I takt med att samhället förändrats har även förutsättningarna för att klara av föräldraskapet förändrats. Idag förväntas föräldrar både arbeta samt på ett tryggt och säkert sätt ta hand om och uppfostra sina barn. När det gäller att ge stöd åt mammor och pappor i föräldraskapet under småbarnsåren spelar därför barnavårdscentrals (BVC) sjuksköterskan som central person en stor roll. Sjuksköterskan är ofta den som känner till familjen bäst, med dess brister och resurser. Syftet med denna studie var att beskriva just BVC-sjuksköterskors uppfattningar av föräldrars behov av stöd. Studien utfördes med den fenomenografiska forskningsansatsen som metod och fyra BVC-sjuksköterskor intervjuades. Resultatet visade att det sjuksköterskorna uppfattar att alla föräldrar verkar ha gemensamt är ett behov av stöd genom bekräftelse. Föräldrarna har annars väldigt olika stödbehov relaterat till vad de har med sig i bakgrunden samt vilka egna resurser de har. BVC-sjuksköterskorna kan stärka föräldrarna genom att stötta och bekräfta att föräldrarna tänker och handlar rätt när det gäller barnet. En förälder som kommer stärkt ur ett samtal eller möte med BVC-sjuksköterskan har då genomgått en empowermentprocess. / As society has changed, the conditions of coping with parenting, also has changed. Today, parents are expected to work as well as in a safe and secure way care for and raise their children. When it comes to supporting mothers and fathers in their parenting, during early childhood years, the child health care with the child health nurse as a key person, plays a major role. The nurse is often the one who knows the family best, with its shortcomings and resources. The aim of this studie was to describe especially child health nurses perceptions of parents´need of support. The study was carried out with the phenomenographic research approach as a method and four child health nurses were interviewed. The result showed that what nurses perceive all parents have in common is a need for support through confirmation. Otherwise parents have very different support needs, related to their background and their personal resources. The child health nurses can strenghten the parents by supporting and confirming that the parents are thinking and acting in the right way when it comes to the child. A parent who will emerge stronger from a conversation or meeting with the nurse, has gone through a process of empowerment.

<p>I takt med att samhället förändrats har även förutsättningarna för att klara av föräldraskapet förändrats. Idag förväntas föräldrar både arbeta samt på ett tryggt och säkert sätt ta hand om och uppfostra sina barn. När det gäller att ge stöd åt mammor och pappor i föräldraskapet under småbarnsåren spelar därför barnavårdscentrals (BVC) sjuksköterskan som central person en stor roll. Sjuksköterskan är ofta den som känner till familjen bäst, med dess brister och resurser.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva just BVC-sjuksköterskors uppfattningar av föräldrars behov av stöd. Studien utfördes med den fenomenografiska forskningsansatsen som metod och fyra BVC-sjuksköterskor intervjuades. Resultatet visade att det sjuksköterskorna uppfattar att alla föräldrar verkar ha gemensamt är ett behov av stöd genom bekräftelse. Föräldrarna har annars väldigt olika stödbehov relaterat till vad de har med sig i bakgrunden samt vilka egna resurser de har. BVC-sjuksköterskorna kan stärka föräldrarna genom att stötta och bekräfta att föräldrarna tänker och handlar rätt när det gäller barnet. En förälder som kommer stärkt ur ett samtal eller möte med BVC-sjuksköterskan har då genomgått en empowermentprocess.</p> / <p>As society has changed, the conditions of coping with parenting, also has changed. Today, parents are expected to work as well as in a safe and secure way care for and raise their children. When it comes to supporting mothers and fathers in their parenting, during early childhood years, the child health care with the child health nurse as a key person, plays a major role. The nurse is often the one who knows the family best, with its shortcomings and resources.</p><p>The aim of this studie was to describe especially child health nurses perceptions of parents´need of support. The study was carried out with the phenomenographic research approach as a method and four child health nurses were interviewed. The result showed that what nurses perceive all parents have in common is a need for support through confirmation. Otherwise parents have very different support needs, related to their background and their personal resources. The child health nurses can strenghten the parents by supporting and confirming that the parents are thinking and acting in the right way when it comes to the child. A parent who will emerge stronger from a conversation or meeting with the nurse, has gone through a process of empowerment.</p>

