I mitt examensarbete har jag undersökt hur man kan designa en bekväm sittmöbel för offentlig plats, så att den kan produceras och brukas på ett hållbart sätt. Detta är extra viktigt i miljöer där möbler slits i hög takt, och där man i dagsläget bortprioriterar reparation och låter möbler stå och förfalla. I projektet har jag arbetat platsspecifikt med Stockholms stadsbibliotek, men designat med tanken att den kan passa i flera olika miljöer. Detta examensprojekt presenterar ett förslag på hur företag och kommuner kan ställa om till ett mer cirkulärt sätt att bruka möbler. Designförslaget som presenteras är ett alternativ till en stoppad fåtölj. Bind är designad för att kunna produceras och brukas på ett hållbart sätt, så att den kan få ett långt och värdigt liv och bidra till en cirkulär ekonomi. / In my thesis I have investigated how to design a comfortable seating furniture for public spaces, so that it can be produced and used in a sustainable way. This is particularly important in environments where furniture is worn at a high rate, and where repair is currently not prioritized and furniture is left to decay. In the project, I have worked site-specifically with Stockholm City Library, but designed with the idea that it can fit in several different environments. This degree project presents a proposal on how companies and municipalities can switch to a more circular way of using furniture. The design proposal presented is an alternative to an upholstered armchair. Bind is designed to be produced and used in a sustainable way, so that it can have a long and dignified life and contribute to a circular economy.

Rapporten beskriver utförandet av ett examensarbete på högskoleingenjörsnivå. Arbetet utfördes på företaget WA3RM AB, vars affärsidé är att skapa värde från industriers outnyttjade resurser, genom att knyta samman olika aktörer och uppnå cirkulär ekonomi med syftet att minska klimatpåverkan och uppnå de globala målen för hållbar utveckling. WA3RM upplevde att arbetssätt i produktutvecklingsprojekt behövde kartläggas eftersom företaget i framtiden ville industrialisera fler produkter. Som ett led i WA3RM:s kartläggning av produktutvecklingsprojekt var examensarbetets syfte att skapa en process för konceptval i produktutvecklingsprojekt. Processen utformades efter WA3RM:s behov och examensarbetets mål var att besvara hur ett hållbarhetsperspektiv kan införas i fasen för konceptval i produktutvecklingsprojekt. Examensarbetet har skett med stöd av metoden Plan, Do, Check, Act, med syftet att strukturera och dela upp arbetet i delproblem. Problemområde och avgränsningar definierades och en kartläggning på företaget gjordes. Det gjordes en litteraturstudie utifrån kartläggningens resultat där verktyg och stöd för metoder identifierades till det slutliga förslaget, en process för konceptval. I kartläggningen identifierades tre huvudområden, krav & mål, hållbarhet samt cirkulärekonomi, vilka utgjorde grunden för litteraturstudien och förslaget, processen för konceptval.Processen för konceptval utgörs av fyra faser, där applikationer sorteras ut, rangordnas, kombineras till olika produkter, vilka slutligen rangordnas. I slutet av processen ska projektgruppen ha ett diskussionsunderlag som stöd för rekommendation till organisationen om konceptval för vidareutveckling i produktutvecklingsprojekt. En slutsats av examensarbetet var att metoderna och verktygen i processen ger möjlighet för att ta hänsyn till hållbarhetsperspektiv. Det anses dock viktigt att ta hänsyn till andra perspektivsom marknad och finansiering för att utveckla realiserbara och konkurrenskraftiga produkter, så att WA3RM kan fortsätta industrialisera produkter som minskar klimatpåverkan och inspirerar fler aktörer. / This report describes the execution of a bachelor's thesis. The work was conducted at the company WA3RM AB, whose business idea is to create value from unused resources in industries by connecting various stakeholders and achieving circular economy with the aim of reducing climate impact and achieving the global goals for sustainable development. WA3RM identified the need to map the work processes in product development projects, as the company intends to industrialize more products in the future. As part of WA3RM:s mapping of product development projects, the purpose of the thesis work was to create a process for concept selection in product development projects. The process was adapted to WA3RM:s needs, and the goal of the thesis work was to answer how a sustainability perspective can be established in the concept selection phase of product development projects. The thesis work was conducted using the Plan, Do, Check, Act method to structure and divide the work into sub-problems. Problem areas and limitations were defined and a mapping at the company was performed. A literature review was conducted based on the results of the mapping to identify tools and methods for the final proposal, the concept selection process. The mapping identified three main areas: requirements and goals, sustainability, and circular economy, which formed the basis for the literature review and the proposal, the concept selection process. The concept selection process consists of four phases, where applications are divided, ranked, generated to products, and finally ranked again. At the end of the process, the project team should have a basis for discussion to provide recommendations to the organization, regarding concept selection for further development in product development projects. A conclusion drawn from the thesis work was that the methods and tools in the process allows for consideration of sustainability aspects. However, it is important to consider other perspectives such as market and financing to develop feasible and competitive products, so that WA3RM can continue to industrialize products that reduce climate impact and inspire more stakeholders.

