Textil- och modeindustrin är en av de mest miljöförorenande industrierna i världen, med dess resursintensitet och stora mängd producerat avfall. De senaste åren, med start från år 2000 har klädproduktionen fördubblats, medan det genomsnittliga antalet gånger plagget används innan det slängs har minskat. Förändringar i produktionsteknik, konsumtionsmönster och materialval är sannolikt inte tillräckligt för att vända textilindustrins påverkan på miljön. Branschen behöver övergå från den nuvarande linjära ekonomin till en mer cirkulär ekonomi där design spelar en central roll. Denna studie belyser de svenska modeföretagens arbete med cirkulära designstrategier och utforskar hur kunskap om cirkulära strategier från andra branscher skulle kunna hjälpa modebranchen att gå mot ökad cirkularitet. Med hjälp av mixed method undersöktes den svenska modebranschens arbete med cirkulära design strategier och branschens utmaningar för ökad cirkularitet. Studien utforskade även organisationer utanför modebranschen för att avgöra hur deras cirkulära framgångar kan implementeras på modeindustrin. Resultaten visar att medan svenska modeföretag implementerar cirkulära designstrategier regelbundet behöver det inte översättas till ökad total cirkulariteten i deras kollektioner. Studien finner att ett gemensamt mått på cirkularitet inom modeprodukter, en systemförändring där cirkulär design och affärsmodeller implementeras genom hela värdekedjan, och ökat samarbete kombinerat med nödvändig infrastruktur är de mest nödvändiga faktorerna för att öka cirkulariteten inom branschen. / The textile and fashion industry is one of the most environmentally polluting industries in the world, with its resource intensity and large amount of produced waste. In recent years, starting from the year 2000, clothing production has doubled, while the average number of times a garment is used before it is thrown away has decreased. Changes in production technologies, consumption patterns and material choices are likely not, enough to reverse the textile industry's impact on the environment. The industry needs to shift from the current linear economy to a more circular one where design plays a pivotal role. This study sheds light on the Swedish fashion companie's work with circular design strategies and explores how knowledge about circular strategies gained from other industries could help fashion move towards increased circularity. With help of mixed method research the Swedish fashion industry's work with circular design strategies and the industry's challenges for increased circularity were examined. The study also explored organizations outside the fashion industry to determine how their circular successes can be implemented here. The results show that while Swedish fashion companies implement circular design strategies regularly it doesn’t necessary translate into increased overall circularity of their collections. The study finds that a common measure for circularity in fashion products, a systemic change where circular design and business models are implemented throughout the entire value chain, and increased collaboration paired with necessary infrastructure are the most necessary factors to increase circularity within the industry.

Byggbranschen är Europas och Sveriges största avfallsproducent och står för ungefär en tredjedel av alla klimatutsläpp. Nu när råmaterialet blir dyrare, i kombination med att materialflödet är linjärt, finns ett ökat incitament att bespara och utnyttja befintliga resurser. Återbruk blir därmed en framkomlig väg att minska utsläpp och på sikt bidra till en hållbar utveckling. Tidigare studier har undersökt hinder och framgångsfaktorer med återbruk, men få studier har undersökt möjligheter för ökat återbruk av byggmaterial mellan projekt. Följaktligen undersöker denna studie hur arbetet med återbruk i dagsläget ser ut på Åhlin &amp; Ekeroth Byggnads AB för att identifiera förbättringsområden och ge förslag på metoder och praxis som framgångsrikt kan bidra till ett ökat återbruk av byggmaterial mellan projekt. