Dagens samhälle präglas av en linjär ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmängder. Cirkulär ekonomi är en alternativ modell till den linjära ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergång till hållbara energikällor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulär ekonomi, vilka förutsättningar som krävs för en implementering samt vilka drivkrafter och svårigheter som identifierats i arbetet med att påbörja en implementering av cirkulär ekonomi. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulär ekonomi. Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulär ekonomi är att jordens resurser håller på att utarmas och att det därför krävs förändrade resursflöden för att nå ett gott hållbarhetsarbete. Minskade avfallsmängder och att cirkulär ekonomi är nytänkande när det kommer till att se lösningar för dagens miljöproblem är andra drivkrafter som identifierats. Viktiga förutsättningar som krävs för en övergång mot cirkulär ekonomi på lokal nivå är politiskt stöd, finansiering, kunskapsspridning, god samverkan samt goda exempel.

The purpose of this report was to identify the current waste management of non-hazardous construction and demolition waste in a few Swedish construction companies, based on the different steps in the waste hierarchy with a focus on waste prevention, reuse and recycle. Additionally, the purpose was to attempt identifying opportunities, obstacles and as well as to propose possible solutions from an environmental perspective. The method used was a qualitative study using interviews conducted through emails and phone with employees occupying positions that could answer this reports questions. The results of this report indicates that waste management of construction and demolition waste has improved, and less waste goes into landfills. The concern is that the overall amount of waste being produced is not decreasing, thus calling for actions preventing the production of waste. Construction companies are relatively inexperienced dealing with waste prevention, however, they have embraced the challenge and set out ambitious goals. Further, it can be argued that a solution to raise the level of waste recycling and reuse can be achieved through a more detailed sorting process onsite, which can lead to an increased resource-efficiency. Obstacles to this solution was allocated to a lack of time and space onsite in order to ensure an efficient sorting process. The conclusion is to continue advocate for waste prevention and implementing 100 percent sorting of waste material onsite in order to prevent further negative environmental impact.

Detta projektet handlar om att ge Återbruksbyn i Växjö en grafisk identitet och profil. Återbruksbyn är ett arbete startat av Växjö kommun och kooperativet Macken som handlar om att bygga en mötesplats för oss som vill byta, köpa, sälja, skänka och återbruka begagnade saker i stället för att slänga dem. Det är en plats som kommer fokusera på cirkulär ekonomi och introducera detta system som ett alternativ till det vi har i dagsläget. Min roll och syftet med detta projekt har varit att analysera verksamheten och skapa en logotyp med tillhörande grafisk profil där de äkta värderingarna visas och representeras på ett korrekt sätt. Detta är min process. / This project is about creating a graphic identity and profile for Återbruksbyn, Växjö. Återbruksbyn is a project created by Växjö municipality and the cooperative Macken, and it is about building a central space and meeting point for people who want to buy, sell, exchange, give away and reuse old products instead of throwing them away. It is a place that focuses on circular economy and wants to introduce this alternative system to the people of Växjö. My role and purpose with this project has been to analyse Återbruksbyn and its values, and through that, create a graphic identity that reflects these values and goals. This is my process.