Undersökningen syftar till att ge en bild av vilka förutsättningar och möjligheter det finns för uppförande av en försorteringsanläggning där plasten i avfallet kan sorteras ut. Detta sker genom att undersöka ekonomiska besparingar genom minskat behov av utsläppsrätter, identifiera lämplig utsorteringsteknik, utreda hur avsättningen för utsorterad plast kan se ut genom att identifiera potentiella mottagare samt kostnader för avsättning och transport. Undersökningen tyder på att NIR-teknik är den mest lämpliga för en försorteringsanläggning. Med Svensk Plaståtervinning som mottagare beräknas en framtida försorteringsanläggning kunna minska mängden plast som går till förbränning med 48%. Detta motsvarar en kostnadsbesparing i utsläppsrätter på 7 670 000 kr per år med dagens utsläppsrättspriser och 9 850 000 kronor per år med estimerade värden för framtidens utsläppsrättspriser. En medförd årlig transportkostnad av den utsorterade plasten till mottagare beräknas uppgå på 632 000 kronor per år. Det finns idag ett flertal potentiella mottagare av den utsorterade plasten men ett pris för denna hantering är svårt att få och kräver vidare utredning och diskussion. Ett ungefärligt europeiskt marknadspris för hantering av utsorterad förpackningsplast är givet till cirka 250 €/ton.

In a world where climate change is becoming increasingly apparent, a transition to acircular economy is emphasised as necessary to achieve a sustainable future. Sharingunused assets and products, instead of producing and consuming new ones, ishighlighted as an important part of the circular model. This is usually referred to as thesharing economy. Currently research into the phenomenon is mainly linked to largecities, where the municipality is highlighted as an important player. But since the wholeof Sweden needs to change to a circular, and thereby sharing, economy, not just the bigcities, it is important to examine how municipalities of different sizes act in relation tothe sharing economy. This master's thesis therefore explores how the size of amunicipality, operationalized as the number of inhabitants, affects the municipality'sgovernance strategies regarding the sharing economy. Data collection has been donethrough semi-structured interviews with officials from three municipalities withdifferent population numbers: Bollebygd, Ulricehamn and Borås. A thematic analysiswas carried out, and a framework for municipalities' governing strategies of the sharingeconomy was applied. The results show that size in some cases affects howmunicipalities govern the sharing economy, where larger municipalities have moreresources and can therefore interact more with sharing initiatives. This is mainly evidentwhen the municipality itself owns a sharing initiative. It is also apparent when it comesto acting as regulators of the sharing economy, where the largest investigatedmunicipality has introduced more regulations. The results also show that there are someparts of the municipal governing of the sharing economy that do not seem to be affectedby size. All municipalities face common challenges in the form of questions about howmuch the municipality should participate in the sharing economy, the need for abehavioural change in the population to increase sharing, and logistical challengesaround sharing. These challenges can also be found in previous research. Conclusionsthat can be drawn from this study are that size affects to some extent the ability ofmunicipalities to govern the sharing economy, where small municipalities with fewerresources do not have the same opportunities as larger municipalities. This can bemitigated however by taking part in networks, where knowledge can be shared betweenmunicipalities.

