I det här arbetet undersöks högpresterande gymnasisters upplevelse av genrepedagogik och cirkel­modellen. I samband med detta studeras även elevernas litterära metaspråk, med fokus på vilken typ av begrepp de själva anser sig behärska och inte. Det ena syftet är att se huruvida genrepedagogiken, som ursprungligen utvecklades som ett stöd i andraspråksinlärningen för barn i grundskoleåldern, även stöttar hög­presterande gymnasister och om den i sådant fall behöver anpassas till dem. Det andra syftet är att kartlägga vilken typ av litterära begrepp eleverna anser sig förstå och använda, för att få insikt i vad undervisningen ska rikta in sig på. För att genomföra undersökningen har cirkelmodellen implementerats i en elevgrupp, vilket resulterade i en litterär analys. Eleverna har fått besvara två enkäter, den ena undersöker elevernas upplevelse av cirkelmodellens olika delar, den andra undersöker de begrepp eleverna anser sig förstå och använda. Tre elever valdes sedan ut för enskilda samtal där de fick resonera kring den första enkäten.        Resultaten visar att högpresterande gymnasister generellt har en positiv upplevelse av genrepedagogik och cirkelmodellen. Steg 2 – studerandet av modelltexter, är det steg som uppskattas bäst. Steg 3 – skrivandet av en gemensam text, är det steg som uppskattas minst. Studien visar att det inte krävs direkta anpassningar av cirkelmodellen för att den ska stimulera eleverna. Det essentiella är istället att hitta en balans så att processen får utvecklingsutrymme utan att den upplevs som en tidstjuv som stjäl utrymme från det som eleverna fokuserar på – framställandet av en slutprodukt. Undersökningen visar också att den typ av begrepp som elever anser sig behärska bäst är de som används vid analyserande, vilka också används i flera ämnen och situationer. De begrepp de anser att de behärskar minst är de som används för att beskriva en analytisk text, vilka är de begrepp som genrepedagogiken har infört i undervisningen.

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen betonas i läroplanen, Lgr 11. Eleverna ska inhämta nya kunskaper samtidigt som de utvecklar sitt språk. Detta är särskilt viktigt för andraspråkselever som ska lära sig ämnen på ett för dem nytt språk. Syftet med uppsatsen är att se vilka krav läroboken ställer på elevernas språk- och kommunikationsförmåga och hur läroboken tillsammans med lärarhandledningen inbjuder läraren till att arbeta språkutvecklande i klassrummet med eleverna. I studien ingår två olika läromedel för årskurs 7-9 i två skilda ämnen, kemi och historia. Läroböckerna analyseras utifrån en läsbarhetsanalys och tar framförallt upp språk, multimodalitet, författarröst och uppgifter och krav. Analysen på lärarhandledningarna avser hur dessa kan stötta läraren i att undervisa språkutvecklande. Resultatet tyder på att läroböckerna ställer flera krav på elevernas språk- och kommunikationsförmågor, vilket eleverna behöver stöttning av läraren för att utveckla. Det framkom skillnader mellan de två läromedlen. Även om läraren får viss hjälp av läromedlen att arbeta språkutvecklande lämnas mycket upp till varje lärare.

No description available.

Ett av grundskolans främsta mål är att samtliga elever oavsett behov och förutsättningar ska utveckla lärande och kunskaper i sin läs- och skrivförmåga. Examensarbetet syftar till att undersöka lärares uppfattningar om hur en genrepedagogisk undervisning fungerar för elever i de tidigare skolåren som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter. Genrepedagogiken tar stöd från Vygotskijs lärandeteori och Hallidays språkteori. Således är studiens teoretiska ramverk förankrat till den sociokulturella teorin och systematisk-funktionella lingvistiken. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare (åk 1-3) ligger till grund för vår studie. Respondenterna arbetar i tre olika kommuner i sydöstra Sverige. Utifrån intervjuerna har vi sammanställt tre teman; genrepedagogiken i klassrummet, scaffoldning/stöttning i lärandet och genrepedagogiken och läs-och skrivsvårigheter. Resultaten visar att lärares förkunskaper om genrepedagogiken påverkar tillämpningen i undervisningen, att samtliga lärare är överens om att all stöttning är en förutsättning för elevers lärande, men också att de använder liknande stöttning för alla elever. Även det gemensamma textskapandet betonas som en central och viktig process. Slutsatserna vi drar är att lärare som brinner för genrepedagogiken är de som ger uttryck för att elever i läs- och skrivsvårigheter gynnas mest av genrepedagogiken och att cirkelmodellen framställs som fördelaktig för elever i svårigheter.

Syftet med denna kunskapsöversikt är i första hand att besvara frågeställningen ” Vad säger forskning om genrepedagogikens användbarhet i klassrummet?”. Dessutom vill vi bidra till en ökad kunskap om genrepedagogiken och dess strukturerande arbetsmodell i de lägre årskurserna. Som metod för att kunna besvara frågeställning genomfördes inledningsvis sökningar av akademiska artiklar i olika databaser med relevanta nyckelord gällande genrepedagogiken. Därefter gjordes ett urval som redovisas i en metoddel. I resultaten framkommer positiva och negativa aspekter som riktar sig mot pedagogiken, men också hur genrepedagogiken påverkar elevernas språkutveckling samt hur läromedlen instruerar genrepedagogikens struktur, värderande beskrivningar och logiska samband. Slutsatsen av kunskapsöversiktens resultat visar att genrepedagogiken är en krävande och strukturerad undervisningsmetod med fokus på måluppfyllelse samt kan ha goda effekter för språk- och kunskapsutveckling. Avslutningsvis följer en diskussion där tankar och ställningstagande avseende genrepedagogiken synliggörs samt tänkbar framtida forskning.