Allt fler företag går i dagsläget från en linjär till en cirkulär ekonomi med hjälp av implementering av hållbarhetsstrategier. I och med att allt fler företag börjar använda sig av en cirkulär ekonomi har inte alla områden hunnit utvecklats med det. Ett område som är outforskat är reparationsmaterial, som används av företag eller konsumenter som vill reparera deras kläder. I den här studien har tre reparationstejper som existerar på marknaden applicerats på skalmaterial för att studera och kartlägga vilken av dessa som har längst hållfasthet. Studien kommer även att behandla vilken av dessa reparationstejper som lämpar sig för en cirkulär ekonomi. Detta då företag ska kunna erbjuda en reparationstejp som går i enlighet med detta.   Reparationstejperna genomgick fyra olika tester för att testa dess vidhäftningsstyrka, dessa är tvätt-test, vidhäftningstest, dragprovning samt nötningstest. Resultaten utifrån dessa tester visade på att Gore-Tex var den reparationstejp som hade bäst hållfasthet på skalmaterialet. Däremot visade det sig att Tesa Eco Repair var mest lämpad för cirkulär ekonomi, även om Gore-Tex också visade sig kunna ingå i ett slutet system. Gorilla-tejpens vidhäftningsstyrka var bättre än Tesa Eco Repair men eftersom underlag saknas för att ta ställning till om den lämpar sig för cirkulär ekonomi eller inte, går det inte ta ställning till detta.   Denna studie ämnar att rikta sig till företag som vill implementera ett reparationskit eller undersöka vilka reparationsmöjligheter det kan tänkas finnas för både företag och konsumenter. Den kan även finnas som riktlinje för företag som vill erbjuda reparationstejper i sin verksamhet men även för produktutveckling av en reparationstejp som ingår i en cirkulär ekonomi. Den här studien kan spela en stor roll för samhället och företag. Detta då den ger riktlinjer som behövs tas för att följa med i den pågående trend vad det gäller cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion. / In the world today, more companies go from a linear economy to a circular economy by implementing sustainability strategies. As more and more companies begin to use a circular economy, not all areas have developed with it. One area that is unexplored is repair material that companies and consumers use if they want to repair their clothes. In this study, three repair tapes that exist on the market Gore-Tex, Tesa Eco Repair, and Gorilla-tape were applied to shell material to examine and map which one of them is the strongest and most durable. This study is also going to discuss which one of the repair tapes is most suitable for a circular economy. This is because companies should be able to offer one repair tape that fits in an circular economy.   The repair tapes were examined through four different experiments to test their adhesion strength including: the laundry test, adhesion test, tensile testing, and abrasion test. The conclusions drawn from these tests showed that Gore-Tex was the strongest repair tape on the shell material. However, the tests also showed that Tesa Eco Repair was most suitable for a circular economy even though Gore-Tex proved to be part of a circular economy. The Gorilla-tape adhesive was stronger than Tesa Eco Repair but since there is no basis for determining whether it is suitable for circular economy or not, it can not be taken into account.   This study is directed to companies that want to implement a repair-kit or investigate what repair opportunities they have, both for companies and consumers. It will serve as a guideline for companies that want to offer repair services in their operation but also for product development of a repair program that can be successful in a circular economy. The study can play a major role for in society and company development as it will give them guidelines on the ongoing trend of circular economies and sustainable consumption.

This master thesis aims to create a user-friendly Excel-based tool tohelp the co-workers at Incoord, a technology consulting companywithin the construction business, to implement circular economy intheir projects. A literature study was done focusing on theconstruction business, circular economy and earlier implementedcircular projects and user-design experience. Interviews were heldwith the co-workers at Incoord to identify where and how circulareconomy can be implemented in the projects at Incoord. In addition,workshops and a case-group meeting were held with the co-workers toset up the requirement specifications for user-design experience andto encourage the co-workers to come up with circular solutions. All of this resulted in a framework that included knowledge aboutuser-design experience and questions encouraging circular solutionsin the projects at Incoord. The framework was used when the digitaltool was created in Excel. The tool was evaluated to make sure thatit met the requirement specifications. It resulted in a toolconsisting of four parts; the first focusing on circular solutionsthat can be made by Incoord themselves, the second advocated toexternal actors, the third focusing on promoting circular materialand the fourth calculating the carbon dioxide reduction whenreprocessing compared to making new materials. The different partscan be adjusted depending on which area of expertise the user isworking within. Points are collected depending on the answers in thedifferent parts, which gives the user a concluding result that showshow circular the current project can be.