Studien syftar till att undersöka och förstå konsumenternas attityder till hållbar konsumtion, samt att identifiera de faktorer som påverkar deras köpintention vid hållbar klädkonsumtion. Vidare strävar studien efter att belysa hur kännedom om och engagemang i projektet "Handla Hållbart för Eskilstuna" påverkar respondenternas lokala och hållbara konsumtionsbeteende. Studien använder en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Primärdatan kommer från en enkätundersökning utformad i Google Formulär och baserad på konsumenter bosatta i Eskilstuna kommun. Empirin innehåller data insamlat från 200 respondenter. Resultatet av studien visar att majoriteten av respondenterna har en positiv attityd till hållbar konsumtion och att de mest påverkande faktorerna vid hållbar klädkonsumtion är upplevd beteendekontroll samt socialt värde. Det finns även ett tydligt samband mellan kännedom kring det samverkande projektet "Handla Hållbart för Eskilstuna” och regelbunden handling lokalt i staden. / The study aims to investigate consumers' attitudes towards sustainable consumption, as well as to identify the factors that influence their purchase intention in the case of sustainable clothing consumption. Furthermore, the study aims to shed light on how knowledge of and involvement in the project "Handla Hållbart för Eskilstuna" affects the respondents' local and sustainable consumption behaviour. The study employs a deductive research approach and a quantitative research method. The primary data comes from a survey designed in Google Forms and based on consumers living in Eskilstuna municipality. The data from the survey contains answers collected from 200 respondents. The results of the study show that the majority of respondents have a positive attitude towards sustainable consumption and that the most influencing factors in sustainable clothing consumption are perceived behavioral control and social value. The awareness of the collaborative project “Handla hållbart för Eskilstuna” is also significantly associated with regular local engagement within the city.

Sweden´s long-term climate goal is to reach net zero by 2045 regarding greenhouse gas emissions. The construction- and real estate sector accounts for 21 % of these emissions. The cement industry’s emissions globally are about 4 % of the total emissions. The report has been carried out on Vasakronan’s project Hugin where the construction engineers (Byggstyrning) aim to reuse as much material as possible.  Reusing material has been applied more in the construction industry in recent times. To switch to a circular economy, a higher focus on recycling building materials is required. Inventory and recycling is a relatively new concept in the construction industry, there are not a lot of reports written on this subject. The main examples included in this report are Återbrukslokalen and Återbrukslokalen 2.0. These projects were done by Vasakronan in Gothenburg, where the goal was to recycle as much material as possible.  This work shows that it’s possible to save 98 307,1 kg of CO2e if the concrete is reused in the Hugin project instead of producing new concrete. The main result of the inventory issue is to switch to a more agile way of working. The results also show that deciding what kind of materials that is needed to reuse in the design phase. A system should also be designed to give some structure to the inventory process. / Sveriges långsiktiga klimatmål är att nå nettonoll för utsläpp av växthusgaser till år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står för 21 % av dessa utsläpp.  Globalt står enbart cementtillverkningen för 4 % av utsläppen. Mot bakgrund av detta, undersöks i detta arbete återbruksmöjligheter för betong. Den empiriska analysen har utförts på Vasakronans projekt Hugin, där Byggstyrning som projektörer av projektet har som mål att återbruka så mycket material som möjligt. Att återanvända material har tillämpats mer i byggbranschen på senare tid. För att kunna ställa om till en helt cirkulär ekonomi krävs även ett högre fokus på återbruk av byggnadsmaterial. Då inventering och återbruk är ett relativt nytt koncept i byggbranschen, finns det inte särskilt många arbeten eller rapporter att utgå ifrån. Det främsta exemplet som har tagits upp i denna rapport är Återbrukslokalen 1.0 och Återbrukslokalen 2.0. Dessa projekt genomförde Vasakronan i Göteborg, med målet att återbruka så mycket material som möjligt. Syftet med arbetet var att analysera återbruksmöjligheterna för betong i projektet Hugin. Resultatet visar att besparingen av växthusgaser i CO2e mellan att producera ny betong och återbruka befintlig betong var en skillnad på 98402.4 kg CO2e. Ett annat syfte med rapporten var att undersöka möjligheterna för att effektivisera inventeringsprocessen. Uppsatsens resultat är att inventeringsprocessen kan effektiviseras genom olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat att växla om till ett mer agilt arbetssätt, bestämma vad som bör återbrukas redan i projekteringsskedet och att övergång till ett bättre system krävs för att strukturera upp återbruksprojekt.

