I en värld där tjänstefieringsprocessen blivit alltmer vanlig och där konsumenterna börjar övergå i en förändring från att äga produkter till att i stället äga rätten att använda dem, har flera typer affärsmodeller uppstått som gör detta möjligt. En av dessa är produkt som en tjänst (Product as a Service - PaaS), som är ett relativt nytt koncept där kunden inte äger produkten, utan snarare betalar för tillgången till den. I och med att PaaS är ett relativt nytt fenomen och få studier har gjorts gällande implementationen av PaaS, syftar det här examensarbetet till att undersöka hur företag kan utföra en lyckad implementation av PaaS. Närmare bestämt ämnas följande frågeställningar besvaras: vilka är drivkrafterna och utmaningar för övergången till en PaaS-modell, samt vilka åtgärder måste vidtas och vilka förmågor krävs för att utföra en lyckad PaaS-implementation.  Referensramen är uppbyggd av relevanta artiklar inom områdena tjänstefiering, funktions-försäljning och PaaS. Utöver att förklara och koppla ihop relevanta begrepp beskrivs även de drivkrafter, utmaningar, åtgärder och förmågor som presenterats i tidigare litteratur. Det empiriska arbetet består av en kvalitativ studie där 14 respondenter med relevant kunskap inom ämnet, och som är verksamma inom företag som på något sätt stött på PaaS, intervjuas. Utifrån intervjuerna sammanställs empiriska data för att sedan i analysen jämförs mot den data som beskrivs i referensramen. I analysen resoneras det även om vilka drivkrafter, utmaningar, åtgärder och förmågor som anses vara mest relevanta. Analysen mynnar sedan ut i fyra slutsatser som svarar på frågeställningarna och besvarar syftet kring hur företag kan gå till väga för att lyckas med en PaaS-implementation. Den första slutsatsen är att de främsta drivkrafterna är att komma närmare sina kunder, bredda sitt erbjudande och ökad lönsamhet. Den andra är att de främsta utmaningarna är finansieringen och att det är svårare att sälja tjänster än produkter. Den tredje slutsatsen mynnar ut i att de främsta åtgärderna är att påvisa fördelarna med erbjudandet och att utbilda säljarna i en PaaS-försäljning. Den fjärde och sista slutsatsen kommer fram till att för en PaaS-lösning är det viktigt att inneha förmågor som gör det möjligt att transformera organisationen och paketera PaaS-lösningen, förslagsvis genom att använda insamlade data. / In a world where the servitization process has become increasingly common and where consumers are beginning to transition from owning products to instead owning the right to use them, several types of business models have emerged that make this possible. One of these is Product as a Service – PaaS, which is a relatively new concept where the customer does not own the product, but rather pays for the access to use it. As PaaS is a relatively new phenomenon and few studies have been done on the implementation of PaaS, this thesis aims to investigate how companies can conduct a successful implementation of PaaS. More precisely, the following research questions aims to be answered: what are the driving forces and challenges for a transition to a PaaS-model, and what actions and capabilities are required to perform a successful PaaS-implementation.  The frame of reference is made up of relevant articles in the areas of servitization, function sales, and PaaS. In addition to explaining and connecting relevant concepts, the driving forces, challenges, actions, and abilities presented in previous literature are also described. The empirical work consists of a qualitative study where 14 respondents, with relevant knowledge of the subject, who also are active in companies that have encountered PaaS in some way, were interviewed. The empirical data from the interviews are compiled and later in the analysis compared against data described in the frame of reference. The analysis also discusses which driving forces, challenges, actions, and capabilities are considered most relevant. The analysis is later synthesised into four conclusions that answer the research questions and fulfils the purpose of this thesis. The first conclusion is that the most important driving forces are: getting closer to their customers, broadening their offer, and increasing profitability. The second conclusion is that the main challenges are: financing, and that it is more difficult to sell services than products. The third conclusion is that the main actions are: highlight the benefits of the PaaS-offer and educate the salesforce in PaaS-selling. The Fourth and final conclusion is that the main capabilities are: transforming the organization and packaging the PaaS solution.

