Bakgrund: Shaken Baby Syndrom är en allvarlig form av barnmisshandel. Förekomsten är vanligare bland barn under ett år och barnets skrik anses vara den enskilt största orsaken. BVC-sjuksköterskorna har ett ansvar i att arbeta förebyggande mot Shaken Baby Syndrom. Att som BVC-sjuksköterska möta en familj där barnet utsatts för skakvåld väcker mycket känslor och ställer höga krav på professionalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta en familj, där barnet utsatts för Shaken Baby Syndrom. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Fem intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; lyhörd för varningssignaler, tillämpa beprövad kunskap, egna insatser otillräckliga och kollegial avlastning med totalt 11 underkategorier. Konklusion: Resultaten av denna studie kan bidra till att utveckla och förbättra BVC-sjuksköterskors komplexa arbetssituation i mötet med familjen. Det kan också bidra till att BVC-sjuksköterskor lättare upptäcker varningssignaler och får en större insikt i betydelsen av att arbeta förebyggande och därmed minskar förekomsten av Shaken Baby Syndrom. / Background: Shaken Baby Syndrome is a serious form of child abuse. The occurrence is more frequent among children younger than one year, and the baby's cries are considered the largest single cause. Child health care nurses have a responsibility to work to prevent Shaken Baby Syndrome. Meeting a family where the child has being abused evokes a lot of emotions and requires a high level of professionalism.Aim: The aim of the study was to highlight child health care nurses’ experiences of meeting a family, where the child is a victim of Shaken Baby Syndrome.Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with an inductive approach. Five interviews with child health care nurses’ were performed.Result: Four categories emerged from the analysis; perceptive to warning signs, application of proven knowledge, own efforts inadequate and collegiate relief, with 11 subcategories.Conclusion: The results of this study may contribute to develop and improve how child health care nurses handle their complex interaction with families. It can also contribute to a deeper understanding and awareness of warning signs. Preventive work is essential to decrease the prevalence of Shaken Baby Syndrome.

Bakgrund: Mer än en av tio nyblivna mammor visar tecken på depression efter en förlossning och detta kan ha negativ inverkan på barnets utveckling och föräldraparets relation. I Sverige screenas alla nyblivna mammor för förlossningsdepression då barnet är 6-8 veckor. Nyblivna pappor kan också drabbas av förlossningsdepression men det finns ingen rutin för att screena dem. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter och hantering av förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar på BVC. Metod: Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med BVC-sjuksköterskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Av analysen framkom fem kategorier vilka är; svårigheter att identifiera förlossningsdepression, känsla av otillräcklighet, att stödja föräldrarna, användning av screeninginstrument och att observera samt med 13 underkategorier. Konklusion: BVC-sjuksköterskor upplevde att det inte var vanligt med förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar. Det var ibland svårt att skilja på förlossningsdepression och depressiva symtom av andra orsaker. Det var viktigt att stötta föräldrarna och förmedla trygghet. BVC- sjuksköterskorna såg EPDS screeningen som positiv och önskade ett screeninginstrument för nyblivna pappor. / Background: Depression after childbirth affects more than one out of ten new mothers and could have a negative impact on the baby’s development and the parents relationship. In Sweden every new mother is screened for postpartum depression when the baby is six to eight weeks. Postpartum depression can also affect new fathers but there is no routine for screening them. Aim: The aim of this study was to examine child health care nurses’ experiences and management of postpartum depression in new parents at child care center. Method: The study was based on eight semi-structured interviews with child health care nurses. The data were analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Results: Five categories appeared from the analysis; difficulties identifying postpartum depression, sense of inadequacy, supporting the parents, using screening instrument and to observe as well as 13 subcategories. Conclusion: Child health care nurses experience postpartum depression as unusual in new parents. It could be difficult to separate postpartum depression from depressive symptoms caused by other factors. They found it important to support the parents and provide comfort. Child health care nurses had positive experiences in using the EPDS screening for mothers and wished for a screening instrument for new fathers.