Restaurangbesök blir allt vanligare i takt med en accelererande urbanisering och ökad ekonomisk tillväxt. Urbaniseringen och konsumtionssamhället genererar stora mängder avfall. Sverige anses som unika i sammanhanget efter att det globalt publicerats uppseendeväckande fakta om hur Sverige är i ”brist på avfall” och behöver importera avfall från andra länder. Svenskar porträtteras ofta som skickliga på att källsortera, men hur ser det ser ut på svenska restauranger? I den här intervjustudien är fokus på hur källsorteringen går till på restauranger. Totalt har 14 intervjuer genomförts, tio intervjuer med restauranganställda, tre med miljöförvaltningar från olika städer samt en avfallsanläggning för att jämföra förutsättningar och syn på källsortering på restauranger. Intervjuerna har analyserats efter två beteendeteorier kompletterat med en syn på organisationskultur och cirkulär ekonomi. Resultatet visade att det finns en stark positiv inställning till källsortering bland restaurangpersonalen men att förutsättningarna för källsortering är ett för stort hinder, vilket resulterar i att enbart hälften av alla restauranger idag sorterar. Kommunikationen mellan restaurang och kommun måste bli bättre, relation dem emellan mer jämlik och de olika parterna måste bli mer öppna för att förstå varandras svårigheter och förutsättningar. / Restaurant visits are becoming increasingly common and proportionally in line with accelerated urbanization and increased economic growth. Urbanization and the consumer society generate large amounts of waste, but is this a problem? Sweden is considered unique regarding the waste issue after a news story went viral about Sweden's "lack of waste" and need to import waste from other countries. Swedes are often portrayed as skilled at recycling, but how does Swedish restaurants handle their waste? In this interview study I have chosen to raise the issue of recycling in restaurants. Ten interviews have been conducted with restaurant staff and four with environmental administrations from three different cities to compare the conditions and views of recycling in restaurants. The interviews have been analysed following two behavioural theories and complemented with a view on organizational culture and circular economics. The result shows that there is a strong positive attitude towards recycling among restaurant staff but that the barriers found in the prerequisites are considered too large, resulting in only half of the restaurants recycling. Communication between restaurants and municipalities need to become more equal and the parties become more open to understanding each other's difficulties and conditions.

Byggsektorn står för 35 procent av allt genererat avfall i Sverige och en stor del av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Bygg- och fastighetsbranschen har därför ett ansvar för att bidra till en mer hållbar utveckling. Bland annat genom att jobba för hållbara städer och samhällen samt en mer hållbar konsumtion och produktion, vilket är det 11:e respektive 12:e globala målet för hållbar utveckling. Ett förfarande för att uppnå målen är att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi, där återbruk är en bidragande faktor. Det har därför varit relevant att undersöka hur en kommersiell fastighetsägare kan lyckas med återbruk i lokalanpassningar, eftersom vägen dit inte är självklar. Examensarbetet har begränsats till att identifiera en organisationsstruktur med ett förslag till en förvaltnings- och projektorganisation för att hantera återbruk vid lokalanpassningar samt en affärsmodell. I organisationsstrukturen läggs fokus på samverkan mellan alla involverade parter i en lokalanpassning. Övergången från ett linjärt till ett cirkulärt arbetssätt där flertalet arbetsroller är involverade från ett tidigt skede aktualiseras. I projektorganisationen krävs nya kompetenser och samarbetspartners i form av inventerings- och återbrukskonsult och leverantör av tjänsterna lager och logistik, vilka förslagsvis läggs ut på externa parter. Internt kan fastighetsägare engagera en hållbarhetskoordinator med strategiskt och operativt ansvar för förändringen till mer återbruk. In-house miljösamordnare kan anlitas med ansvar för informationsinsamling och kunskapsspridning. Vidare ska det säkerställas att projektledaren har huvudansvaret för att återbruk tillämpas i lokalanpassningar, men med god hjälp från andra kompetenser vilket åstadkoms genom samverkan. Affärsmodellen tydliggör det värdeerbjudande och de nyckelaktiviteter som en kommersiell fastighetsägare implementerar i deras verksamhet genom återbruk i hyresgästanpassningar. Förändringen möjliggör att fastighetsägare kan erbjuda cirkulära och hållbara lokaler till sina kunder. Samtidigt behöver fastighetsbolag skapa och implementera arbetsprocesser för att möjliggöra återbruk vid lokalanpassningar. Bland annat rekommenderas fastighetsägare att genomföra återbruksinventeringar, bygga modulärt, vara aktiv på andrahandsmarknaden och bidra till ett cirkulärt beteende hos kunder, samarbetspartners och internt i bolaget. Omställningen till återbruk och inkorporerande av de nya arbetsrutinerna kan åstadkommas genom följande steg:1) Utbilda kunden och bolaget internt2) Inventera fastighetsbeståndet, sätta tydliga mål och bestämma en plan3) Göra investeringar för långsiktig