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie där kunskapsluckor identifierades samt att ett lämpligt tillvägagångssätt för insamling av empiri arbetades fram. Metoden som valdes för insamling av data kallas för Rapid Site Assessment (RSA). Det är en metod som används för att snabbt och effektivt kunna bedöma och utvärdera en byggarbetsplats inom ett visst område. För att kartlägga hur återbruksarbetet fortlöper idag, genomfördes platsbesök på två olika typer av projekt. Det ena projektet var ett Svanenmärkt nybyggnadsprojekt och det andra projektet var ett om- och tillbyggnadsprojekt, där ett återbruksarbete genomfördes som en följd av projektchefens egna initiativ. Under respektive platsbesök genomfördes en observation, en enkätundersökning och en intervju med en sakkunnig på projektet. Ytterligare enkätundersökningar och intervjuer genomfördes därefter med tjänstemän på målföretaget för att skapa bredd på studien och säkerställa en objektiv bedömning av arbetet med återbruk. Resultatet av undersökningen visar att ett system med en planerings- och utvärderingsprocess för arbete med återbruk saknas, samt att graden av engagemang på individnivå och integration av försörjningskedjan måste öka markant för ett ökat återbruk av byggmaterial mellan projekt. En utmaning som identifierades på Åhlin &amp; Ekeroth, utöver de som nämndes i tidigare studier, är svårigheten med att mellanlagra återbrukbart material på grund av bland annat brist på utrymme, kostnader och materialhantering. För att framgångsrikt lyckas i arbetet med återbruk krävs förhöjd kunskap och engagemang hos samtliga aktörer i alla led av ett byggprojekt. Ny lagstiftning kring återbruk och beställare samt företagsledningar som ser en vinning i arbetet med återbruk är två förutsättningar för att sätta fart på återbruksarbetet och prioritera det. Det blir således enklare att börja ställa cirkulära krav i upphandlingen. En tidig dialog med beställare där återbruk tidigt integreras i byggprocessen är väsentligt för att skapa förutsättningar för enklare arbete med demontering i framtida renoveringar och ombyggnationer. Interna utbildningar, ekonomiska incitament och cirkulär projektering är exempel på metoder och praxis som kan främja arbetet och öka återbruket av byggmaterial mellan projekt. / The construction industry is Europe's and Sweden's largest waste producer, accounting for approximately one-third of all climate emissions. As raw materials become more expensive, combined with the linear flow of materials, there is an increased incentive to conserve and utilize existing resources. Reuse thus becomes a viable pathway to reduce emissions and ultimately contribute to a sustainable development. While previous studies have examined barriers and success factors related to reuse, few studies have explored opportunities for increased reuse of construction materials across projects. Consequently, this study investigates the current state of reuse practices at Åhlin &amp; Ekeroth Byggnads AB in order to identify areas of improvement and propose methods and practices that can successfully contribute to an increased reuse of construction materials across projects. Initially, a literature study was conducted to identify knowledge gaps and develop a suitable approach for collecting empirical data. The chosen method for data collection is called Rapid Site Assessment (RSA), which enables a quick and efficient assessment and evaluation of a construction site within a specific area. To assess the progress of reuse efforts, site visits were conducted at two different types of projects. One project was a Svanen-certified new construction project and the other was a refurbishment and expansion project where reuse was carried out as a result of the project manager's own initiative. During each site visit, an observation, a survey, and interviews were conducted with a project expert. Additional surveys and interviews were then conducted with company officials to broaden the study and ensure an objective assessment of the reuse work. The results of the investigation reveal a lack of a planning and evaluation process with the reuse work, as well as a significant need to increase individual-level engagement and supply chain integration for an increased reuse of construction materials across projects. A challenge that was identified at Åhlin &amp; Ekeroth, in addition to those mentioned in previous studies, is the difficulty of intermediate storage of reusable material due to factors such as space constraints, costs and material handling. To successfully advance reuse efforts, elevated knowledge and commitment are required from all stakeholders involved in