Bakgrund och problem: I Sverige köper varje person cirka 12,5 kilo kläder årligen, varav cirka 8 kilo slängs. Idag tillverkas en stor mängd kläder av dålig kvalité som dessutom inte håller särskilt länge. Modebranschen genomsyras av linjär ekonomi som inte tar hänsyn till att materialanvändning görs utifrån ett hållbart sätt. Branschen anses även vara den näst mest destruktiva industrin. De flesta klädföretag har särskilda sektioner på sina hemsidor där läsare har möjlighet att ta del av företagens hållbarhetsarbeten, hållbarhetsrapporter etc. Det vi frågar oss är om de beskrivna strategierna och anvisningar om hållbarhet faktiskt motsvarar det dagliga arbetet som utförs. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse av hur klädbutiker arbetar med hållbarhet. Vi vill undersöka hur klädbutiker följer uttalade hållbarhetsstrategier. Metod: I den här studien har vi använt oss av en abduktiv metod med en kvalitativ ansats. Vi har samlat in teoretiskt material som sedan sorterades och bearbetades. Därefter tog vi kontakt med klädbutiker, läste på om deras miljö- och hållbarhetsarbete och genomförde intervjuer med dem. Det empiriska materialet vi fick fram var till hjälp för att avslutningsvis kunna komplettera den teoretiska referensramen. Slutsats: De största miljö- och hållbarhetsinsatserna som enskilda butikerna vidtar är återvinning och återanvändning av kläder. Samtliga butiker arbetar även med allmänna miljövänliga handlingar som att källsortera samt vara sparsam med användning av resurser. För att det dagliga arbetet ska kunna ligga i linje med uttalade hållbarhetsstrategier gör enskilda butiker insatser i den mån som är möjligt för dem. Det är insatser som att ta betalt för påsar, sortering, ansvarsfull resurshantering, återvinning. De insatserna bestäms och är influerade av ledningen och det är butikschefens uppgift att se till att det förverkligas.

Den globala uppvärmningen anses idag vara ett av de största hoten mot vår planet. Vi människor är en stor bidragande orsak, efter årtionden av ständigt ökande utsläpp och gränslös konsumtion. Åtgärder måste genomföras inom samtliga sektorer i vårt samhälle. En av dessa sektorer är textilindustrin som årligen producerar mängder med nya produkter för att täcka kunders behov av ständig förnyelse. Som ett steg bort från det linjära slit-och-släng-samhället har företag börjat implementera cirkulära försörjningskedjor, s.k. closed-loop supply chains (CLSC). Denna studie undersöker hur svenska detaljhandelsföretag inom modebranschen arbetar med CLSC för att minska sin klimatpåverkan men även för att skaffa sig konkurrensfördelar. Detta görs genom en teorigenomgång som ligger till grund för en empirisk studie av fyra företag, där två av företagen studeras djupgående genom intervjuer med representanter från företagen. De två andra företagen har studerats på grundare nivå genom granskning av företagens hållbarhetsredovisning och hemsidor. Författarna undersöker även vilka drivkrafter och hot som företag ser med CLSC.

Dagens samhälle bygger på ett kapitalistiskt system utefter en så kallad linjär ekonomi där resurser utvinns, produkter produceras, för att sedan konsumeras och slängas. Detta system har genererat en ekonomisk tillväxt på bekostnad av vår miljö. För att skapa ett hållbart system som inte medför farliga utsläpp och andra miljöproblem har Sverige tillsammans med andra länder påbörjat ett arbete mot ett hållbart samhällsekonomiskt system, en cirkulär ekonomi. I och med den stora samhällsomställning som den cirkulära ekonomin innebär är det relevant att studera vilken miljöpolitik detta samhällsekonomiska system förmedlar. Studien använder ideologierna degrowth, ecological modernization och ecomodernism utifrån en idéanalys i syfte att analysera de bakomliggande miljöideologiska antaganden som den svenska staten förmedlar i och med omställningen mot en cirkulär ekonomi. Studiens visar att Sveriges cirkulära ekonomi kan identifieras med ideologin ecological modernization som anser att det ekonomiska system vi har  dag behöver inkludera en miljöfaktor för att nå ett grönare samhälle som inte skadar miljön. Tidigare forskning visat på att Sverige sedan en tid tillbaka redan bedriver en miljöpolitik enligt ideologin ecological modernization. Detta tyder på att ecological modernization tagit fäste i Sveriges miljöpolitik.