Background: The internet of things (IoT) is transforming industries by enabling data-driven decision-making. IoT play a crucial role in the transition to a Circular Economy of businesses. However, the intrinsic features of the IoT, such as centralization, poor interoperability, and privacy and security vulnerabilities, pose several challenges. Blockchain technology offers potential solutions to these challenges and can enhance traceability and information reliability, while also creating new avenues of interactions and value creation. A combination of these technologies is called Blockchain of Things (BCoT). Additionally, technology such as BCoT and assist the adoption of Circular Economy, a paradigm of sustainable and resource-optimization activities.  Purpose: This study aims to explore the potential challenges of adopting Blockchain of Things and Circular Economy practices, and potential barriers of adopting Blockchain of Things for Circular Economy.  Method: The study uses an explorative-qualitative research method where primary data was gathered through semi-structured interviews. The data was then transcribed and categorized through the use of the Gioia-method, which was then applied to the TOE-framework.   Result: This study finds several barriers regarding Blockchain of Things and Circular Economy, such as lack of standardization, lack of data & information, lack of knowledge, lack of regulations, and finally, slow mind-shift of decision makers.  Conclusion: The results of the study points toward greater systemic challenges of knowledge and standards. Conclusions that can be derived from this are  that industries are still in the early adoption phase of digitalization, which is the reason for a lack of insight and knowledge regarding new technologies. Additionally, identified challenges of a lack of standards, regulations, and know-how regarding Circular Economy showcases a lack of knowledge and confidence in being able to create competitive, sustainable circular activities. / Bakgrund: "Internet of Things" (IoT) är i skedet av att transformera industrier genom att möjliggöra datadriven  bestlutsfattande. IoT spelar även en stor roll i övergången till en Cirkulär Ekonomi av företag. Men flera av IoTs egenskaper såsom centrialisering, samverkan, integretitet, och säkerhet lägger grunden för flera utmaningar.  Blockchain teknologi och dess inbyggda funktioner medgör potentiella lösningar för dessa utmaningar och kan förbättra spårbarhet och pålitlighet av information, samtidigt som den kan skapa nya tillvägagångssätt och värdeskapande. En kombination av IoT och Blockchain kallas för Blockchain of Things (BCoT) Dessutom kan teknik som BCoT  underlätta integration av cirkulär ekonomi, ett paradigm för hållbara och resursoptimerande aktiviteter/handlingar. Syfte: Denna studie strävar till att undersöka de potentiella utmaningarna med att integrera Blockchain of Things och cirkulära aktiviteter, och potentiella hinder för att integrera Blockchain of Things för cirkulär ekonomi. Metod: Studien använder sig utav en explorativ-kvalitativ forskningsmetod där primärdatan samlades genom semistrukturerade intervjuer. Datan transkriberades and kategoriserades med hjälp av Gioia-metoden, som sedan tillämpades till TOE-ramverket.  Resultat: Den här studien finner flera barriärer angående Blockchain of Things och Circular Economy, såsom brist på standardisering, brist på information och data, bristande kunskap, brist på regelverk och slutligen långsam förändrig av tankesätt hos beslutsfattare. Slutsats: Resultaten av studien pekar på större systemiska utmaningar av kunskap och standarder. Slutsatser som kan dras från detta är att industrin fortfarande befinner sig i tidig fas av digitaliseringen, vilket är anledningen till bristande insikt och kunskap om nya teknologier. Dessutom visar de identifierade utmaningar av brist på standarder, regleringar och tillvägagångssätt inom cirkulär ekonomi en brist på kunskap och förtroende för att kunna skapa konkurrenskraftiga, hållbara cirkulära aktiviteter.