every stage of a construction project. New legislation regarding reuse, as well as clients and company managements that recognize the benefits of reuse, are two prerequisites for accelerating reuse efforts and prioritizing them. This, in turn, facilitates the implementation of circular requirements in procurement processes. An early dialogue with clients, where reuse is integrated into the construction process from the outset, is crucial in creating conditions for easier disassembly in future renovations and refurbishments. Internal training programs, financial incentives and circular project planning are examples of methods and practices that can promote reuse and increase the utilization of construction materials across projects. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

The growing requirements for sustainability work and reporting for institutional investors necessitate change in the ever-evolving business landscape. One emerging concept gaining traction and being integrated into business strategies is that of the circular economy. This study presents an instrumental case study conducted at a Nordic Private Equity firm, employing both qualitative and quantitative methodologies, to explore the barriers and driving forces associated with implementing circular business models within their portfolio companies. Findings reveal that market aspects and technical considerations currently represent the primary barriers, in contrast to prior research that has primarily focused on cultural factors from an operational perspective. Overall, the study underscores significant risks associated with circular business models, including limited reliable data, insufficient large-scale concept validations, and a perceived lack of consumer interest. Moreover, the study highlights the instrumental role governments may have in supporting these investments through pledging to absorb a certain degree of risk and therefor allowing more risk-averse investors to engage. The research identifies an opportunity in achieving cost-effective sustainability and circular economy initiatives for investors by standardizing relevant operations and systemizing the share of information laterally between portfolio companies. Embracing strategic circular economy practices aligns seamlessly with the Private Equity company's existing approach, as they actively seek to identify potential synergies across multiple portfolio companies to maximize returns and their sustainable impact. By shedding light on the barriers, driving forces, and potential benefits, this study provides valuable insights for institutional investors and Private Equity firms seeking to navigate the challenges and capitalize on the opportunities presented by circular business models in the pursuit of sustainable investment strategies. / Kraven på hållbarhetsarbete och rapportering för institutionella investerare har tilltagit de senaste åren och anpassningar till detta nya affärslandskap krävs. Ett koncept som samtidigt vunnit allt större mark och börjat appliceras i affärsstrategier är cirkulär ekonomi. I denna studie har en instrumentell fallstudie med en både kvalitativ och kvantitativ del utförts på ett nordiskt Private Equity-bolag för att undersöka de barriärer och drivkrafter som finns för att implementera cirkulära affärsmodeller i deras portföljbolag. Resultatet visar att det främst är marknadsaspekter och tekniska aspekter som verkar som barriärer idag, vilket står i kontrast till tidigare forskning från ett mer operationellt perspektiv som betonat kulturella aspekter. Sammantaget ger studien bilden att riskerna fortfarande är stora med cirkulära affärsmodeller då det saknas tillförlitliga data, storskaliga konceptvalideringar och till viss del efterfrågan från slutkonsument. Utöver det lyfts vikten av statliga stöd som möjliggör dessa investeringar för mindre riskbenägna investerare. En möjlighet som identifierats är samtidigt att det är möjligt att uppnå ett kostnadseffektivt arbete med hållbarhet och cirkulär ekonomi för investerare genom standardisering av arbetssätt och informationsdelning mellan portföljbolag. Strategiskt arbete rörande cirkulär ekonomi för ett Private Equity-bolag tycks vara kongruent med deras nuvarande arbetssätt, där de försöker identifiera potentiella synergieffekter över flera portföljbolag med syftet att maximera avkastning.