Bakgrund:Vi konsumerar redan idag en och enhalv gånger jordens bärkapacitet,ochkommer 2030behöva två jordklotför att stödja vår konsumtion.Dettamedförockså en ännu högre konsumtionsökning som kommer att sätta ett ännu högretryck på jorden. Den linjära ekonomin som bygger på att utvinna resurser,producera, konsumera och sen bli kvitt avfalletfungerar helt enkeltinte i längdenoch framtiden stavas därför nu cirkulär ekonomi. En industri som spelar en storrollinomsamhället ochsomdessutomärdenstörstautsläpparenav alla industrieri Sverige är stålindustrin. Stålindustrin är därför den industri som genom enomställning från linjär till cirkulär ekonomi kan spela en viktig roll iimplementationen av ett mer cirkulärtsamhälle. Syfte: Syftet med denna studie är att mot bakgrunden av det allt mer pressadevärldsläget undersöka omställningen från linjär till cirkulär ekonomi inomstålindustrin. Frågeställning:Vadhar företaginomstålindustrinsåsomSandvikgjortförattlyckas implementera en mer cirkulärekonomi? Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie där primärdata samlades in via tresemistruktureradeintervjuer.Studienharettinterpretativistisktperspektivsamten abduktiv ansats. Slutsats: Studiens resultat visar att Sandvik genom existerande kanaler ochproduktionsanläggningarhaftengodgrundföratt smidigtkunnaställaomderasproduktionmot att blimer cirkulär.Företagets industriparkdärde kontrollerarflera steg av produktionskedjan blirdärför enklare att anpassa och ställa om motcirkulär ekonomi.Vidare har företagets relativt platta organisationsstrukturIVfrämjat innovation bland de anställda och skapat en företagskultur där nyacirkulärekonomiskaprojektochinnovationersnabbtkanomsättastillverklighet. Kunskapsbidrag: Denna studie har bidragit med att skapa en djupare förståelseför hur det affärsmässiga perspektivet och cirkulär ekonomi kan fungera ihopgenom praktiska exempel hos fallföretaget. Den har också bidragit medinformationkringstyrningsmetoderochorganisationsstrukturersompåolikasättkan främja implementationen av cirkulärekonomi. / Background:We are already consuming one and a halftimes the earth's carryingcapacity today, and by 2030 we will need two globes to support our consumption.This will result in an even higher consumption increase which will put a higherpressure on the globes resources. The linear economy thatis based on extractingresources, producing, consuming and then getting rid ofthe waste does not workin the long run.Instead,the future is now spelled circular economy.An industrythat plays a major role in society and which is also the biggest emitter of allindustries in Swede is the steel industry. The steel industry is therefore theindustry that,through a conversion from linear to circular economy, can play animportant role in how the circular economy is implemented in order to lead theway towards a circular society. Purpose: The purpose ofthis study is to examine the shiftfrom linear to circulareconomy in the steelindustry againstthe background ofincreased pressure on theglobal situation. Researchquestion:What have companies inthe steelindustry such as Sandvikdone to successfully implement a more circular economy? Methodology: The study is a qualitative case study where primary data wascollected via three semi-structured interviews. The study uses a perspective ofinterpretivism and an abductive approach.VI Conclusion:The study's results showthat Sandvik through existing channels andproduction facilities, had a good basis for smoothly adjusting their productiontowards becoming more circular. The company's industrial park, where theycontrol several stages of the production chain, is therefore easier to adapt andreadjust to circular economy. Furthermore, the company's relatively flatorganizational structure has facilitated innovation among its employees andcreated a corporate culturewherenewcircular economic projects and innovationscan quickly be translated intoreality. Contributions: This study has helped create a deeper understanding of how thebusiness perspective of circular economy can work through practical examplesfrom the case company. It has also contributed information on managementcontrolmethods andorganizational structures thatinvariousways canpromotethe implementation of circulareconomy.