Idag står byggsektorn bakom en tredjedel av allt avfall som genereras i Sverige. Under lokalanpassningar går en stor del av fungerande komponenter till avfall. Det behövs därför byggas på ett mer resurseffektivt sätt och för att minska avfallet samt undvika utvinning från jungfruliga resurser kan man arbeta med återbruk. Studiens syfte är att föreslå ett arbetssätt med återbruk vid renoveringar och lokalanpassningar som stärker samarbetet mellan fastighetsbolag och andra nyckelaktörer, framförallt med hyresgästen. För att uppfylla syftet undersöktes utmaningarna med återbruk i den kommersiella fastighetssektorn, därefter föreslogs lösningar och incitament för implementering av återbruk i lokalanpassningsprojekt. Vidare har frågeställningarna besvarats genom en kvalitativ intervjustudie där intervjuer hölls med olika personer inom fastighetsbranschen, hyresgäster samt experter inom ämnet. Studiens resultat visar att de flesta aktörerna på marknaden upplever att både ekonomiska och sociala barriärer behöver tacklas för att driva fram återbruksarbetet i bygg- och fastighetsbranschen. Motståndet mot förändring orsakas av ett negativt mindset samt brist på aktörer och företagsidéer som kan främja återbruk. Flera respondenter ansåg även att återbruk leder till ökade projektkostnader. Däremot kan diverse åtgärder och strategier tillämpas för att effektivisera återbruksarbetet. Några exempel är att utföra tidigare inventeringar, sätta upp gemensamma mål, utbildningsmöjligheter samt incitament till andra aktörer. Dessutom visar resultatet att hyresgästen är samarbetsvillig i återbruksfrågan men att det i sådana fall krävs en tydlig diskussion från start, en gemensam målbild samt incitament i form av exempelvis nyckeltal. Däremot argumenterade flera hyresgäster för en kompensation i hyra om de väljer återbrukad inredning eller material. Det innebär att en återbrukspotential finns men att förändringar behöver ske på samhällsnivå för att stödja fastighetsbolagens återbruksarbete. Till exempel kan kommunen och staten öka kunskapen i branschen genom att införa olika incitament samt främja innovativa och hållbara företagsidéer. Sådana insatser på bolagsnivå samt statlig och kommunal nivå leder på sikt till att återbruk blir ett hållbart och lönsamt alternativ. Några rekommendationer är att fastighetsbolag sätter en tydlig definition av återbruk och att man fastställer en viss procentsats på hur mycket av lokalen som ska återbrukas. Vidare kan fastighetbolag utse en återbruksansvarig eller skapa en intern återbruksavdelning som hanterar återbruksarbetet och driver frågan inom organisationen. Dessutom borde fastighetsbolag införa en intern inventeringsapp för att underlätta framtida inventeringar. Inventeringar av lokaler borde ske stegvis för att kunna skapa en intern databas där material och produkter är kategoriserade efter hur de ska hanteras. En fördel är även att implementera BIM, där information om befintliga material och produkter kan lagras. / The construction sector accounts for one third of the waste that is generated in Sweden. During office adaptations, a lot of functioning components end up as waste. The commercial real estate sector needs to build in a more resource efficient way, furthermore, reuse is the most effective alternative to minimize resources and it avoids extraction of virgin materials. The aim of the study is to propose a way to work with reuse in renovations and office adaptations that also improves the cooperation between real estate companies and key stakeholders, especially with the tenant. In order to achieve this purpose, challenges with reuse in the commercial real estate sector were examined and solutions and incentives were later suggested. Furthermore, a qualitative interview study was conducted in order to answer the study’s research questions. Interviews were held with people within the real estate sector, tenants as well as researchers. The findings of the study indicate that most stakeholders believe that both social and economic barriers must be overcome in order to facilitate reuse in the construction and real estate sector. The resistance of change is caused by, among other things, a negative mindset and lack of stakeholders and business ideas that can promote reuse. Several respondents also believed that reuse leads to increased project costs. However, numerous measures and strategies can be used to solve these problems. Some examples are, inventories at an early stage, common goals, educational opportunities and incentives to other stakeholders. Furthermore, the results demonstrate that the tenants are willing to cooperate. However, it requires a clear discussion from start, a common target and incentives, such as key performance indicators. On the other hand, many respondents argued for a compensation in rent. Therefore, a reuse potential does exist, but it requires several changes at a society level to support the real estate companies' reuse work. For example, the government and municipality can increase knowledge by introducing incentives and promote innovative and sustainable business ideas. These efforts on society, state or municipality and company level leads to reuse being a profitable and sustainable alternative in the long term. Some recommendations to real estate companies are to determine a definition of reuse and set a certain percentage goal of how much of the office should be reused. Furthermore, real estate owners should appoint someone who is in charge of the reuse work or create an internal reuse department that handles reuse questions and lead the work within the organisation. To facilitate future inventory work, companies can introduce an inventory application. They should perform step-by-step inventories and create an internal database containing materials and products that are categorized according to how they should be managed. It would also be beneficial to implement BIM in order to store information about materials and products.