Titel: Att misstänka barnmisshandel- en intervjustudie om BVC-sjuksköterskans upplevelser Kurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterska, 15 högskolepoäng Sidantal: 36 sidor Författare: Jessica Nyberg &amp; Christel Samuelsson Handledare: Åsa Roxberg Examinator: Eva Benzein   Bakgrund: Barnmisshandel kan ge psykiska och fysiska men för resten av livet. Då BVC-sjuksköterskan är nyckelpersonen i barnhälsovårdens arbete har hon en viktig roll i att förebygga och upptäcka barn som utsätts för misshandel. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med barn som misstänks vara utsatt för misshandel. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta BVC-sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen framkom det tre huvudkategorier med tillhörande nio underkategorier. Huvudkategorierna består av; När barnmisshandel misstänks, där det framkom att BVC-sjuksköterskorna upplevde oro vid misstanke om barnmisshandel, och att barnmisshandel uttrycktes i att barnen inte får sina behov tillgodosedda. Barnmisshandel ansågs även vara svårbedömt. Vidare upplevde de att de hade ett betydelsefullt ansvar att upptäcka barnmisshandel och att vara barnens ambassadörer. Huvudkategorin Att vara till stöd för familjen belyser BVC-sjuksköterskans upplevelse av vikten att vara till stöd för familjen, se till föräldrarnas välbefinnande, och erbjuda familjen vägledning och information i förebyggande syfte. Att fatta beslut angående att anmäla belyser BVC-sjuksköterskorna upplevelse av vikten att kunna rådfråga andra kollegor och instanser. De menade att det i vissa fall var oklart om det var en anmälan eller inte. De upplevde att de oftast ville vara mer säkra på vad deras misstanke grundades på och tog därför oftast tillbaka barnen på återbesök. Majoriteten önskade ett bättre samarbete med socialtjänsten, och många upplevde att en anmälan inte gav ett önskvärt resultat. Slutsats: BVC-sjuksköterskorna menade att en etablerad vårdande relation till föräldrarna var grundläggande för vidare behandling. Dessutom framkom betydelsen av att få stöd i sina misstankar kring barnmisshandel av kollegor och andra instanser. Fler barnmisshandelsfall kan uppmärksammas genom mer utbildning och ett bättre samarbete mellan BVC, förskolan och socialtjänsten och adekvata åtgärder kan sättas in i tid. / Title: To suspect child abuse - an interview about child health nurse's experiences Course: Caring science, Independent project (Master) in Primary Health Care Specialist Nursing, 15 credits Pages: 36 pages Authors: Jessica Nyberg &amp; Christel Samuelsson Supervisor: Åsa Roxberg Examiner: Eva Benzein   Background: Child abuse can cause mental and physical impairment for the rest of the child’s life.  The Child health nurse are the key person in child health care work, she has an important role in preventing and detecting these children. Objective: The purpose of this study was to describe the child health nurse's experience of the encounter with children suspected of being the victim of assault. Method: A qualitative interview was performed with eight child health nurses. The material was analyzed using a qualitative manifest content analysis. Results: Three main categories including nine related subcategories emerged from the analysis. Main categories were; When child abuse is suspected, where child abuse was experienced as a suffering, as the children´s needs were not met. Child abuse was also considered difficult to assess. Further, they felt that they had an important responsibility to detect child abuse and to be the children's ambassadors. The main category Support for family highlights that the child health nurse's felt the importance to be in support of the entire family, to also ensure the parents' well-being, and  to offer the family guidance and information as a preventive measure. To take decisions regarding reporting describes child health nurses' experience of the importance to be able to consult other colleagues and institutions. In some cases, they were uncertain whether it was a report or not. They felt that they usually wanted to be more confident of what their suspicion was based on, so they generally had the children come back on a return visit. The majority desired a better collaboration with the social services, and many felt that the report did not give a preferred result. Conclusion: Child health nurses felt that an established caring relationship with the parents was essential for further treatment. Furthermore, they wanted support in their suspicions about child abuse by colleagues and other institutions. In addition, through more training and better cooperation between the Child health, nursery school and social services more child abuse cases can be observed, which render appropriate actions taken in time.