No description available.

No description available.

Titel: Att misstänka barnmisshandel- en intervjustudie om BVC-sjuksköterskans upplevelser Kurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterska, 15 högskolepoäng Sidantal: 36 sidor Författare: Jessica Nyberg & Christel Samuelsson Handledare: Åsa Roxberg Examinator: Eva Benzein   Bakgrund: Barnmisshandel kan ge psykiska och fysiska men för resten av livet. Då BVC-sjuksköterskan är nyckelpersonen i barnhälsovårdens arbete har hon en viktig roll i att förebygga och upptäcka barn som utsätts för misshandel. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med barn som misstänks vara utsatt för misshandel. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta BVC-sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen framkom det tre huvudkategorier med tillhörande nio underkategorier. Huvudkategorierna består av; När barnmisshandel misstänks, där det framkom att BVC-sjuksköterskorna upplevde oro vid misstanke om barnmisshandel, och att barnmisshandel uttrycktes i att barnen inte får sina behov tillgodosedda. Barnmisshandel ansågs även vara svårbedömt. Vidare upplevde de att de hade ett betydelsefullt ansvar att upptäcka barnmisshandel och att vara barnens ambassadörer. Huvudkategorin Att vara till stöd för familjen belyser BVC-sjuksköterskans upplevelse av vikten att vara till stöd för familjen, se till föräldrarnas välbefinnande, och erbjuda familjen vägledning och information i förebyggande syfte. Att fatta beslut angående att anmäla belyser BVC-sjuksköterskorna upplevelse av vikten att kunna rådfråga andra kollegor och instanser. De menade att det i vissa fall var oklart om det var en anmälan eller inte. De upplevde att de oftast ville vara mer säkra på vad deras misstanke grundades på och tog därför oftast tillbaka barnen på återbesök. Majoriteten önskade ett bättre samarbete med socialtjänsten, och många upplevde att en anmälan inte gav ett önskvärt resultat. Slutsats: BVC-sjuksköterskorna menade att en etablerad vårdande relation till föräldrarna var grundläggande för vidare behandling. Dessutom framkom betydelsen av att få stöd i sina misstankar kring barnmisshandel av kollegor och andra instanser. Fler barnmisshandelsfall kan uppmärksammas genom mer utbildning och ett bättre samarbete mellan BVC, förskolan och socialtjänsten och adekvata åtgärder kan sättas in i tid. / Title: To suspect child abuse - an interview about child health nurse's experiences Course: Caring science, Independent project (Master) in Primary Health Care Specialist Nursing, 15 credits Pages: 36 pages Authors: Jessica Nyberg & Christel Samuelsson Supervisor: Åsa Roxberg Examiner: Eva Benzein   Background: Child abuse can cause mental and physical impairment for the rest of the child’s life.  The Child health nurse are the key person in child health care work, she has an important role in preventing and detecting these children. Objective: The purpose of this study was to describe the child health nurse's experience of the encounter with children suspected of being the victim of assault. Method: A qualitative interview was performed with eight child health nurses. The material was analyzed using a qualitative manifest content analysis. Results: Three main categories including nine related subcategories emerged from the analysis. Main categories were; When child abuse is suspected, where child abuse was experienced as a suffering, as the children´s needs were not met. Child abuse was also considered difficult to assess. Further, they felt that they had an important responsibility to detect child abuse and to be the children's ambassadors. The main category Support for family highlights that the child health nurse's felt the importance to be in support of the entire family, to also ensure the parents' well-being, and  to offer the family guidance and information as a preventive measure. To take decisions regarding reporting describes child health nurses' experience of the importance to be able to consult other colleagues and institutions. In some cases, they were uncertain whether it was a report or not. They felt that they usually wanted to be more confident of what their suspicion was based on, so they generally had the children come back on a return visit. The majority desired a better collaboration with the social services, and many felt that the report did not give a preferred result. Conclusion: Child health nurses felt that an established caring relationship with the parents was essential for further treatment. Furthermore, they wanted support in their suspicions about child abuse by colleagues and other institutions. In addition, through more training and better cooperation between the Child health, nursery school and social services more child abuse cases can be observed, which render appropriate actions taken in time.