Dagens samhälle är fullt av utmaningar vad gäller hållbarhet. En av de viktigaste frågeställningarna är hur mänskligheten kan tänka om jordbruket för att anpassa sig till den förväntade ökningen i efterfrågan på mat, och samtidigt göra jordbruket mer miljövänligt. Ett tänkbart steg mot mer hållbarhet inom jordbruket är hydroponi. Ändå står hydroponiska system inför sina egna hållbarhetsproblem; ett av problemen är de konventionella substraten som används. De nuvarande konventionella substraten härrör ofta från torv, stenull, perlit och kokosfibrer. Det finns dock möjligheter att implementera industriella symbiotiska nätverk i vilka en sektors avfall är en annans resurs, detta skulle kunna bidra till en minskning av miljöpåverkan jämfört med de konventionella substraten.  Syftet med projektet är att undersöka drivkrafter och hinder som finns för att förbättra hydroponiska stadsodlingars miljöprestanda gällande odlingssubstrat, genom att använda recirkulerade avfallsströmmar från närliggande kommersiella och kommunala verksamheter i stället för konventionella odlingssubstrat. I detta projekt intervjuades tre företag som odlar hydroponiskt i Stockholm för att ytterligare förstå kritiska egenskaper hos substraten, och vilka faktorer som realistiskt måste beaktas när man undersöker brukandet av urbana avfallsströmmar i motsats till konventionella substrat. Detta följs av en litteraturgenomgång som fokuserar på egenskaperna hos både konventionella substrat och de avfallsbaserade substraten. Genom forskningen blev det uppenbart att recirkulering av avfallsströmmar är ett genomförbart alternativ inom hydroponi, och har potential att minska miljöpåverkan från substraten i branschen. Det krävs dock utan tvekan ytterligare forskning på området. Potential för mellanhänder mellan den avfallsproducerande aktören och de hydroponiska odlingarna är ett nästa avgörande steg i utvecklingen av hållbara odlingssubstrat, men för lite forskning finns i dagsläget vilket begränsar möjligheterna inom området. / Today’s society is riddled with challenges regarding sustainability. One of the main concerns is how humanity can rethink farming in order to adapt to the projected demand for food in the near future, whilst also making farming more environmentally friendly. A possible step towards the sustainability of farming is hydroponics. Even so, current hydroponic systems are facing their own sustainability issues; one of which is the growing media used. The current, conventional growing media is often derived from peat, rock wool, perlite, and coconut coir. There are, however, opportunities to implement industrial symbiotic networks in which one processes waste can be used as another’s resource, this would contribute to a reduction in environmental impact compared to the conventional growing mediums.  The aim of this project is to examine the possibilities and barriers that exist regarding the improvement of environmental performance of growing media in hydroponics through the recirculation of urban waste streams from nearby commercial and municipal operations instead of using conventional growing media. In this project three hydroponic farming companies in Stockholm were interviewed to further understand the competition factor of growing mediums, and what factors realistically need to be accounted for when looking into the usage of urban waste streams as opposed to conventional growing media. This is followed by a literature review focusing on the characteristics of both conventional growing media and waste stream derived growing media. It became apparent through the research that recirculating waste streams is a feasible option within hydroponics, and has potential to reduce the environmental impact of growing media in the industry. However, further research is undoubtedly required in the field. Areas such as potential for middlemen between the waste producing actor and hydroponic farms are the next feasible step in the development of sustainable growing media, yet little to no research has currently been done on the matter.

This study is about finding methods for reusing of packaging from Elekta's product "Leksell Gamma Knife ICON" with Circular Economy as the focus. There is no process for this today. The important thing is the analysis of the entire supply chain from Suppliers to customer and then back to Suppliers to get general ideas about what the problems are and then to draw conclusions for the opportunities that exists. The methods used are analyzes if it is cost-effective and environmentally efficient to transport back packaging to the Suppliers who handle these packaging. Costs for the return process have been calculated, which is Supplier work, packaging costs, packaging costs and transport costs. Transport emission in the form of carbon