No description available.

Denna studie syftar till att undersöka personalens perspektiv på brukarinflytandet inom daglig verksamhet enligt LSS. Studien ska utforska och belysa hur personal resonerar kring brukarinflytandet samt kring deras uppfattningar kring eventuella, organisatoriska barriärer och hinder i förhållande till det brukarinflytande som finns. De frågeställningarna som har behandlats har varit vilka tänkbara barriärer kan det finnas enligt personalen för brukarinflytande, hur arbetar personalstyrkan för att förebygga dessa. samt hur uppfattar personalen brukarinflytandet utifrån de organisatoriska förutsättningar som finns i verksamheten. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts. Intervjupersonerna representerar sex olika dagliga verksamheter, från tre olika enheter inom en förvaltning i Malmö stad.Resultaten har analyserats genom tidigare forskning samt genom teorin maktteori. Resultatet av undersökningen visar på att intervjupersonerna upplever att det finns ett antal barriärer eller hinder för främjandet av brukarinflytande inom de dagliga verksamheterna samt att2personalen upplever att de har strategier för att förebygga dessa. Intervjupersonerna uppfattar vidare att brukarinflytandet är högt och positivt, utifrån de organisatoriska förutsättningarna som finns i verksamheten. / This study aims to investigate the staff's perspective on user participation in daily activities according to LSS. The study explores and sheds light on how staff reason about user participation, as well as their perceptions of possible organizational barriers and obstacles regarding user participation. The research questions addressed in this study were: What possible barriers do staff see for user participation, how does the staff work to prevent these barriers, and how does staff perceive user participation based on the organizational conditions in the activity. The study was conducted using a qualitative method, where six semi-structured interviews were conducted. The interviewees represent six different daily activities, from three different units within one administration in Malmö city. The results were analyzed through previous research and the power theory. The results of the study show that the interviewees perceive that there are a number of barriers or obstacles to promoting user participation in the daily activities, and that the staff have strategies to prevent these barriers. The interviewees also perceive that user participation is high and positive based on the organizational conditions that exist in the activity.

Creative spaces, or makerspaces, is an emerging and global phenomenon in libraries. The aim of this study is to examine the objectives that underlie the creative spaces in Australia, expressed by library professionals, as well as the purposes they fulfil in the library context. The material is derived from seven in-depth interviews with staff working with creative spaces at three public and one state library. Additionally, one observation was conducted in the creative space at each of these libraries. “The four spaces model”, created by Danish researchers Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Rasmussen and Dorte Skot-Hansen, comprises the study's theoretical framework. According to the model, the library's objective is to support the goals: experience, involvement, empowerment and innovation. The library spaces, in which the goals should be supported, are the inspiration space, the learning space, the meeting space and the performative space. The study shows that the most distinct objectives of the creative spaces are experience and empowerment. Involvement and innovation are also present, but not as prominent. Further, the study shows that the purposes fulfilled by the creative spaces places them within the learning space and the meeting space, and to some degree in the inspiration space and the performative space. Findings reveal that creative spaces support STEM-based (science, technology, engineering and maths) learning and digital literacy through both collaborative and individual learning. The learning takes place in informal settings where play is a significant factor. The creative spaces function as “high-intensive” meeting places for the local community, and the library professionals highlight the importance of the social aspects of the creative spaces. This is a two years' master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

This study aims to understand how care managers approach consent and user influence related to older people with dementia. The study was conducted through qualitative interviews with individual care managers and with a hermeneutic approach. We have interviewed ten care managers in smaller municipalities whom are experienced in their profession and have been in contact with older people with dementia. throughout all the interviews, we had a semi-structured interview guide at our disposal, and after all the interviews were conducted, we analyzed them with the hermeneutic circle and theoretically analyzed the material with Lipsky´s theory about street level bureaucracy, acting space and, what we call it, the social service as a last resort and finally with Johansson´s theory of client relationships. Our main conclusions regarding consent is that care managers need to relate to the law simultaneously have the individual needs and wishes in regards. Also, the care managers have a few ways to circumvent the absolute that the individual needs to give his or hers consent to everything. Our main conclusions regarding user influence is that the care managers need to use other professions for information regarding the individual, such as nurses, carers, dependants and so on. They also prefer to get in touch with the individual whom is diagnosed with dementia as early into the disease as possible to get to know them and learn how they want their care to be. As a last conclusion about the whole study is that the care managers find working with older people with dementia is a vastly difficult task, and they need to rely on dependants, other professions and have a lot of knowledge about the individual.