Den oroväckande situation som miljön och klimatet står inför blir allt merapåtaglig hos allmänheten. Samhällets nuvarande sätt att producera ochkonsumera är inte hållbart. Industrier och företag står för en betydande del avde utsläpp och råvaruutvinningar som sker idag. Detta innebär även att de harstor potential att göra en betydande skillnad i arbetet mot en mer hållbarframtid. Cirkulär ekonomi har förespråkats som en nödvändighet för att göradagens konsumtion och produktion mer hållbar. En viktig del av den cirkuläraekonomin är sharing economy som är tänkt maximera nyttan av underanvändatillgångar och därmed minska på efterfrågan på nyproducerade produkter. Introduktionen av sharing economy har öppnat upp möjligheter förentreprenörer och privatpersoner som tidigare inte existerat. Senaste åren haren framfart av olika sharing-plattformar bevittnats där privatpersoner kopplasihop så att användare av en plattform kan ta del av produkter och tjänster somen annan använder erbjuder på denna plattform. Ett vanligt exempel på en typav sharing-plattform är olika home sharing-plattformar där privatpersoner kanhyra ut sin bostad till främlingar och på så sätt skapa sig en extra inkomst.Denna typ av sharing-plattformar har uppskattats av resenärer ochbostadsägare världen över. Däremot så har home sharing-plattformarna stöttpå utmaningar i form av klagomål från lokalbefolkningar samt restriktioneroch i vissa fall förbud mot denna typ av verksamhet. I Sverige har inte framfarten av home sharing-plattformar varit lika påtagligsom i andra delar av Europa. Denna uppsats har identifierat två betydandefaktorer som har en negativ påverkan på sannolikheten att bostadsrättsägare iStockholm skall engagera sig i home sharing-plattformar. Dessa faktorer ärbristande tillit och bostadsrättsföreningars stadgar. Bostadsrättsägare föredraratt hyra ut sin bostad till bekanta eller en bekants bekant i hopp om att minskarisken för misskötande av bostaden och klagomål från grannar. I och med atthome sharing-plattformar går ut på att hyra ut bostaden till främlingar så upplevs detta som en bristande tillit till hyresvärden och därmed även ökaderisker. Bostadsrättsföreningars negativa inställning till korttidsuthyrningarförsämrar ytterligare sannolikheten att en bostadsrättsägare skall engagera sigi en home sharing-plattform.

Buildings today account for 40% of total energy use in Europe. To reduce the development of climate change, it is necessary to reduce energy use in buildings. Sweden is bound by the European Union (EU) to improve energy efficiency in buildings. To reduce emissions and achieve the environmental goals that have been set, the approach to the built environment must be changed, such as using the material that is available. In this way, energy saving, and resource management can be considered as part of the solution to climate change. Reuse of materials can contribute to a circular economy based on extending life cycles and preserving environmental and economic values that are already extracted natural resources. That is, new material does not need to be produced and the used material does not need to be recycled. The energy that is utilized is already present in the existing materials and can thus promote the preservation of cultural-historical values. The work examines a functionalist kitchen in a former desolate house. The survey consists of various qualitative methods in the form of an interview with the owner of the surveyed house, literature studies in the form of previous research and Stockholm City Museum's tips and advice when renovating older kitchens. Measurement drawings of the kitchen in the examined house have been performed in Auto CAD LT as part of the thesis. The purpose of the work is to shed light on circular materials and increase the possibility of making energy-efficient older kitchens more energy-efficient by preserving materials. It is also to increase knowledge of using the materials in the buildings and to investigate what measures the owners have taken during the renovation of the kitchen. The aim of the study is to identify possible prudent energy efficiency measures that can be considered as resources for conservation, use and care for older buildings. The result must then be able to be sold in other similar kitchens, be helpful in decision-making of older kitchens with cultural-historical value and form the basis for future studies. The results show that the owners' renovation was carried out mainly for aesthetic reasons. But also, that the requirement for comfort and practical solutions were important. The owners had thoughts about the impact on the environment but that was not the driving factor during the renovation. The careful renovation carried out in the kitchen was mainly the preserving materials that were reused. The theoretical starting points for conservation and circular economy have both advantages and disadvantages that can be affected by the relationship to