Bakgrund: Små barn spenderar allt mer tid framför digitala skärmar. Enligt WHO:s riktlinjer rekommenderas ingen skärmtid för barn under två år. Folkhälsomyndigheten saknar riktlinjer angående skärmtid, de anser att samtida forskning inte uppnått tillräckligt tydliga slutsatser. Barnhälsovården har som uppdrag att följa barn från födsel till skolstart. Barnhälsovården följer barns utveckling, arbetar hälsofrämjande och fungerar som stöd för familjen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva Barnhälsovårdssjuksköterskorserfarenhet av digitala levnadsvanors påverkan på barns utveckling. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. En skriftlig datainsamling gjordes genom frågeformulär med öppen karaktär. Informanterna var elva Barnhälsovårdssjuksköterskor. Resultat: Flera tydliga mönster framträdde hur skärmtid påverkade barnen ur ett utvecklingsperspektiv som bildade resultatets åtta underkategorier samt dessa fem kategorier; Skapar ett beteende som är att likna vid beroende, svårighet att föra dialog och samspela, påverkan på ordförrådet, stödjer anpassning till det digitala samhället och lär sig att hantera och sätta ord på känslor. Konklusion: Barnhälsovårdssjuksköterskornas erfarenhet beskriver att skärmtid kan ha en påverkan på barns utveckling. Barnhälsovårdssjuksköterskorna bör uppmärksamma signaler på beroende, anknytningsproblematik, språkförsening och samspelssvårigheter för att kunna ge råd om hur skärmtid disponeras för barn. / Background: Young children spend more and more time in front of digital screens. According to WHO guidelines, no screen time is recommended for children under two years of age. Folkhälsomyndigheten lacks guidelines regarding screen time, they believe that contemporary research has not reached sufficiently clear conclusions. Child health care is tasked with following children from birth to the start of school. They follow children`s development, work to promote health and act as support for the family. Aim: The aim of the study was to describe child health care nurses' experience of the impact of digital living habits on children's development. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was used. A written data collection was done through open-ended questionnaires. The informants were eleven child health care nurses´. Results: Several clear patterns emerged in how screen time affected children from a developmental perspective that formed the results´ eight subcategories as well as these five categories; Creates behavior that is similar to addiction, difficulty in dialogue and interaction, impact on vocabulary, supports adaptation to the digital society and learns to manage and put emotions into words. Conclusion: The child health nurses' experience describes that screen time can have an impact on childrens´ development. The child health nurses´ should pay attention to signs of addiction, attachment problems, language delay and interaction difficulties in order to be able to give advice on how screen time is allocated for children.

Bakgrund: Barnvaccinationsprogrammet är den mest framgångsrika medicinska insatsen för folkhälsan. Information kring barnvaccinationer sprids snabbt och lätt via media och informationskanaler, så som Facebook och YouTube. Denna information är inte alltid kritiskt granskad och misstänkta biverkningar kan då tendera att överskattas. Det finns en rad olika anledningar till att vissa föräldrar är tveksamma till barnvaccination. BHV-sjuksköterskans uppgift är att möta alla föräldrar med respekt och genom korrekt information ge föräldrarna ett beslutsunderlag inför vaccinationen. En bristande kommunikation mellan BHV-sjuksköterskan och föräldrarna kan bidra till ökad oro, vilket kan leda till att föräldrarna väljer att avstå vaccination. Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med föräldrar inför barnvaccinationer. Metod: Semistrukturerade intervjuer med nio BHV-sjuksköterskor. Studien har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att samtliga deltagare i studien upplevde att de flesta föräldrarna hade en positiv inställning till barnvaccination. Studien visade att BHV-sjuksköterskorna ansåg att de gav en bra och tydlig information till föräldrarna. Samtidigt menade deltagarna att spridningen av information kunde förbättras. Det framkom att det finns skillnader i när BHV-sjuksköterskorna ger information till föräldrarna. Deltagarna i studien kände sig trygga i mötet med föräldrar och kring kommunikation av information inför vaccination. Slutsats: Studien visar att BHV-sjuksköterskorna känner trygghet kring kommunikation, både med information inför vaccination och att bemöta tveksamma föräldrar. BHV-sjuksköterskorna beskriver att de inom organisationen har en bra och tydlig information. / Background: The childhood vaccination program is the most successful medical response to public health. Despite this, there have always been negative voices about vaccination. Information about childhood vaccinations is spread quickly and easily through media and information channels, such as Facebook and YouTube. This information is not always critically reviewed and suspected sideeffects may then be overestimated. Evidence shows that there is a variety of reasons why some parents have doubt about childhood vaccination. Child Health nurse's task is to meet all parents with respect and give correct information so the parents have a decision basis for vaccination. A lack of communication between the Child Health nurse and the parents can contribute to increased concern, which may lead to the parents choosing to abstain from vaccination. Aim: The aim was to describe Child Health nurse's experiences of communicating with parents before childhood vaccinations. Method: Semi-structured interviews with nine Child Health nurses. The study has been analyzed using a qualitative content analysis. Results: The result showed that all participants in the study felt that most parents had a positive attitude towards childhood vaccination. The study showed that the Child Health nurses felt that they provided a good and distinct information to the parents. At the same time, participants believed that the dissemination of information could be improved. It showed that there are differences in when Child Health nurses present information to the parents. The participants in the study felt safe in the meeting with parents and about communication of information prior to vaccination. Conclusion: The study showed that Child Health nurses felt secure about communication, both with information before vaccination and in meeting hesitent parents. Child Health nurses described that they had good and distinct information within the organization.