dioxide equivalents have been calculated in the return process. Carbon dioxide equivalents have been calculated for the manufacturing of new packaging and transport by road and ship. The calculated values in the return process are compared with how Elekta is doing today during the process of packing LGK as well as delivering to customers to identify if it is effective to implement a new return process. A solution proposal that fulfils the requirements from an environmental and economic perspective is reported. Environmentally, it is reduced by 459 CO2eq number of carbon dioxide equivalents with transport from the US, 457 CO2eq from China and 1185 CO2eq from Europe. Financially, the company saves 17 190 SEK with transport from the USA, 19327 SEK from China and 18 126 SEK from Europe. / Denna studie handlar att om att hitta metoder för återanvändning av emballagen från Elektasprodukt ”Leksell Gamma Knife ICON” med Cirkulär ekonomi som fokus. Det finns ingen process för detta i dagsläget. Den viktiga är analysen av hela försörjningskedjan från leverantör till kund och sedan tillbaka till leverantörer för att få generella uppfattningar om vad problemen befinner sig och där ifrån dra slutsatser för möjligheterna som finns. De metoder som används är analyser om det är kostnads- och miljöeffektivt att transportera tillbaka emballage till de leverantörer som hanterar dessa emballage. Kostnader för returprocessen har beräknats vilket är leverantörsarbete, emballagekostnader, arbetskostnader och transportkostnader. Transportutsläpp i form av koldioxidekvivalenter har beräknats i returprocessen. Koldioxidekvivalenter har beräknats för tillverkning av nya emballage samt transport med lastbil och fartyg. De beräknade värden i returprocessen jämförs med hur Elekta gör idag under processen att packa LGK samt leverera till kund för att identifiera om det är effektivt att implementera en ny returprocess. Ett lösningsförslag där kraven uppfylls ur ett miljömässigt och ekonomisk perspektiv redovisas. Miljömässigt minskas det med 459 CO2eq antal koldioxidekvivalenter med transport från USA, 457 CO2eq från Kina och 1185 CO2eq från Europa. Ekonomiskt sparar företaget på 17 190 SEK med transport från USA, 19327 SEK från Kina och 18 126 SEK från Europa.

Purpose: The purpose of this study is to explore the potential of technologies for traceability within the Swedish textile recycling industry. This study further aims to investigate the status of information collection and management in the textile recycling industry and the factors which are affecting the implementation of different traceability technologies, such as blockchain technology.   Design/ Methodology/ Approach: This study followed a qualitative exploratory approach as there is little prior knowledge regarding usage of traceability technologies, such as blockchain technology in the Swedish textile recycling industry. Primary data was collected by semi-structured interviews, and it was analysed through thematic analysis. Purposive sampling was used to collect relevant data. The sample included experts from the academia and industry, who have knowledge in the field of textile recycling and traceability technologies.   Findings: The findings suggest that there is no available information collection and management systems that enable efficient recycling processes. Moreover, there is a lack of infrastructure for collecting and sorting the textile waste, cost and technological challenges hampering the potential of efficient textile recycling and the possibility to create an efficient circular supply chain in Sweden. There are four factors which affect the opportunities and challenges for implementation of traceability technologies, such as blockchain technology, these are: management and decision making, integration and collaboration, rules and regulations and value creation through blockchain in the textile recycling industry.   Implications: This study may contribute to reshaping the traditional view on where traceability technologies can be implemented to create efforts to enhance the circular economy principles, as suggested by literature from the previous stages in a supply chain. This study suggests that blockchain technology may enhance information sharing in a circular supply chain within the textile recycling industry. It further shows that the textile recyclers have the potential to implement blockchain technology from their stage to minimise the information gaps which are currently existing.   Originality/ Value: The academic literature lacks practical cases and exploration regarding the usage of traceability technologies such as blockchain technology at the textile recycling stage and this study tries to explore if it would be beneficial for the textile recycling industry in Sweden.