renovation. Measurement drawings add to the renovation with clarity about which materials can be preserved so that the kitchen can be reused and adapted to today's comfort requirements. / Byggnader står i dag för 40 % av den totala energianvändningen i Europa. För att minska utvecklingen av klimatförändringarna krävs det att energianvändningen i byggnader minskar. Sverige är genom Europeiska unionen (EU) bunden till att förbättra energieffektiviteten i byggnader. För att minska utsläppen och uppnå de miljömål som finns uppsatta måste förhållningssättet till den byggda miljön ändras, som att använda det material som är befintligt. På så vis kan energibesparing och resurshållning betraktas som en del av lösningen på klimatförändringarna. Återanvändning av material kan bidra till en cirkulär ekonomi som bygger på att förlänga livscyklerna och bevara miljömässiga och ekonomiska värden som redan är utvunna naturresurser. Det vill säga nytt material behöver inte produceras och det använda materialet behöver inte återvinnas. Energin som tas till vara på finns redan i de befintliga materialen och kan på så sätt främja bevarandet av kulturhistoriska värden. Arbetet undersöker ett funktionalistiskt kök i ett före detta ödehus. Undersökningen utgörs av olika kvalitativa metoder i form av intervju med ägaren till det undersökta huset, litteraturstudier i form av tidigare forskning samt Stockholm stadsmuseums tips och råd vid renovering av äldre kök. Uppmätnings- ritningar av köket i det undersökta huset har utförts i Auto CAD LT som en del av uppsatsen. Syftet med arbetet är att belysa cirkulära material och öka möjligheten till att energieffektivisera äldre kök genom att bevara material. Det är även att öka kunskapen om att ta till vara på de material som finns i byggnaderna och att undersöka vilka åtgärder ägarna har utfört under renoveringen av köket. Målet med undersökningen är att identifiera möjliga varsamma energieffektiviseringsåtgärder som kan anses som resurser för bevarande, användande och vårdande för äldre byggnader. Resultatet ska sedan kunna omsättas i andra liknande kök, vara till hjälp vid beslutsfattanden av äldre kök med kulturhistoriskt värde samt ligga till grund för kommande studier. Resultatet visar att ägarnas renovering utfördes främst av estetiska skäl. Men även att kravet på komfort och praktiska lösningar var viktiga. Ägarna hade tankar om påverkan av miljön men det var inte den drivande faktorn under renoveringen. Den varsamma renoveringen som utfördes i köket var främst de bevarande materialen som återanvändes. De teoretiska utgångspunkterna för bevarande och cirkulär ekonomi har båda för- och nackdelar som kan påverkas av förhållandet till renovering. Uppmätningsritningar tillför renoveringen med tydligheter kring vilka material som kan bevaras för att köket ska kunna återanvändas och anpassas till dagens komfortkrav.

This thesis examines how the interior of cars, on a conceptual level, can be designed in smaller electrical work vehicles that are used for deliveries, park management and property management in urban environments. The thesis focuses on how the interior can be adapted in order to fit into a circular economy where the car is leased to the customer for an extended period of time. The thesis is supported by a case from the company Inzile that want to examine how their car interior should be designed to fit into the company’s circular business model and at the same time be perceived as a user-friendly product.  The five actors whose needs and requirements impact the car interior are identified. The actors are: drivers, buyers (the employees that purchase vehicles for companies), service technicians, employees at Inzile and policymakers. Respondents from all groups except policymakers are interviewed. The interviews are analyzed, and the actors needs and requirements in relation to the car interior are identified. The identified needs are: intuitive design, a good view of the surroundings, a comfortable and adaptable drivers position, a feeling of safety, a durable interior that is easy to clean, a car that is easy to get in to and out of, a comfortable temperature, comfortable sounds in the interior, storage and an environmentally friendly car.  After the needs have been identified concepts and possible solutions are developed to create suggestions on how the interior of a small electrical work vehicle can be designed to fit into a circular business model. The concepts are based on the identified needs and the results from the interviews and the literature review. The proposed solutions focus on adapting the interior for remanufacturing, material selection and creating a modular, timeless and ergonomic design. In addition to these design proposals, it is also important that an overall concept is created where the color, shape and functions of the driver environments are clearly defined to create a car interior that remains uniform even after repairs and remanufacturing.

