Denna studie syftar till att förstå chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfär. Studien vill med hjälp av chefers egna upplevelser förstå hur cheferna balanserar närhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska teori och Scheffs teori om sociala band. Resultatet av studien redovisar olika tillvägagångssätt en chef har för att konstruera en offentlig och privat sfär. Den offentliga sfären omfattar allt framträdande chefen gör inför sina medarbetare, oavsett om det är i hemmet eller på arbetsplatsen. Inför medarbetarna agerar cheferna alltid i rollen som chef och skapar på så sätt förtroende och trovärdighet i sin roll. Närhet till medarbetare upprätthålls genom vardaglig kommunikation och ett visst umgänge på arbetsplatsen. Distans upprätthålls genom att inte bli med vän med sina medarbetare eller dela med sig av sina innersta känslor. Den privata sfären innebär således ett mentalt inre rum dit cheferna inte släpper in sina medarbetare.

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet från sina medarbetare. Metod: Kvalitativ intervjustudie med primärdata från två chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer. Teori: Denna studie utgår från teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet. Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrån om denne är internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vårt fall spela större roll.

Forskning har visat att chefers upplevelser av svåra samtal är en individuell uppfattning, men som vanligen karaktäriseras av att leverera ett budskap som kan ge upphov till obehag. Dessa samtalssituationer kan upplevas mindre svåra om chefer utövar adekvata strategier samt erbjuds stöd från olika parter. Studiens syfte var att belysa det svåra samtalet mellan chefer och medarbetare genom att lyfta fram vad ett svårt samtal innebär för chefer, vilka strategier de använder sig av samt vilka stödfunktioner de har tillgång till och om mer stöd önskas. Resultatet från åtta intervjuer med chefer på en vård- och omsorgsförvaltning visade att avgörande för när ett samtal upplevdes svårt var grunderna till samtalet, vem samtalet hölls med samt om medarbetaren var samarbetsvillig. För att bemästra dessa situationer utövade undersökningsdeltagarna olika strategier, varav förberedelser ansågs vara av stort värde. Cheferna uppgav att de erhöll emotionellt stöd från sina kollegor och fick juridiskt stöd från HR, men önskade utöver det inget ytterligare stöd. Studien bidrar med en ökad förståelse för hur chefers erfarenheter, förberedelser samt tillgång till stöd kan påverka upplevelsen av svåra samtal.

Studiens syfte var att med kvalitativ metod finna kunskap kring begreppet flexibilitet hos chefen inom räddningstjänsten. Detta utifrån vad forskningen påvisat kring ökad flexibilitet för att förstå, kunna ändra och använda erfarenheter för att möta rådande globalisering och snabba omväxling som sker i vår omvärld. Eftersom räddningstjänstens chef måste kunna ta snabba beslut och snabbt skifta sitt arbete är det intressant att undersöka just denna yrkeskategori med frågeställningar om just deras erfarenheter och upplevelser. Eftersom undersökningen var av kvalitativ metod skapades en intervjuguide med frågor kring arbetsuppgifter, förmågor och egenskaper som ansågs vara lämpliga i yrket med fördjupning i begreppet flexibilitet. Cheferna skulle också vara föräldrar för att kunna besvara frågor om kopplingen flexibilitet och/i föräldraskapet. Intervjuerna riktades till chefer inom räddningstjänsten i mellansverige och totalt fyra intervjuer genomfördes, där varje intervju tog ungefär 45 minuter vardera. Resultatet av den kvalitativa studien visade att hög operativ kunskap, tydlighet samt att vara flexibel var viktigast. Men även att kunna hantera och tilltalas av det ansvarsfulla arbetet som chef inom räddningstjänsten avser. Resultatet visade även att det fanns få eller inga direkta fördelar med föräldraskapets flexibilitet i arbetet som chef, men däremot upplevde cheferna att de utvecklade en större flexibilitet som förälder tack vare sitt arbete.

