integritet. Ett ökat brukarinflytande för de personer som nyttjar offentliga tjänster har diskuterats flitigt den senaste tiden. Diskussionen har även implementerats inom SiS, huvudman för de särskilda ungdomshemmen, som menar att ungdomarna ska ges inflytande under den tid då de är tvångsplacerade. Tidigare forskning har dock visat att inflytande kan vara svårt att realisera vid tvångsvård varav en paradox mellan inflytande och tvång kan skönjas. Vi ställer oss därav frågande till vad brukarinflytande innefattar samt om det finns gränser för när ett inflytande för ungdomar inom särskilda ungdomshem kan realiseras? Studien utgörs av en kvalitativ intervjustudie och syftar till att belysa hur personalen ser på relationen mellan inflytande och tvång. För att ha möjlighet att analysera och på så sätt förstå studiens resultat har centrala begrepp utarbetats med inspiration från generell systemteori, tidigare social forskning samt från studiens resultat. Personalens förhållningssätt, verksamhetens struktur samt den unge själv utgör olika villkor för det inflytande som personalen ger ungdomarna. I studien identifieras såväl möjligheter som svårigheter med att ge ungdomarna inflytande. Studiens resultat tyder på att det finns gränser för när ett inflytande för ungdomar inom de särskilda ungdomshemmen kan realiseras, den unges inflytande är således inte en självklarhet.</p>

The purpose of the study was to examine how exercise of authority social worker´s view and work with normality has changed. Together with the role of changes in society, as LSS (Act concerning Support and Service for Disabled), user influence and the principle of normalization had in this context. The material has been collected through a qualitative method with semi-structured interviews which were held with eight social workers. Three of them had not been active within the field of this study for more than ten years and five of them are currently working. The collected material was analyzed through the theoretical perspective social constructivism and the theoretical concept case management. The results of this study shows that exercise of authority social worker´s have slightly different views on the priorities in the concepts of normality and user influence, both over time and between those who are working today. The conclusion of this study is that respondents have basically the same view of the application of normalization and user influence in their work. However, they have different personal beliefs about what the terms mean.

Den här studien syftar till att få djupare förståelse för hur de av riksdagen satta äldrepolitiska målen kommer till uttryck på en lokal nivå. De mål som åsyftas är att äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande över sin vardag samt åldras i trygghet med bibehållet oberoende. Studien genomfördes inom två hemtjänstområden i en mellanstor kommun i norra Sverige våren 2018. Genom en kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tre enhetschefer inom hemtjänstverksamheter i kommunen, samt gruppintervjuer med vårdpersonal, framkom det en medvetenhet kring de äldrepolitiska målen. Äldreomsorgens övergripande vision tillsammans med servicegarantier ska tillförsäkra samhällsmedborgarna att mötas med respekt och att brukarnas önskemål vid behov av hemtjänstinsatser även respekteras. Den huvudsakliga begränsningen för att nå de politiska målen och garantierna som verksamheterna arbetar utifrån är höga personalomsättningar och de tilldelade ekonomiska resurserna. I studien uttryckte vårdpersonalen en vilja att öka brukarnas inflytande över sin vardag. Begränsningar för ökat brukarinflytande handlade om verksamhetens förutsättningar att kunna planera de dagliga insatserna efter personalens olika kompetenser. När inte all vårdpersonal har fullgod kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter uppstår det begränsningar i förutsättningarna att utföra insatserna efter brukarnas önskemål. Till skillnad från enhetschefernas goda kunskaper om de äldrepolitiska målen som de har fått via ett antal utbildningsmöjligheter, så fick vårdpersonalen sina kunskaper inom ämnet via arbetsplatsträffar där även andra aktuella ämnen tas upp under samma träff. Sammanfattningsvis så uttrycktes en övergripande vilja från samtliga i studien att uppfylla de äldrepolitiska målen. Från båda grupperna med vårdpersonal och enhetscheferna uppgavs ekonomin vara största begränsningsfaktorn för äldreomsorgens och de undersökta verksamheternas måluppfyllelse.

Syftet med undersökningen var att undersöka och utifrån ett maktteoretiskt perspektiv analysera Esthercoachers beskrivningar av och resonemang kring brukarinflytande och dess premisser i förbättringsarbete inom kommunal omsorg. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes tolv kvalitativa intervjuer med Esthercoacher som är verksamma i sex kommuner i Jönköpings län och vars uppgift bland annat är att bedriva förbättringsarbete. Studien visar att förbättringsarbete inom kommunal omsorg primärt genomförs av professionella aktörer i samtliga faser. När brukare involveras sker detta generellt på professionellas villkor och i olika former av mer symbolisk tokenism i planerings- och studerandefasen. Vidare visar studien att premisserna för att tillämpa brukarinflytande i förbättringsarbete varierar mellan kontexter och påverkas av ett flertal faktorer. En sådan faktor är hur professionella och brukare förhåller sig till den hindrande diskurs som verkar inom kommunal omsorg, vilken främjar en hierarkisk relation mellan parterna. En annan central aspekt är professionellas bedömning, tolkning och kategorisering av brukarens resurser vilken påverkar möjligheterna till inflytande och ofta resulterar i att professionella agerar ombud för att möjliggöra brukarinflytande. Likaså påverkas, enligt informanterna, tillämpningen av coachens tillgång till organisatoriska resurser, vilket ofta försvårar eller helt förhindrar brukarinflytande. Sammantaget understryker studien att brukarinflytande i förbättringsarbete är ett komplext fenomen vars premisser avgörs i ett samspel mellan diskurser, resurser och kontexter.