Bygg- och fastighetssektorn står idag för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp. Målet från branschen är att dessa utsläpp ska minska och att branschen ska nå ett nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045. För att uppfylla detta mål så ses en övergång till cirkulär ekonomi och återbruk som en viktig del. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns för återbruk av byggmaterialmaterial vid ändring av en byggnad samt hur bygglovskraven påverkar detta. Syftet är även att studera om det finns något som skulle underlätta för återbruk vid ändring av byggnad. Metoden som använts för att undersöka detta syfte är en litteraturstudie samt kvalitativa intervjuer med olika aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen. Studien visar att det både finns möjligheter och utmaningar med återbruk. Där de främsta möjligheterna är att byta användningsområde för materialet eller att överdimensionera. De främsta utmaningarna som studien visar är att det saknas praxis och riktlinjer för att verifiera kvaliteten på materialet, en ökad tidsåtgång vid arbete med återbruk och brist på företag som är specialiserade på återbruk av byggmaterial. Studien visar även att de tekniska egenskapskraven påverkar återbruk men att det är lättare med återbruk vid ändring i jämförelse med vid nyproduktion då det tas hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. För att underlätta återbruk så önskas produktdeklarationer där teknisk livslängd och vägledning för återbruk finns med samt praxis och vägledning i Boverkets Byggregler. För att dra slutsatsen av vilka praxis och regler som ska tillämpas i Boverkets Byggregler behövs dock fortsatta studier där det tas hänsyn till även andra faktorer än återbruk. / Building and real estate sector currently accounts for a fifth of Sweden’s emissions. The goal is to reduce these emissions and for the sector to achieve climate neutrality 2045. To meet this goal, a transition to circular economy and recycling is seen as an important part. The purpose of this report is to examine what opportunities and challenges that exist for the reuse of building materials when changing a building and how the building permit requirements affect this. The purpose is also to study whether there is anything that would facilitate reuse when changing a building. The method used to investigate this purpose is a literature study and qualitative interviews with various actors in the construction and real estate sector. The study shows that there are both opportunities and challenges with reuse of building materials. Where the main possibilities are to change the area of use of the material or to oversize. The main challenges that the study shows are the lack of practice and guidelines for verifying the quality of the material, an increased time spent working with re-use of building materials and a lack of companies that specialize in reuse of building materials. The study also shows that the technical property requirements affect re-use, but that re-use is easier in the event of a change compared with new production, as the extent of the change and the building's conditions are considered. To facilitate re-use, product declarations are required where technical service life and guidance for recycling are included, as well as practice and guidance in Boverkets Byggregler. To draw the conclusion of which practices and rules are to be applied in the Boverkets Byggrelger however, further studies are needed where factors other than recycling are also taken into consideration. / <p>2022-06-28</p>

Befolkningen på jorden ökar idag i en ohållbar takt. Dagens samhälle är inte förenligt med den naturresursbas som jorden besitter. Byggbranschen står för en stor del av de utsläpp som bidrar till den globala uppvärmningen. För att minska dessa krävs åtgärder där klimatet sätts i första hand. En del i att minska byggbranschens klimatpåverkan är att återbruka de produkter som redan finns. Den här studien undersöker klimatbesparingen som kan göras genom ett återbruk av isoleringsspill. Syftet med arbetet är att öka förståelsen för återbruk och cirkulär ekonomi inom byggprocessen. Studiens mål är att redogöra för den klimatbesparande och ekonomiska potentialen för att förädla mineralullsspill från en husfabrik. I studiens mål ingår det också att utvärdera möjligheterna till en implementering på Häggmarks husfabrik i Sunne. Resultatet av studien visar på att det finns flera goda möjligheter till en implementering av processen i en husfabrik. Studien har genomförts med Häggmarks AB i Sunne och Västra Ämtervik. Häggmarks har goda förutsättningar för ett återbruk av isoleringsspill. All byggnation sker inomhus skyddat från fukt. Det finns stora ytor att använda som förvaring samt lokal för en förädlingsprocess. Den återbrukade lösullsisoleringen visar på god isoleringsförmåga, en stor klimatbesparing samt en ekonomsik nytta för Häggmarks.