Personnage musical parfaitement identifié aujourd'hui, le chef d'orchestre apparaît au début du XIXe siècle dans le contexte d'un bouleversement du paysage symphonique (accroissement des effectifs de l'orchestre, virtuosité nouvelle des instrumentistes, œuvres à l'orchestration plus élaborée et exigeante). Issu des formes de direction multiples du XVIIIe siècle, le chef prend peu à peu son autonomie par rapport à la collectivité orchestrale, à l'instrumentiste et au compositeur. Doté d'une formation très complète, de dons particuliers, d'une autorité et d'un magnétisme hors du commun, il s'impose comme une figure centale de la musique, tandis que son métier, aux procédures de plus en plus précises, se trouve progressivement formalisé dans une littérature théorique spécifique (Fétis, Kastner, Berlioz, Deldevez). A l'instar du violoniste jouant son violon, le chef « joue de l’orchestre » (selon l'expression de Berlioz), et en cela fonde cet orchestre comme une entité réifiée. Seul entre tous après le créateur à accéder au détail et à la totalité de l'œuvre, il la façonne et la résume dans sa pantomime expressive, point de mire du regard des musiciens mais également du public, incarnation gestuelle et spatiale du sens de la musique - surtout lorsqu'elle est purement instrumentale. De ces phénomènes découle son affirmation comme figure d'un héros en musique : le chef d'orchestre, par qui l'œuvre est révélée au monde, est devenu le porte-parole voire même l'alter ego du compositeur, à la fois responsable de l'exécution dans ce qu'elle a de plus concret et dialoguant avec le sublime, dont il se fait le médiateur. Paris est l'un des creusets de ces évolutions, en particulier à travers la personnalité de François-Antoine Habeneck (1781-1849). Mieux que quiconque en France, et peut-être en Europe, Habeneck incarne le premier « chef d'orchestre » au sens moderne, exclusivement dévolu à sa tâche d'exécutant ; il forge ainsi sa propre personnalité musicale en même temps que la stature d'un nouveau type de musicien. Dans les cinq décennies qui suivent ses débuts en 1803 à la tête de l'orchestre d'élèves du Conservatoire, Habeneck devient l'un des acteurs centraux de la vie symphonique française. Il dirige l'orchestre de l'Opéra d'une main de fer, créant les partitions des maîtres du grand opéra (Auber, Rossini, Meyerbeer, Halévy), officie dans maints « concerts-monstres » (ces événements rituels qui consacrent la grandeur et la puissance du chef), et fonde en 1828 l'orchestre de la Société des Concerts du Conservatoire. Avec cette phalange, glorieuse s'il en fut, Habeneck révèle l'œuvre de Beethoven à la France. Dans la fameuse salle de la rue Bergère, lieu d'une écoute et d'une conception changées de la musique, de nouveaux liens s'instaurent entre le chef, son orchestre, les œuvres et leur public - avec les symphonies du Maître de Bonn pour évangile et Habeneck comme grand-prêtre. / Although an identified musical figure today, the orchestral conductor appeared at the dawn of the 19th c. in the context of major upheavals in the symphonic world. A product of the 18th c.'s conducting modes, the conductor gradually acquired autonomy in relation to the orchestra, the instrumentalists and the composer. He emerged as a central figure in music-making, whilst the rules of his profession were documented in a theoretical literature. Like the violonist playing his violin, the conductor "plays the orchestra", and as such creates the orchestra as an entity. The sole person other than the composer to confront the detail and the totality of a work, he resumes it through his expressive pantomime, the focal point of musicians' and audience's gaze alike, the gestural incarnation of the music's meaning. The conductor has become the spokesman and the very "alter ego" of the composer, both responsible for the work's performance, in concrete terms, and dialoguing with the sublime. Paris is a crucible of these transformations, in particular through F.-A. Habeneck. The first in Europe, Habeneck embodies the modern "orchestral conductor", devoted exclusively to his role as performer. Following his debut at the head of the students of the Conservatoire, he directed the Opera orchestra with supreme control, officiating at any number of "concert-monstres" and foundig the "Societé des Concerts du Conservatoire". In the rue Bergère's auditorium, where the very way music was listened to and apprehended was to change, new links were established between the conductor, his orchestra, works and their audiences - with the symphonies of Beethoven for gospel and Habeneck for high priest.