The aim of this study was to create an understanding of how unit managers and care workers work with user influence in connection with elderly moving to nursing homes. This study was delimited to analyze two nursing homes in a medium-sized municipality in southern Sweden. The study was based on qualitative semi-structured interviews from two unit managers and six care workers in nursing homes. To analyze the data, Michael Foucault’s theory about power, Pierre Bourdieus's concept of doxa and symbolic power have been used as well as client construction. The result of this study indicates that elderly are given the opportunity to influence through implementation plans, welcome talks, being listened to, relationship-building, feeling homelike, resignation and reluctance, adaption to the conditions that are available and rethinking. The results of the study also shows that elderly were transformed and adapted according to the nursing homes guidelines and routines when moving in. Therefore, there were opinions taken for granted and not questioned within the organizations. With this basis, situations that caused limited influence of the elderly were excused and justified according to the organizations´ implied logic, which was deeply rooted in the workplace structure including the unit managers and care workers.

This study focuses on the influence a user may have over his or her welfare service, personal assistance. A county, an assistance firm and a user cooperative are compared with the thesis that the organisation that surrounds the users shapes the possibilities the user have to influence his or her personal assistance. There are questions that try to answer if there are outspoken social goals within each organisation. Questions regarding influence of the user when she or he is choosing the assistance provider and the users possibility to influence and his or her power to decide who and when anyone works as an assistant are asked. / Examination skedde vid Mittuniversitetet den 8 juni 2010 på campus Östersund. Betyget för uppsatsen är VG, väl godkänd enligt den äldre betygsmodellen. Uppsatsen är skriven som en del av min magisterutbildning med inriktning mot välfärdsstatens sociala och politiska ekonomi.

The purpose of this study was to understand in what ways the law of Lex Sarah contributes to quality within the Swedish social services. The legislation of Lex Sarah aims to ensure quality assurance of social services by eliminating misconduct. Operational developers are keyactors in the investigation process of Lex Sarah. Therefore a central question of this study was: In what ways does operational developers consider that Lex Sarah achieve its purpose? The method of analysis was a qualitative study. The basis of the theoretical framework of the study is social constructivism, in which institutional theory and thoughts describing how ideas are transferred and spread is a part of. The theoretical framework has been helpful to illustrate possible ways of how the idea of quality has been spread from industry to social services. The empirical material has been collected by qualitative semistructured interviews.   Central findings of the empirical material is that there was no coherent definition within the group of operational developers of the quality concept. Emphasis is mainly placed on the quality concept's commitment to legislation and user satisfaction. The term is explained in broad terms and no detailed description is given. Lex Sarah is described as an alarm system and the empirical material also shows oppon it’s controlling functions. Through the empirical material it is also shown that the measures proposed by the operational developers not necessarily lead to improvement or quality of the operations. One explenation highlighted is the gap between investigation and the enforcement. A central discovery is also based on the lack of user influence within the Lex Sarah-process.