Bakgrund: En moder som lider av post partum depression har svårare att knyta an till sitt barn. Barnets kognitiva och känslomässiga utveckling kan då hämmas. Det är viktigt att tidigt upptäcka dessa mödrar för att på så vis kunna erbjuda stöd och förkorta moderns sjukdomstid. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till mödrar med post partum depression. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data insamlades genom intervjuer med åtta BVC-sjuksköterskor med specialistexamen som distriktssköterska verksamma inom barnhälsovård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde sex kategorier så som; följsam till moderns behov, erbjuda råd och vägledning, bygga upp moderns insikt om post partum depression, initiera samarbete runt modern, känsla av egen otillräcklighet, kommunikationsproblem med 14 underkategorier. Konklusion: För att kunna erbjuda modern ett optimalt stöd behöver en relation byggd på förtroende skapas mellan BVC-sjuksköterskan och modern. Kommunikation är ett viktigt verktyg för att skapa tillit vilket är en förutsättning för relationen. / Background: A mother who is suffering from post partum depression has difficulties with the attachment to her child. As a result of this, the child’s cognitive and emotional development can be harmed. It is important to detect these mothers at an early stage, to offer support in order to shorten the time of suffering. Aim: The aim of this study was to illustrate child health care nurses’ experiences of giving support to mothers with postpartum depression. Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with inductive approach. Eight interviews with child health care nurses’ who work with childrens’ health care were performed. Results: Six categories emerged from the analysis; Responsive to the needs of the mother, offer advice and guidance, build awareness of postpartum depression, initiate collaboration around the mother, sense of their own inadequacy, communication problem and 14 subcategories. Conclusion: In order to offer the mother optimal support needs a relationship between the child health care nurse and the mother be created, which is built on trust. Communication is an important tool to build trust, which is essential for the relationship.

Bakgrund: Att komma i gång med en fungerande amning är individuellt. För en del kvinnor fungerar det utan vidare hinder, medan det för andra kan uppstå problem.Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenhet av att stödja kvinnor när amningen inte fungerar. Metod: En kvalitativt intervjustudie som genomfördes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, varav tre underkategorier tillföll varje enskild huvudkategori: Orsaker till att amningen inte fungerar; fysiologiska faktorer; krav som ställs på den ammande kvinnan; den ammande kvinnans egna förväntningar. När amningen inte fungerar; stödja kvinnan i sitt beslut; betydelsen av att normalisera alternativen till helamning; betydelsen av stöd från partner och närstående. Specialistsjuksköterskans stöd till den ammande kvinnan; erfarenheter av att ge stöd; samverkan i vårdkedjan; utmaningar för att kunna ge ett bra stöd. Konklusion: När amningen inte fungerade för den ammande kvinnan var det betydelsefullt att barnhälsovårdssjuksköterskan erbjöd ett kravlöst och lyhört bemötande samt avsatte tillräckligt med tid för att kunna skapa trygghet och förtroende. / Background: Getting started with a functioning breastfeeding is individual. For some women it works without further barriers while for others it can be difficult. Purpose: To shed light on the child health care nurse's experience of supporting women when breastfeeding does not work. Method: A qualitative interview study conducted with the support of a semi-structured interview guide. The data analysis was performed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories, of which three subcategories belonged to each individual main category: Reasons why breastfeeding does not work; physiological factors; demands placed on the breastfeeding woman; the breastfeeding woman's own expectations. When breastfeeding does not work; support the woman in her decision; the importance of normalizing alternatives to fulltime breastfeeding; the importance of support from partners and relatives. The specialist nurse's support for the breastfeeding woman; experience of providing support; collaboration in the care-chain; challenges to provide good support. Conclusion: When breastfeeding did not work for the breastfeeding woman, it was important that the child health care-nurse offered an unpretentious and responsive treatment and set aside enough time to be able to create security and trust.