Bakgrund: Sverige har en hög vaccinationstäckning men allt fler föräldrar ifrågasätter att vaccinera sina barn. Barnhälsovårdssjuksköterskor (BVC-sjuksköterskor) har en viktig och komplex roll i sitt uppdrag gällande att arbeta för en fortsatt hög vaccinationstäckning i Sverige. Syfte: Att undersöka barnhälsovårdsjuksköterskors upplevelser gällande föräldrar som är tveksamma till att följa barnvaccinationsprogrammet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Nio intervjuer utfördes och analyserades sedan utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom fyra kategorier och elva underkategorier. De fyra kategorierna som presenteras i resultatet är: (i) BVC-sjuksköterskans erfarenheter av hinder för vaccination, (ii) Utmaning för BVC-sjuksköterskan att bemöta individuella behov hos föräldrar, (iii) Olika tillvägagångssätt för att främja vaccination och (iv) Behov av kunskapsstöd för BVC-sjuksköterskor. Sammanfattning: Allt fler föräldrar ifrågasätter barnvaccinationer bland annat på grund av tidigare händelser i form av vaccinationsbiverkningar och falsk vaccinationspropaganda via sociala nätverk och media. Det är en utmaning för BVC-sjuksköterskan att bemöta föräldrars oro och tveksamhet samtidigt som att arbeta för en fortsatt hög vaccinationstäckning och bibehålla en god vårdrelation för barnets bästa. BVC-sjuksköterskan behöver ha förmåga att möta föräldrars individuella behov genom att i sin profession informera, vara lyhörd och ha en god kommunikation. / Background: Sweden has a high vaccination coverage but more and more parents are questioning vaccinating their children. Child Health Care nurses (CHC-nurses) have an important and complex role in their assignment regarding working for a continued high level of vaccination coverage in Sweden. Purpose: To investigate the experiences of CHC-nurses regarding parents who are hesitant to follow the child vaccination program. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted. Nine interviews were conducted and then analysed based on a qualitative manifest content analysis. Results: In the study four categories and eleven subcategories emerged. The four categories presented in the results are: (i) The CHC-nurses experiences of barriers to vaccination, (ii) Challenges for the CHC-nurse to meet the individual needs of the parents, (iii) Different approaches to promote vaccination and (iv) Need for knowledge support for CHC-nurses. Summary: More and more parents question child vaccinations, among other things due to previous events in form of vaccination side effects and false vaccinations propaganda from social networks and the media. It is a challenge for the CHC-nurse to address parents´concerns and hesitations and at the same time working for a continued high level of vaccination coverage and maintaining a good care relationship for the child. The CHC-nurse needs to be able to meet parents´ individual needs by informing, being sensitive and having good communication in their profession.