lönsamhet4) Samarbetspartners och digitala verktyg5) Etablera processer inom bolaget6) Förankra förändringen / The building sector is accountable for 35 per cent of all generated waste in Sweden and a considerable part of Sweden’s domestic pollution of greenhouse gases. The building and real estate sector is therefore compelled to contribute to a more sustainable development. The industry can, among other things, work for sustainable cities and communities in addition to a more sustainable consumption and production, which are the 11th and 12th global targets for sustainable development. The transformation from a linear to a circular economy, where reuse is a contributing factor, is one way to achieve these goals. It has therefore been relevant to investigate how a real estate owner can succeed with reuse in adaptions of commercial properties. The dissertation has been limited to identify an organisational structure with a suggestion to a property management and project organisation to handle reuse in property adaptions in addition to a business model. In the organisational structure, partnering between all involved parties in a project has been emphasized. The transition from a linear to a circular approach, where most employees are involved from an early stage, is made relevant. New outsourced collaborators in the form of inventory and reuse consultants and suppliers of the services storage and logistic are required. In-house, property owners can engage sustainability coordinators with a strategic and operational responsibility for the change to more reuse. Internal environmental coordinators can be employed with responsibility for data collection and disseminating knowledge. Furthermore, it should be ensured that the project manager has the main responsibility for the task that reuse constitutes. Reuse should, however, be carried out with considerable support from other the capabilities in the project which is achieved through partnering. The business model highlights the value and key activities that commercial property owners achieve and implement in their operations through reuse in tenant adaptions. The change enables real estate owners to offer circular and sustainable facilities to their clients. Simultaneously, property owners must create and implement processes to validate reuse in their operations. Among other things, real estate companies are recommended to carry out reuse inventories, modular building, participating on the second-hand market and contribute to a more circular behaviour with clients, partners and in-house in the company. The transition to reuse and incorporation of the new routines can be achieved through the following steps:1) Educate the client and the company in-house2) Take stock of the property portfolio, formulate specific goals and determine a plan3) Make investments for long-term profit4) Collaborators and digital tools5) Establish processes within the company6) Refreezing the change

Den globala befolkningen ökar, lika så vår konsumtion och våra avfallsmängder. Miljöpåverkan från vår konsumtion är stor och en förändring till en mer hållbar och cirkulär konsumtion behöver eftersträvas. Avfallsmängderna är kopplade till den ekonomiska tillväxttakten, det linjära slit- och släng samhället behöver lämnas för att spara på jordens resurser och minska miljöpåverkan. Varje producerad produkt behöver användas så länge som möjligt innan den återvinns. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska vi sträva uppåt i avfallshierarkin och förebygga avfall och återanvända produkter i första hand. En betydande mängd produkter som hade kunnat återanvändas slängs idag som avfall. Denna studie har gjorts i samarbete med Tranås kommun inför ett kommande återbrukshus på kommunens återvinningscentral. Syftet var att undersöka attityden till begagnat/återbrukat hos invånarna i kommunen och vad som är viktigt för att det kommande återbrukshuset ska kunna bli framgångsrikt. En enkätundersökning genomfördes i ett antal olika grupper i kommunen, såsom arbetsplatser, skolklasser, föreningar. En workshop kring återbrukshuset anordnades för delar av kommunens personal, där författaren fick möjlighet att delta. Resultaten från enkätundersökningen jämfördes mellan olika åldersgrupper och med resultaten från kommunens workshop och även med tidigare studier. Resultatet visade att en majoritet av invånarna i kommunen var positiva till återbruk och hade handlat, skänkt och sålt begagnade produkter de senaste tolv månaderna. Viktiga faktorer som framkom för att deltagarna skulle vilja skänka till och handla på ett återbrukshus var att det skulle vara ett brett utbud, tydligt skyltat, personal på plats att kunna fråga, generösa öppettider och att produkterna skulle vara hela och fräscha. Produktgrupper som deltagarna uppgav att de gärna ville handla på återbrukshuset var bland annat möbler, inredning, kläder, verktyg, elektronik och byggmaterial. För att lyckas så bra som möjligt med återbrukshuset uppmuntras till uppföljning genom mätning av ton insamlat material och försäljningsvärde. Denna studie kan användas som underlag för utformning av det kommande återbrukshuset och som inspiration för andra kommuner som ska starta upp återbruksverksamhet. Den kan även vara intressant för att få mer kunskap kring människors attityder till begagnade/återbrukade produkter.