Studiens syfte är att öka kunskapen om brukarinflytandet och dess förutsättningar inom socialtjänstens missbruks- och beroende-handläggning, detta genom att utforska hur socialsekreterare inom missbruksenheter uppfattar förutsättningarna till brukarinflytande på individnivå. Detta baserat på sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från fyra olika kommuner i Stockholms län. Urvalet har varit målstyrt och således har kontakt tagits med adekvat enhet inom dessa kommuners socialtjänstkontor för att bäst besvara vår forskningsfråga.Intervjumaterialet har bearbetats genom tematisk analys med hermeneutisk meningstolkning för att sedan analyseras vidare med teorin Empowerment och det teoretiska begreppet gräsrotsbyråkrat. Vi har också använt oss av den teoretiska modellen brukardialogmodellen och dess begreppsapparat i en avslutande analyssammanfattning. Dessa val av teoretiska utgångspunkter för analysen har genomförts efter materialinsamling och har agerat som tolkningsverktyg med den referensram de erbjuder.Studien har visat att de intervjuade socialsekreterarna uppfattar en mängd återkommande och betydande förutsättningar för brukarinflytande på individnivå, inom socialtjänstens missbruksenheter för vuxna. Dessa har kategoriserats i tre huvudteman som vi benämnt socialsekreterarens verklighet, allians och brukarens verklighet. Dessa tre teman är tre dimensioner av de förutsättningar som finns för brukarinflytandet och vad som påverkar det. Det har även varit tydligt att förhandling är något som sker i men också mellan dessa tre teman, likt det lim som fogar ihop det till en helhet. Socialsekreterarna har beskrivit dels den verklighet de själva står inför i sin myndighet med de organisatoriska förutsättningar som står till buds, dels brukarnas verklighet i mötet med socialtjänsten och den situation de befinner sig i. Dessa två verkligheter behöver, enligt socialsekreterarna, tas i beaktan och genom olika relationella och kommunikativa egenskaper behöver en allians uppstå mellan parterna för att möjliggöra en konstruktiv förhandling om inflytandet. / The aim of the study is to increase knowledge about user influence and its prerequisites within the social services' addiction and dependency management, this by exploring how social workers in the substance abuse units perceive the conditions for user influence at the individual level. This is based on six qualitative, semi-structured interviews with social workers from four different municipalities in Stockholm County. The selection has been goal-driven and thus contact has been made with an adequate unit within these municipalities' social services offices to best answer our research question.The interview material has been processed through thematic analysis with hermeneutic sentence interpretation to then be analyzed further with the theory Empowerment and the theoretical concept of Street-level bureaucrat. We have also used the theoretical model of the user dialogue model and its conceptual apparatus in a concluding analysis summary. The choices of theoreticalstarting points for the analysis have been made after material collection have functioned as interpretivetools with the frame of reference they offer.The study has shown that the interviewed social secretaries perceive a variety of recurring and significant conditions that affect user influence at the individual level, within the social services' addiction and dependency units for adults. In our thematic analysis, these conditions have been categorized into three main themes that we have called the social worker's reality, alliance, and the user's reality. These three themes are three dimensions of the conditions that exist for user influence and what affects it. It has also been clear that negotiation is something that takes place in but also between these three themes, like the glue that joins it together into a whole. The social secretaries have described, on the one hand, the reality they themselves face in their authority with the organizational conditions that are available, partly the user’s reality in the meeting with the social services and the situation they are in. These two realities, according to the social secretaries, needs to be considered and through different relational and communicative characteristics, an alliance needs to emerge between the parties to allow for a constructive negotiation about the influence.

Studiens syfte är att undersöka hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frågeställningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhållanden för medborgarinitiativen förbättras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av Möllevångsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med målsättningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen används Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhällsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhållanden och former för stödåtgärder. Studien visar på svårigheter att bedöma kompetens och vikten av att vidtaga kommunikativa åtgärder i form av attitydförändring, arenor för samverkan och återkoppling. Med studien vill vi bidra till att samla kunskap kring medborgares engagemang och deltagande samt hur dessa kan tillvaratagas. Detta kan vidare gynna en utveckling av en alternativ stadsutvecklingsstrategi med medborgaren i fokus. / The aim of this study is to inquire into how citizen contribution to sustainable urban development may be supported. The following questions are examined through literature and a case study: What role can citizen initiatives play for sustainable urban development? Which problems do such initiatives meet? How can the prerequisites of citizen initiatives be improved? How can specialist knowledge be applied to support the citizen initiatives? The case study is made out of Möllevångsgruppen, a grass root initiative in Malmö with objectives to contribute to an ecologically and socially sustainable society. Interviews with key actors within the organisation and the municipality in question constitute the empirical material. The material is analysed using Collins model Good to great, Healeys theory Inclusionary argumentation, Landrys toolkit Creative city and theory on social entrepreneurship to cover aspects of internal and external conditions as well as forms of supportive measures. The study shows the difficulty in assessing competence and the importance of communication measures such as attitude change, arenas for collaboration and feed-back. The study aims to contribute to the body of knowledge on citizen involvement and participation, and how these approaches may be put to use. This may further benefit the development of an alternative strategy for urban development, with a distinct citizen focus.