Le territoire du peuple des Turons correspond approximativement à l'actuel département d'Indre-et-Loire. Il est structuré par le fleuve Loire, au bord duquel sont situé la plupart des oppida de cette cité,dont celui d'Amboise. Les caractéristiques singulières de cet oppidum, fouillé régulièrement depuis 50 ans, constituent des motifs d'interrogations sur le rôle qu'il a pu tenir au sein de cette cité. La mise en œuvre des données disponible pour la période comprise entre le Ile s. av. n.è., où des changement sociaux-économiques peuvent être perçus dans la société celtique, et le Ile s. de n.è., où l'Empire romain connaît une forme d'apogée, nous permettent d'appréhender les mutations de ce peuple, et le développement progressif de son emprise sur le sol. L'analyse et la hiérarchisation des formes de l'habitat sont les pivots de cette recherche, qui tend à démontrer l'ancienneté et la pérennité de la structuration de cet espace / The territory of the Turons population corresponds roughly to the present department of Indre-et-Loire.It is set up along the Loire river, on the banks of which are located most oppida of this city,including that of Amboise. The unique characteristics of this oppidum, repeatedly studied for the last50 years, constitute grounds for questioning the role it could have had in this city.The implementation of data available for the period between the second century BC, where social andeconomic change can he seen in Celtic society, and the second century AC, where the Roman Empireknows a peak, enables us to understand the changes in this nation and the progressive development ofits settling in the land. The analysis and the study of the hierarchy through the different forms ofhousing are the cornerstones of this research, which shows the length and durability of the structure ofthis space.

Syfte: Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur dagens chefer inom tjänstemannasektorn upplever det gränslösa arbetslivet. Metodik: Med syfte att besvara vår problemformulering har en kvalitativ studie genomförts med en induktiv ansats. Studien har bestått av semistrukturerade intervjuer med chefer inom tjänstemannasektorn i Kalmar län. Slutsats: Dagens gränslösa arbetsliv upplevs genom ökade krav ha övergått till ett ständigt arbete genom den nya tillgängligheten och krav från olika håll. För att klara av det gränslösa arbetslivet är det viktigt med tydlighet, skillnader i roller samt begränsningar i arbetet för att skapa balans genom återhämtning.

Denna rapport har skrivits under ett examensarbete på Linköpings Universitet för att ta reda på vilket program som är mest tidseffektivt att använda för hantering av datorkonfigurationer. De konfigurationshanterarna som analyserades i detta arbete är Ansible, Chef och Puppet som är tre av de ledande programmen inom ämnet. Motiveringen till arbetet är att när komplexiteten hos infrastrukturen ökar, så är det viktigt att hitta en konfigurationshanterare som verkställer konfigurationen på systemen tillräckligt snabbt för att möta den komplexa infrastrukturens behov. Jämförelsen görs baserat på hur lång tid det tar för varje program att genomföra olika typer av konfigurationer, med olika uppsättningar av antalet system som konfigureras, och från denna data görs slutsatser om programmens tidseffektivitet, spridning och skalning.

The purpose of this work has been to illustrate the career of executive women working in the organization Church of Sweden. Nine female directors where interviewed by using qualitative method. Seven were vicars working as head director or managing director. Two worked as administrative directors. The issue was about possibilities in the work and obstacles along the journey to the position. How did the women view their career to executive?The theoretical perspective in this work was leadership and gender theory.Some themes appeared: to trust your own competence, empowerment, developing the organizational work, to review and responsibility, challenge and learning and to have dared the career step may continue the career. The result showed that a person who is encouraged by others gets a stronger desire to apply for an executive position. Also, the female executives saw possibilities in working ‘as a we’, together with the coworkers. They had experienced that self confidence is necessary for a woman working as a director in an organization where the norm has been male. This work may contribute to the aim in organizations to get a diversity and a parity in executive positions. The scientific and pedagogical aim of the studie is to develop and deliver knowledge about obstacles and possibilities in career advancement to executive.

Configuring services in an ad-hoc way is less than optimal as human error can result in services that fail. Even though scripting offers a solution it does not allow for a uniform deployment of configurations. A possible solution to this problem is the use of software configuration management systems (SCMS) that allow administrators to specify what should be done, and not necessarily how. An implementation is conducted that focuses on the first part of implementing an SCMS to see if a transition to a SCMS governed environment can be worthwhile. Three SCMS will be investigated; Chef, CFEngine and Puppet. The results show that administrators can receive good support from the documentation as documentation of the three SCMS are mostly accurate. The support from the community is affected by region and activity is declining in some cases. Overall it is easy to install an SCMS and special purpose languages are effective for specifying functionality of services.