The vision of a circular economy (CE) promises both profitability and eco-sustainability to industries, and can, from a material and energy resource flow perspective, be operationalized by combining three business and design strategies: closing loops; narrowing and slowing down resource flows by material recycling, improving resource efficiency; and by extending product life by reuse, upgrades and remanufacturing. These three strategies are straightforward ways for industries to radically reduce their use of virgin resources. From a product design perspective, it is doable. However, from a business perspective, it is no less than a revolution that is asked for, as most Original Equipment Manufacturers (OEMs) have, over time, designed their organizations for capturing value from selling goods in linear, flow-based business models. This thesis aims to contribute to the discourse about CE by exploring practical routes for operationalizing circular product design in a “stock-based” CBM. The approach is three-fold. Firstly, the role of design as a solution provider for existing business models is explored and illustrated by case studies and interviews from the automotive industry. Secondly, challenges and possibilities for manufacturing firms to embrace all three strategies for circularity are explored. Thirdly, implications for designing products suitable to stock-based CBMs are discussed. In spite of the vast interest in business model innovation, a circular economy, and how to design for a circular economy, there are still many practical, real-life barriers preventing adoption. This is especially true for designing products that combine all three of the circular strategies, and with regard to the risk of premature obsolescence of products owned by an OEM in a stock-based business model. Nevertheless, if products are designed to adapt to future needs and wants, business risks could be reduced. The main findings are that CE practices already have been implemented in some respects in the automotive industry, but those practices result in very low resource productivity. Substantial economic and material values are being lost due to the dominant business and design logic of keeping up resource flows into products sold. The primary challenge for incumbent OEMs is to manage, in parallel, both a process for circular business model innovation and a design process for future adaptable products. / <p>This licentiate studies have been financed by the Swedish EnergyAgency. The Appended Paper I is a part of the research project:Future-adaptivity for more energy-efficient vehicles, a collaborationbetween RISE VIKTORIA and Academy of Design &amp; Crafts,University of Gothenburg.</p>

Stone is a useful resource, for example as a building material, which means that stone materials play a large role in the construction of society. Stone is mined and refined in so-called quarries. There are activities in quarries that have negative impact on the environment. In addition, such industries have traditionally consumed a substantial amount of fossil fuel. Due to these aspects, among others, the quarrying industry should become more sustainable.  Circular economy has the fundamental idea of reducing, reusing and recycling, and can be useful for improving sustainability. To make a business more sustainable, all parts of it should improve in this aspect, including the processes. Process improvement is a strong area of the Lean, which strives to create flow and to remove everything that interferes with the flow. The purpose of the study was to obtain a deeper understanding of how quarries can be improved from a sustainability perspective with a combination of circular economy and Lean. This by reviewing previous theory of sustainability, circular economy, Lean and other relevant areas. The study was carried out as a qualitative case study at, and in collaboration with, a quarrying company in Sweden. The data collection consisted of interviews with relevant people from the company and observations of quarries. The results were compared with the theoretical framework to answer the formulated research questions. The study resulted in several conclusions, the most fundamental is that increased awareness and knowledge about sustainability would bring better possibilities for the company in its work towards a more sustainable busiss. According to the company investments must yield economic profitability, and hence a large responsibility is laid on the customers to demand sustainable products.  Permissions and regulations are, according to the interviewees, obstacles to increased recycling of stone materials, and consequently obstacles to circular economy. An adjustment of permissions to allow more reuse of materials would benefit circular economy. Lean is not entirely applicable due to the long lead times in quarries. However, some aspects of Lean are useful, especially its focus on minimizing wastes. An approach characterized by a circular mindset and by process improvement can be adopted with a combination of circular economy and Lean. Overall, quarrying needs to be seen from a holistic perspective and the communication between all parties in the distribution chain needs to be improved.

Idag står byggbranschen för 20% av Sveriges konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp, och har blivit uppmärksammad i Sveriges strategi för cirkulär ekonomi som en nyckelbransch i omställningen till en cirkulär ekonomi. Detta då byggbranschen till stor del har linjära flöden idag, men det pågår arbete från både myndigheter och branschaktörer för att öka cirkulariteten av dessa flöden. Idag fokuserar dessa åtgärder och studier dock främst på husbyggnation och avfallsminimering. Det finns alltså en kunskapslucka kring cirkularitet för infrastrukturprojekt med ett perspektiv som sträcker sig bortom avfallsminimering och hantering. Genom att kartlägga materialflöden för ett infrastrukturprojekt inom markläggning med en materialflödesanalys och analysera den tillhörande värdekedjan med en SWOT-analys utökar den här studien kunskapen kring cirkularitet för infrastrukturprojekt. Mer specifikt används Skanska och ett av deras infrastrukturprojekt i Stockholm som en fallstudie för att undersöka hur materialanvändningen för Skanska väg och anläggning kan bli cirkulär och öka förståelsen för vilka processer och aktörer som är relevanta för att uppnå detta.  