Betydelsen av självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ses som efter-strävansvärt i både forskning, lagstiftning och i aktuella offentliga dokument, men flera studier visar att det finns ett gap mellan de politiska intentionerna och praxis. Hur självbestämmande och brukarinflytande ska förstås och omsättas i praktiken är inte närmare specificerat av lagstiftaren, vilket skapar tolkningsut-rymme. Den positiva laddning som begreppen har hör därmed samman med att de tas för givna som eftersträvansvärda, utan att konsekvenser av olika tolk-ningsmöjligheter problematiseras. Syftet med avhandlingen var att öka förstå-elsen för de möjligheter och hinder som finns för hjälptagarens inflytande i hem-tjänstens vardag genom att studera den påverkan som olika idealtypiska perspek-tiv har. Som analysinstrument utvecklades tre idealtypiska perspektiv: det soci-ala, det medicinska och det marknadsekonomiska, som har sina egna bakomlig-gande logiker, och som finns som styrande perspektiv i hemtjänsten genom att påverka tolkningar och handlingar. Det empiriska materialet utgjordes av intervjuer med hjälptagare, vårdbiträden och ledningspersoner i fyra arbetsgrupper från olika kommuner. I resultatet visa-des att de fyra arbetsplatserna var organiserade på olika sätt och att de hade egna sociala regelsystem med kännetecken från de tre perspektiven i olika hög grad. De sociala regelsystemen var styrande över vad vårdbiträdena förväntades och kunde göra i vardagsarbetet, vilket i sin tur innebar att begreppet brukarinflytan-de fick olika innebörd. Över hälften av hjälptagarna i studien var 80 år eller äldre och det visade sig att de ville ha inflytande över de egna hjälpinsatserna, samti-digt som de upplevde att det fanns brister. Viljan till inflytande handlade främst om att bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp. De största problem-områdena var att vårdbiträdena var så jäktade att de inte hann framföra sina öns-kemål, att de kommunala riktlinjerna begränsade deras möjlighet att få önskad hjälp, att man befann sig i en beroendesituation samt att de som hjälptagare sak-nade grundläggande kunskap om de beslutade insatsernas innehåll och omfång. Avhandlingen har fått namnet Inflytandets paradoxer, vilket står för de mot-sägelsefulla fenomen som vårdbiträdet är ställd inför i vardagen, i bemötandet av hjälptagarens strävan efter inflytande och självbestämmande. Paradoxerna är motsägelsefulla till sin natur genom att det inte finns en självklar handlingsstra-tegi för hur inflytande och självbestämmande ska bemötas. De fyra paradoxer som identifierades berör liknande områden som hjälptagarna upplevde som kri-tiska. Det var tiden där motsättningen låg mellan processtid och lineär tid, det var biståndsbeslutet som ramverk där motsättningen fanns mellan detaljerade beslut och rambeslut, det var balanseringen mellan beroende och ansvar, där motsätt-ningen handlade om vilket ansvar som gavs hjälptagaren, samt, kunskap och tolkningsföreträde, där motsättningen fanns mellan vem som hade mest legitim kunskap i olika situationer. För att förstå varför vårdbiträdena hanterade motsätt-ningarna som de gjorde analyserades dessa i relation till arbetsplatsernas sociala regelsystem, vilka i sin tur var färgade av de tre idealtypiska perspektiven.