Bakgrund: Trots att amning har många fördelar och de flesta mödrar väljer att amma sina barn så sjunker amningsfrekvensen både globalt och i Sverige. Trots WHO ́s rekommendationer så väljer många mödrar att avsluta amningen innan rekommenderad tid. Detta skulle kunna bero på att mödrarna stöter på problem med amningen och inte får den hjälp de behöver för att välja att fortsätta amma. Amningen väljs bort när det finns alternativ som bröstmjölksersättning. BVC-sjuksköterskan har en viktig uppgift då hen blir den första kontakten för mödrarna efter förlossningen. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelse av BVC-sjuksköterskans stöd vid amningsproblem. Metod: Studien har en kvalitativ design och datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med tio mödrar från olika delar av Sverige. Dataanalysen skedde utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: I den dataanalys som gjordes framkom tre huvudkategorier: Önskan om ökat engagemang, Bristande kunskap orsakade minskat förtroende och Uteblivet stöd skapade inre stress.  Konklusion: Studiens resultat har påvisat att BVC-sjuksköterskan spelar en stor roll för mödrar som ammar och har problem med amningen. BVC-sjuksköterskan är den som mödrarna vänder sig till för att få amningsstöd. Det engagemang och intresse som BVC-sjuksköterskan visar har stor betydelse för hur upplevelsen av stödet blir, men även den kunskap om amning som BVC-sjuksköterskan besitter spelar stor roll. Bristande stöd resulterade i att mödrarna tvivlade på sig själva. / Background: Although breastfeeding has many advantages and most mothers choose to breastfeed their children, the breastfeeding rate is declining both globally and in Sweden. Despite the WHO's recommendations, many mothers choose to end breastfeeding earlier. This could be due to the mothers encountering problems with breastfeeding and don’t get the help they need to choose to continue. Breastfeeding is opted out when there are alternatives such as breast milk substitutes. The child-healthcare center (CHC-)nurse has an important task as she becomes the first point of contact for mothers after childbirth. Aim: The aim of the study was to shed light on mothers' experience of the CHC-nurse's support during breastfeeding problems. Method: The study has a qualitative design and the data collection was carried out via semi-structured interviews with ten mothers from different parts of Sweden. The data analysis was based on a qualitative content analysis with a manifest approach. Results: In the data analysis that was carried out, three main categories emerged: The desire for increased commitment, Lack of knowledge caused reduced trust  and Lack of support created internal stress. Conclusion: The results of the study have shown that the CHC-nurse plays a major role for mothers who are breastfeeding and have problems with breastfeeding. The CHC-nurse is the one the mothers turn to for breastfeeding support. The commitment and interest that the CHC-nurse shows is of great importance to how the support is experienced, but also that the knowledge of breastfeeding that the CHC-nurse possesses, is important. The lack of support made the mothers doubt themselves.