Resultaten visar att viktiga avfallsflöden att minimera för ett cirkulärt projekt är byggpallar, plaströr och brännbart avfall. De visar även att det mesta avfallet inte bildas från byggmaterial utan från emballage. Från materialflödesanalysen är det dock tydligt att överbeställningen av material som idag är mellan 5-10% har potential att utgöra den största orsaken till avfall under andra projektförhållanden. Från SWOT-analysen framkom att samarbete över hela värdekedjan är nödvändigt för att kunna implementera cirkulära lösningar. Styrkor, svagheter, hot och möjligheter för cirkulärt agerande identifierades för alla aktörer och visade bland annat att projektbeställaren är en nyckelaktör för att skapa förutsättningar för en cirkulär materialhantering.  I studien genomfördes även en djupare analys av hur relevanta de i värdekedjan identifierade processer och verktyg är för Skanskas arbete med cirkularitet. Där framkom bland annat att certifieringar som CEEQUAL och Byggvarubedömningen kan vara viktiga utgångspunkter. Det visades även att utformningen av projektet och Skanskas interna hållbarhetsverktyg kan vara nycklar för att skapa förutsättningar, konkreta mål, och arbetssätt för en cirkulär materialhantering. Studien identifierade även en viss diskrepans mellan den gällande avfallslagstiftningen som förespråkar återvinning och den möjlighet och ekonomi som idag finns i materialåtervinning, framför allt för plast. Här kan Skanska och andra byggentreprenörer ha en viktig roll att spela för att skapa efterfrågan på återvunnet material och på så sätt sluta idag linjära flöden. / Today, the construction industry accounts for 20 % of Sweden’s consumption-based carbon emissions, and has been recognized in Sweden’s strategy for the circular economy as a key industry in the transition to a circular economy. One reasoning behind this is the largely linear flows in the construction industry today, but work is underway from both authorities and industry players to increase the circularity of these flows. However, these measures and studies currently focus mainly on house construction and waste minimization. This leaves a knowledge gap for circularity for infrastructure projects with a perspective that extends beyond waste minimization and management. By mapping material flows for an infrastructure project through a material flow analysis and analyzing the associated value chain through a SWOT analysis, this study expands the knowledge about circularity for infrastructure projects. More specifically, a case study of one of Skanska’s infrastructure projects in Stockholm was made to investigate how the use of materials for Skanska can become circular and increase the understanding of which processes and actors are relevant to achieve this.  The results show that important waste flows to minimize for a circular project are construction pallets, plastic pipes and combustible waste. They also show that most waste is not formed from building materials but from packaging. From the material flow analysis, however, the over-ordering of materials that today is between 5-10 % has the potential to be the biggest cause of waste for projects with other conditions than the studied project. The SWOT analysis showed that collaboration across the entire value chain is necessary to be able to implement circular solutions. Strengths, weaknesses, threats and opportunities for circular action were identified for all actors and showed, among other things, that the project client is a key actor in creating the right conditions for circular material handling.  The study also carried out a deeper analysis of how relevant the processes and tools identified in the value chain are for Skanska’s work with circularity. Among other things, it emerged that certifications such as CEEQUAL and Byggvarubedömningen can be important starting points. It was also shown that the design of the project and Skanska’s internal sustainability tools can be keys to create conditions, tangible goals, and strategies for working with circular material handling. The study also identified a certain discrepancy between the current waste legislation that advocates recycling and the opportunity and economy that currently exists in material recycling, especially for plastic. Here, Skanska and other construction contractors can have an important role to play in creating demand for recycled materials and thus increase the circularity of flows.

Circular economy (CE) proposes a transition in production and consumption practices that has a key relevance in wood-based industries, since forests are also connected to climate and biodiversity goals. If the bioeconomy is to sustainably suffice the increasing demand in the Nordics, wood-based manufacturing should become more circular. The wood commodity has embedded some circular principles to its production processes, but generally employs a waste management perspective, and research gaps exist on the relationships between actors. Inter-organisational collaboration (IOC) has been presented as key to enable effective circular solutions. While some studies exist in converging IOC and circularity, previous research demand empirical investigations.  This thesis investigates the current state of IOCs for forming and improving circular value chains in wood-based manufacturing, while empirically validating the CE and supply chain collaboration model by Calicchio Berardi and Peregrino de Brito (2021). To this aim, network and IOC theory form the theoretical underpinning. Ten semi-structured interviews were conducted with Nordic wood-based manufacturing companies.  Findings show that IOCs for the CE can concern material sourcing, side streams, and/or main products, and the nature and extent of these collaborations are explained. Side stream collaborations were strong for companies close to the primary resource, and for those material sourcing IOCs for circularity took the shape of new requirements. Main product collaborations were very diverse and recent, indicating a growing trend in collaborating for circularity. Based on empirical data, a linguistic change from supply chain to value cycles is proposed. The model used is found valid and mostly represented in this study, indicating how these IOCs form and improve. However, a revised version is presented – the CE and value cycles collaboration model – based on empirical findings from this study. The authors then indicate future research streams possibilities and practical implications of the study.