För att öka Sveriges cirkularitet utvecklas idag internationella standarder i syfte att definiera och enhetliggöra konceptet cirkulär ekonomi. Det nationella arbetet utförs av kommitté SIS/TK 616, vilken är bestående av majoriteten företag. Studien jämför delaktiga och ickedelaktiga företag i denna standardiseringskommitté. Syftet är att undersöka företagsgruppernas aktuella cirkularitetsarbete samt deras uppfattningar gällande de kommande effekterna av CE-standardiseringen. Undersökningen baseras på teori av Ellen MacArthur Foundation samt standardiseringsteori. Empirisk datainsamling utfördes med hjälp av tretton semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagens cirkularitetsarbete ökar i relevans men att den cirkulära aktiviteten är varierar både inom och mellan företagsgrupperna. CE-standardiseringen uppfattas innebära en ökad utveckling av CE-arbete vilket tros kunna leda till Sveriges ökade cirkularitet.

Cirkulär ekonomi anses ha möjlighet att omforma dagens linjära flöden genom att låta befintliga resurser cirkulera i samhället, något som EU-kommissionen och forskare menar kan främja en hållbar utveckling. Ambitioner för att nå antagna hållbarhetsmål i Agenda 2030 och arbetet för en cirkulär omställning av samhället har därmed intensifierats, både på EU-nivå och nationell nivå. Europas och således även Sveriges företag förväntas inom en snar framtid att behöva ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Fokus har riktats mot tillverkningssektorn som beskrivs vara särskilt resurskrävande, där styrmedel ämnade att effektivisera sektorns materialanvändning presenterats i EU:s och Sveriges handlingsplaner för en cirkulär omställning. Styrmedlen förväntas frambringa incitament för tillverkningsföretag att ställa om till mer hållbara och cirkulära strategier. Studier visar dock att företag som saknar kunskap om hur strategierna kan påverka värdekedjans materialflöden riskerar att genomgå en omfattande och kostsam omställning utan att uppnå förväntade material- och/eller miljöbesparingar. Samtidigt belyser forskare inom den cirkulära ekonomin vikten av att behålla befintliga produkter, komponenter och material i värdekedjan under så lång tid som möjligt, något som dagens linjära ekonomi anses hindra då företags ekonomiska vinst ofta är kopplat till mängden sålda produkter. Denna koppling har bland annat lett till att många produkter med lång livslängd designats för ett planerat åldrande, vilket den cirkulära ekonomin beskrivs kunna bryta genom att bland annat flytta värdeskapandet från mängden sålda produkter till användarfasen. Med hänsyn till ovan nämnda problem var målet med studien att sammanställa tidigare forskning och sedan applicera dessa teorier i en fallstudie för att visa hur dessa risker kan förekommas. Utifrån denna studies teoretiska ramverk och empiri har cirkulära strategier lämpade för ett svenskt tillverkningsföretag som distribuerar långlivade produkter presenterats i ett ramverk. För att verifiera och värdera strategiernas potentiella effekter mättes värdekedjans materialeffektivitet med C-måtten MEM och CEIP. Studiens resultat visade att om företagets affärsmodell kan ställas om till ett huvudsakligt tjänsteerbjudande kan detta ge incitament till en ökad produktlivslängd och strategier som inkluderar återvinning och återbruk. Med en sådan affärsmodell kan företagets huvudsakliga värdeskapande dessutom förflyttas, från försäljningen av produkten till ett värdeskapande som har möjlighet att generera värden under hela dess livscykel. Vidare visar resultatet av C-måtten att anammandet av dessa strategier potentiellt kan öka värdekedjans materialeffektivitet med 53 - 55 %.