Svenska företag har börjat prata om cirkulär ekonomi (CE)som en viktig del inom företagsverksamheter där CE har kommit att ersätta tidigare “praxis” för hållbar utveckling. Flera stora svenska företag däribland H&M och Ikea uttrycker att de vill vara en del i att leda samhällets omställning mot cirkulär ekonomi. Samtidigt bidrar H&M och Ikea till en massproduktion av konsumtionsvaror vilket leder till en förbrukning av stora mängder naturresurser. Denna studie syftar till att genom en fallstudie undersöka hur H&M och Ikea talar om CE i sin verksamhet samt hur H&M och Ikea genomopinionsbildning försöker påverka omställningen mot CE. Textanalystillämpades för att genomföra studien och svara på följande frågeställningar: Vilka argument framför H&M och Ikea kring att en omställning mot CE är nödvändig? Vilka ambitioner uttrycker H&M och Ikea i omställningen mot CE? Vilka strategier framför H&M och Ikea att de tillämpar i omställningen mot CE och vad framför de som utmaningar med arbetet? Hur uttrycker sig H&M och Ikea kring vem som har ansvar att leda omställningen mot CE? Hur uttrycker sig H&M och Ikea som opinionsbildare i omställningen mot CE? Resultatet av studien visar att H&M och Ikea framför hur en fortsatt linjär produktion och konsumtion inte är hållbar där de framför ambitioner om att de vill leda omställningen och vill implementera cirkularitet genom hela deras värdekedjor. Resultatet visar att H&M och Ikea uttrycker strategier gällande förändring av affärsmodeller, designprocesser, ökad återanvändning-och återvinning av material. Vid implementering av CE framför H&M och Ikea utmaningar gällande teknik, samarbete och regleringar. Gällande ansvar framför H&M och Ikea att de åtar sig ett ansvar i omställningen men de poängterar att beslutsfattare behöver ta ett större ansvar i att främja företagsarbete mot en omställning. Resultatet visar också att H&M och Ikea som opinionsbildare uttrycker att de vill påskynda omställningen mot CE. / Swedish companies have begun to talk about CE as an important part of companies' operations where CE has come to replace previous “practices” for sustainable development. Several large Swedish companies, including H&M and Ikea, say that they want to be part of leading society's transition towards a circular economy. At the same time H&M and Ikea constitute a mass production of consumer goods which contributes to the consumption of large amounts of natural resources. This study aims to investigate how H&M and Ikea talk about CE in their operations through a case study and how H&M and Ikea try to influence the transition to CE through opinion formation. Text analysis was applied to carry out the study and answer the following questions: What arguments do H&M and Ikea express about why a conversion to CE is necessary? What ambitions do H&M and Ikea express in their transition to CE? What strategies do H&M and Ikea express that they apply in the transition towards CE and what are the challenges they face in these processes? How do H&M and Ikea express themselves about who is responsible for leading the transition towards CE? How do H&M and Ikea express themselves as opinion formation in the transition to CE? The results of the study show that H&M and Ikea express that continuous linear production and consumption is not sustainable where they express ambitions that they want to lead the transition and that they want to implement circularity throughout their value chains. The results show that the H&M and Ikea express strategies regarding transformation of business models, design processes and increased reuse-and recycling of materials. When implementing CE companies face challenges regarding technology, collaboration, and regulations. In the context of responsibility H&M and Ikea express that they undertake a responsibility in the transition, but they point out that decision-makers need to take greater responsibility in promoting companies' transition processes. The result also shows that H&M and Ikea as opinion formation express that they want to speed up the transition to CE.