Bakgrund: Alla barn i Sverige erbjuds vaccination där andelen barn som vaccineras är hög men det finns ändå föräldrar som tvekar eller väljer att avstå vaccination. Barnhälsovårdsjuksköterskor har en betydande roll i att motivera föräldrar till vaccination. Personcentrerad vård innebär ökad vårdkvalité och används tillsammans med vård baserad på evidens i barnhälsovårdsjuksköterskors arbete med motivation. Syfte: Att beskriva barnhälsovårdsjuksköterskors erfarenheter av att motivera föräldrar till vaccination av barn. Metod: Kvalitativ intervjustudie med datainsamling genom asynkrona intervjuer användes. Frågor skickades via mejl till 17 barnhälsovårdsjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes och totalt utformades tre kategorier. Resultat: Kategorierna som formades i analysen, betydelsen av inre och yttre påverkan, samtalets betydelse för motivation och värdet av anpassad information presenterar resultatet. Barnhälsovårdsjuksköterskor behöver veta vad som påverkar föräldrars beslut för att motivera till vaccination. Samtal med föräldrar, föra dialog och anpassa information till olika familjer var betydelsefullt för att nå framgång med motivation. Konklusion: Barnhälsovårdsjuksköterskors erfarenheter av att motivera föräldrar till vaccination består till stor del av samtal och information. Evidensbaserad information är betydelsefullt och personcentrerad vård genomsyrar arbetet med motivation. / Background: All children in Sweden are offered vaccination where the proportion of children who are vaccinated are high but some parents’ still hesitate or choose not to vaccinate. Child health nurses’ have a significant role in motivating parents’ to vaccination. Person-centered care means increased quality of care and is used together with health care based on evidence in the motivational work of child health nurses’. Aim: To describe the experiences of child health nurses’ in motivating parents to vaccinate children. Method: Qualitative interview study with collection of data through asynchronous interviews were used. Questions was sent by email to 17 child health nurses’. Qualitative content analysis was used and a total of three categories was formed. Findings: The categories formed in the analysis, the importance of internal and external influences, the importance of conversation for motivation and the value of customized information presents the results. The child health nurses’ need to know what influences parents’ decision-making to motivate them to vaccination. Conversation with parents’, engaging in dialogue, and adapting information to different families was important to achieve success with motivation. Conclusion: The child health nurses’ experiences of motivating parents to vaccination consists in large part of conversation and information. Evidence- based information is significant and person-centered care permeates the work on motivation.

Det enskilda föräldrasamtalet på BVC för pappan eller den icke födande föräldern äger rum när barnet är mellan 3-5 månaders ålder, detta för att kunna stödja och bekräfta föräldern i sin roll. Trots detta är det inte alla som väljer att komma på samtalet. Syftet: Studiens syfte var att belysa BVCsköterskors erfarenheter av förutsättningar för att ett enskilt föräldrasamtal ska äga rum med pappan eller den icke födande föräldern. Metod:Kvalitativ intervjustudie med 10 BVC-sköterskor. Analysen utgick från “The Classic Analysis Strategi” av Kreuger och Casey och användes med induktiv ansats. Resultat: Det identifierades en huvudkategori: Förutsättningar för ett enskilt föräldrasamtal med fyra underkategorier: BVC-sköterskans utbildning, BVC-sköterskans informerande roll, Jämställt föräldraskap samt Bekräftelse och inkluderande. Konklusion: I studien framkom att förutsättningar för att ett enskilt föräldrasamtal ska äga rum med den icke födande föräldern behövdes utbildning, kunskap om professionens roll, jämställdhet i föräldraskapet och att föräldern prioriterar samtalet. Genom att informera föräldrarna om det enskilda samtalets innebörd och hur anknytningen till barnet spelar roll i barnets utvecklingkan bättre hälsa uppnås. / The individual parenting interview at the child health center for the father or the non-carrying parent takes place when the child is between 3-5 months of age, to be able to support and confirm the parent in his or her role. Despite this, not everyone shows up for the appointment. Aim: The purpose of the study was to highlight child health nurse’s experiences of conditions for a individual parenting conversation to take place with the father or the nonbirth parent. Method: Qualitative interview study with 10 Child health nurses. The analysis was based on "The Classic Analysis Strategy" by Kreuger and Casey, with an inductive approach. Results: One main category was identified: Conditions for a favorable individual parenting conversation with four subcategories: Child health nurse’s education, Child health nurse’s informative role, Equal parenting and affirmation and inclusiveness. Conclusion: The study revealed that the prerequisites for an individual parenting conversation to take place with the non-birthing parent were education, knowledge of the profession, gender equality in parenting and that the parent prioritizes the conversation. By informing the parents about the meaning of the individual conversation and how the attachment to the child plays a role in the child's development, better health can be achieved.