Studien baseras på en målkonflikt mellan att vilja ha en giftfri miljö och samtidigt sträva mot ett mer cirkulärt samhälle. Polyvinylklorid (fortsättningsvis PVC-plast) kan innehålla farliga ftalater som i för stor mängd kan vara skadliga för hälsa och miljö både under användning och återvinning. REACH-förordningen reglerade ftalaterna DEHP, DBP, BBP och DIBP i PVC-plast år 2015 genom att kräva tillstånd för att få använda dessa ftalater vid tillverkning av produkter inom EU. Den förändrade material-kompositionen leder till att den nytillverkade PVC-plasten skiljs från den äldre som producerades innan lagförändringen 2015. Målet att sträva mot ett mer cirkulärt samhälle genom att återvinna mer PVC-plast hindras av målet att skapa en giftfri miljö eftersom den äldre PVC-plasten innehåller förbjudna ämnen. Studiens syfte är att undersöka hur denna målkonflikt påverkar återvinningen av PVC-plast inom byggsektorn.  För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och sex intervjuer har genomförts med personer från Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (fortsättningsvis IKEM), Tarkett, Byggföretagen, Bolon, Naturvårdsverket, IVL Svenska Miljöinstitutet och BASTA.  Resultatet av studien är att ingen av de intervjuade anser att plasten varken måste ersättas eller förbjudas. De anser snarare att politiken och de vetenskapliga belägg som finns måste diskuteras mer samtidigt som kraven på miljömärkt PVC-plast måste öka för att kunna säkerställa en hållbar hantering. För att kunna öka den cirkulära ekonomin är ett förslag att implementera loggböcker där byggföretagen kan redogöra för det material som används under byggskedet, detta skulle då öka spårbarheten och därmed möjligheterna för återvinning. / The study focuses on the emerging policy conflict between a non-toxic or a toxic-free environment and a circular economy. Polyvinyl chloride (PVC plastic) contains phthalates which in excessive amounts can be dangerous to the health and the environment. Problems arise when PVC plastic is to be recycled and these phthalates spread into nature. The REACH regulation has controlled the phthalates DEHP, DBP, BBP and DIBP in PVC plastic since 2015. REACH regulates the phthalates by requiring a permit to use them for the manufacture of products within the EU. The changed material composition leads to the newly manufactured PVC plastic being separated from the older plastics that were produced within the law change in 2015. The goal of striving for a more circular economy by recycling more PVC plastic interferes with the goal of creating a toxic-free environment, since the older PVC plastic contains the now regulated substances. The purpose of the study is to investigate how this goal conflict affects the recycling of PVC plastic in the construction sector.  A qualitative method has been used for the study and six interviews have been conducted with people from the Innovation and Chemical Industries in Sweden (IKEM), Tarkett, Byggföretagen, Bolon, Naturvårdsverket, IVL Swedish Environmental Institute and BASTA.  The result of the study is that none of the interviewed is of the opinion that the PVC plastic must be replaced or banned. Although they do believe that the policy and scientific evidence that exists must be discussed more, while requirements for eco-labeled PVC plastic must be required to be able to establish a more sustainable management. In order to increase the circular economy, one proposal is to implement logbooks where construction companies can account for the material used during the construction phase, which would then increase traceability and thus the possibilities for recycling.