Syfte: Den här studien syftar till att undersöka professionellas erfarenheter av att använda Individens behov i centrum, IBIC, som verktyg för ökat brukarinflytande i verksamheter inom socialpsykiatrin. Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp utav intervjuer som grundar sig på en standardiserad intervju guide med öppna frågor. Intervjupersonerna utgjordes av fyra kvinnor och två män som arbetar i boendestöd eller bostad med särskild service inom socialpsykiatrin i en mellanstor kommun i Västsverige. Analysmetoden som använts i studien är "the constant comparative method" och syftar till att studiens data på ett systematiskt sätt struktureras och jämförs (Lindgren, 2018). Empirin har vidare analyserats med hjälp av teorin empowerment. Resultat: Resultatet visade att de professionella erfar att IBIC har genererat i ett ökat brukarinflytande. Förtjänsten som främst framhävdes var att brukarnas genomförande plan var uppbyggd på ett nytt sätt utifrån IBIC och att denna säkerställde inflytandet och delaktigheten. För det första förväntades socialarbetaren fylla i på vilket sätt brukaren varit delaktig vid utformningen av genomförandeplanen. En annan funktion var att det med IBIC:s uppbyggnad tydligt framgår vad brukaren respektive personalen gör under stödtillfällena. Denna funktion ansågs minimera risken för personalen att göra något brukaren redan kan, vilket möjliggörvidare utveckling hos denne. Slutsatser: Att möjliggöra brukarinflytande och delaktighet kan underlättas med hjälp utav verktyg. Däremot går det skönja i empirin att de viktigaste förutsättningarna dock inte ligger i framgångsrika metoder och verktyg, utan snarare hos den enskilde socialarbetaren. Faktorer som engagemang och förhållningsätt hos socialarbetaren samt relationen mellan denne och brukaren uppfattas således många gånger avhängigt för brukarens inflytande och delaktighet.

För att uppnå god kvalitet i socialtjänstens arbete ska brukare få möjlighet till inflytande i sin egen planering. Då det på många platser saknas utarbetade metoder för att främja brukarinflytande kan socialsekreteraren bli utelämnad att själv försöka främja detta. Denna studie syftar således till att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till brukarinflytande i deras arbete med missbruk, då detta i slutändan kan påverka den enskildes möjligheter till inflytande. Därför är det viktigt att belysa hur socialsekreterare resonerar kring brukarinflytandets utformning samt upplevda möjligheter och hinder med detta. I denna studie belyses socialsekreterarnas upplevelser om vad som är viktigt för att en person ska bli fri från ett missbruk, samt organisatoriska förutsättningar för att främja brukarinflytande. För att nå socialsekreterares subjektiva upplevelser har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med missbruk inom fem olika kommuner. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys utifrån teorierna: empowerment, gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme. Studien visar att socialsekreterare upplevde sin främsta uppgift som att motivera brukare till att själva definiera sin livssituation och sin problembild, vilket de upplevde som en betydande del i att göra brukare delaktiga. Studien visar också på att socialsekreterare till stor del saknade utarbetade metoder för att ta tillvara på brukares erfarenheter och upplevelser. Den enskilda socialsekreteraren upplevde därmed att flera olika förutsättningar för brukarinflytande blev beroende av dennes personliga erfarenheter i form av kunskap och etablerat professionellt nätverk. Vidare framgår att socialsekreterarna upplevde sig inneha ett omfattande handlingsutrymme samtidigt som den övergripande organisatoriska strukturen stundvis upplevdes som begränsande. Det framgår till exempel att flera socialsekreterare upplevde brister i samverkan både mellan socialtjänstens olika enheter samt mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvård, vilket upplevdes som begränsande för att främja brukarinflytande i just arbetet med personer i missbruk. Detta då personer i ett missbruk beskrevs som beroende av hjälp och stöd från flera olika instanser.

<p>This study focuses on the influence a user may have over his or her welfare service, personal assistance. A county, an assistance firm and a user cooperative are compared with the thesis that the organisation that surrounds the users shapes the possibilities the user have to influence his or her personal assistance. There are questions that try to answer if there are outspoken social goals within each organisation. Questions regarding influence of the user when she or he is choosing the assistance provider and the users possibility to influence and his or her power to decide who and when anyone works as an assistant are asked.</p> / Examination skedde vid Mittuniversitetet den 8 juni 2010 på campus Östersund. Betyget för uppsatsen är VG, väl godkänd enligt den äldre betygsmodellen. Uppsatsen är skriven som en del av min magisterutbildning med inriktning mot välfärdsstatens sociala och politiska ekonomi.