Society has an obligation to offer parents support of various types, an example of such a support is “parent support”. The purpose of this study has been to describe midwives and child health care nurses conceptions of the need for early parent support. The definition of early parent support in this study is the first two weeks after delivery. Since the 1970:ies the Swedish delivery and “BB” care has changed in that the time in hospital care after delivery has been reduced from in average six days, till an average of two days. This change created new demands for the information given to new parents by the child health care nurse. The author used a qualitative content analysis and carried out six interviews. The informants were midwives and child health care nurse from different clinics. The result show that today’s information society have resulted in parents being very well informed, and the informants see it as part of their parent support means helping parents to find valid information in the flow of information available. This confirms research which show that much of the information parents gather themselves on the internet is incorrect. The need for experienced personal available for advice and support has also increased with reduced time spent at the hospital. However, research show that mothers value the advice available from their mothers just as high as that given by healthcare personal. The study also shows that those involved in parent support needs to be open to differences between parents. / Samhället har skyldighet att erbjuda föräldrar stöd i olika former, ett exempel på sådant stöd är föräldrastöd. Syftet med denna studie har varit att beskriva barnmorskors och BVC-sjuksköterskors erfarenheter av tidigt föräldrastöd, med fokus på upplevda behov hos föräldrarna. Sedan 1970-talet har den Svenska förlossnings och BB-vården förändrats genom att vårdtiden efter att ett barn är fött har kortats ned från i genomsnitt sex dagar till i genomsnitt två dagar. Denna förändring ställer andra krav på den information som barnmorskor och BVC-sjuksköterskor delger nyblivna föräldrar. Författaren använde sig av en kvalitativ innehållsanalys och genomförde sex intervjuer. Informanterna var barnmorskor från BB och BVC-sjuksköterskor från olika vårdcentraler. Resultatet visar att dagens informationssamhälle har resulterat i att föräldrar är mycket pålästa och informanterna upplever att en del av föräldrastödet innebär att hjälpa föräldrar att hitta rätt bland all information. Detta bekräftar forskningen som visar på att mycket av den information som föräldrar inhämtar själva från Internet är direkt missvisande. Med nedkortade vårdtider efter förlossningen har även behovet för föräldrar att dygnet runt kunna rådfråga erfaren personal ökat. Forskning visar dock att mammor värderar den information de kan inhämta från sina mammor lika högt som den de får från hälso- och sjukvårdspersonal. Studien visar också att de som bedriver föräldrastöd behöver vara öppna för olikheter föräldrar emellan.

Bakgrund: Barn har rätt till stöd som möjliggör en god hälsa och sjuksköterskor inom barnhälsovården (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hälsofrämjande genom ett stödjande och vägledande arbetssätt. En tidig identifiering av viktproblem är väsentlig eftersom åtgärder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är viktigt för att kunna utveckla och förbättra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma. Metod: En integrativ litteraturöversikt genomfördes. Artikelsökning genomfördes i elva olika databaser. Sökningen genererade i 20 resultatartiklar som bearbetades systematiskt. Resultat: Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna kategorier: BVC-sjuksköterskans stödjande faktorer, BVC-sjuksköterskans hindrande faktorer, Föräldrarnas påverkan och BVC-sjuksköterskans förhållningssätt. Resultatet diskuterades utifrån Nola J Penders omvårdnadsteori. Konklusion: BVC-sjuksköterskor påverkas av olika faktorer som har betydelse för det hälsofrämjande arbetet. För att uppnå framgång i det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att föräldrar är involverade och har insikt i barnets rådande överviktsproblematik. BVC-sjuksköterskor efterfrågar mer utbildning i kommunikation samt mer kunskap om hur övervikt och fetma ska hanteras inom barnhälsovården. För att vidareutveckla BVC-sjuksköterskors hälsofrämjande arbete för överviktiga och feta barn krävs mer forskning inom området. / Background: Children are entitled to receive support that enables their good health. Support and guidance are fundamental aspects in the child health care. An early identification of weight problems is essential because the measures should be implemented in early childhood. To reduce the development of cardiac diseases and diabetes, it is important that the child health care nurse works actively against children with weight problems and obesity. Various factors can affect the child health care nurse in health promotion. Awareness concerning these factors are important in order to develop and improve health promotion. The aim was to illustrate the factors that may affect the child health care nurse´s health promotion for children with weight problems and obesity. Method: An integrative literature review was performed. Article search was conducted from eleven different databases. The search generated 20 articles that were processed systematically. Result: The results are presented on the basis of the analysis presented originated categories: child health care nurse supportive factors, child health care nurse impeding factors, the influence of parents and child health care nurse approach. The results were discussed according to nursing theorist Nola J. Pender´s theory. Conclusion: Child health care nurses affected by various factors that are important for health promotion. To achieve success in health promotion, it is important that parents are involved and have an insight into their child's current weight problems. Child health care nurses feel they need more training in communication and more knowledge about how weight problems and obesity should be handled within child health care. To help develop the child health care nurse health promotion for children with weight problems and obesity further research is required.