In 2016 the total amount of construction and demolition waste (CDW) amounted to 9.4 million tonnes, of which 151,640 tonnes was plastic waste, the majority of which was incinirated. If the plastic waste can be circulated within a region, both monetary and environmental benefits can arise. Impossible Plastics manufactures products from plastic waste whose recycling technology places low demands on the fraction's cleanliness, however, a minimum inflow of 8,000 tonnes per year is required. The purpose of this study is to investigate the potential to establish a local recycling plant based on plastic waste generated in Gävleborg's construction and demolition industry. Furthermore, the purpose is to review emission differences and how the recycling plant can be located in a circular economy. A qualitative literature review was conducted in order to gain understanding of plastic use and plastic waste in the construction and demolition industry. A supplementary interview study was conducted in order to anchor the study within a practical framework. According to the results of this study, the plastic waste from Gävleborg's construction and demolition industry does not reach enough quantities to establish a facility from Impossible Plastics. With compound molding, products such as pallets, floors, shelves, pallet collars and packing boxes can be manufactured and proposed for use in the construction industry, Region Gävleborg, municipal organizations and the paper industry. Calculations show that there are differences in emissions when comparing energy recovery and material recycling of plastic waste. We can not conclude that Impossible Plastics contributes to a local circular economy. / Under år 2016 uppgick den totala mängden bygg- och rivningsavfall till 9,4 miljoner ton, av dessa var 151 640 ton plastavfall varav majoriteten förbrändes. Om plastavfall kan cirkuleras inom en region kan det uppstå både monetära och miljömässiga vinster. Impossible Plastics tillverkar produkter av plastavfall vars återvinningsteknik ställer låga krav på fraktionens renlighet, dock krävs ett minimuminflöde om 8 000 ton per år. Syftet med den här studien är att undersöka om det finns potential att etablera en lokal återvinningsanläggning baserat på plastavfall som genereras i Gävleborgs bygg- och rivningsindustri. Vidare är syftet att se över utsläppsskillnader samt hur återvinningsanläggningen kan platsa i en cirkulär ekonomi. En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes i syfte att få förståelse för plastanvändande och plastavfall i bygg- och rivningsindustrin. En kompletterande intervjustudie genomfördes i syfte att förankra studien inom praktiska ramar. Enligt resultatet i den här studien uppnår inte plastavfallet från Gävleborgs bygg- och rivningsindustrin tillräckliga mängder för att etablera en anläggning från Impossible Plastics. Med formpressning kan produkter som lastpallar, golv, hyllplan, pallkragar och packlådor tillverkas och föreslås användas inom byggindustrin, Region Gävleborg, kommunala verksamheter och pappersindustrin. Beräkningar visar att det finns skillnader i utsläpp vid jämförelse mellan energiutvinning och materialåtervinning av plastavfall. Vi kan inte dra slutsatsen av att Impossible Plastics kan bidra i en lokal cirkulär ekonomi.

Apart from the mining sector, the construction and demolition sector is the mainsource of waste and nationally the construction industry accounts for a third of thecountry's total waste generation. Every year, around 10 million tonnes of waste aregenerated as a result of construction and demolition measures in Sweden, of whichonly about ten tonnes are reused. Efforts should be made to move from today's linear material handling to circular systems where waste generation is prevented andproduced products are reused. This in order reduce the significant environmentalimpact the construction sector gives rise to in today's "take-make-dispose society". With the help of twenty construction and demolition companies, three recyclingcenters and Dala Återbyggdepå, this study aims to investigate the obstacles and opportunities that exist to achieve an increased degree of reuse of building materialsand products on a local scale in Dalarna. Through interviews, study visits and questionnaires, it was investigated why the degree of reuse today is so low and what thevarious actors require for increased work with reuse. The study shows that there is a great environmental benefit in reusing buildingmaterials and products compared to buying new. Despite this, 80% of the construction companies answer that only 0–10% of the waste that is generated will bereused. The main obstacles to increased reuse turn out to be of an economic nature,as reuse work is costly from a business economic point of view. Furthermore, theresults show a lack of competence regarding the environmental benefits of reuse,something the recycling centers suggest would increase the construction companies'incentives for intensified work with reuse. An additional reason for the low commitment that exists regarding the reuse issue is that the construction and demolitioncompanies feel uncertain about the customers' attitude towards reuse. The main opportunities for increased reuse of building materials turn out to be financial contributions to construction and demolition companies, improved marketing of Dala återbyggdepå, reuse adapted logistics at the recycling centers and information about the benefits of reuse. In order to obtain an increased degree ofreuse for building materials, measures are therefore required at several levels, notjust changes in the construction and demolition companies' material handling. Society should create conditions for the reuse of building materials so that it becomeseconomically profitable for construction and demolition companies to work onwaste prevention and in a circular manner. Furthermore, construction and demolition companies as well as its customers should be informed about the environmentalsavings that reuse gives rise to in order to motivate reuse work. / Bygg- och rivningssektorn är bortsett från gruvsektorn den främsta källan till avfalloch nationellt står byggbranschen för en tredjedel av landets totala avfallsuppkomst.Varje år uppstår omkring 10 miljoner ton avfall till följd av bygg- och rivningsåtgärder i Sverige, av vilket endast ett tiotal ton går till återbruk. Krafttag bör tas i syfteatt övergå från dagens linjära materialhantering till cirkulära system där avfallsuppkomster förebyggs och producerade produkter återanvänds. Detta för att minskaden betydande miljöpåverkan byggsektorn ger upphov till i dagens ”take-makedispose-samhälle”. Med hjälp av tjugo bygg- och rivningsföretag, tre återvinningscentraler och Dalaåterbyggdepå syftar denna studie till att undersöka vilka hinder och möjligheter somfinns för att uppnå en ökad återanvändningsgrad av byggmaterial och produkter pålokal skala i Dalarna. Genom intervjuer, studiebesök och enkätundersökningar undersöktes hur det kommer sig att återanvändningsgraden idag är så låg och vad deolika aktörerna kräver för ett ökat återbruksarbete. Studien visar att det finns en stor miljönytta i att återanvända byggmaterial och produkter jämfört med att köpa nytt. Trots detta svarar 80 % av byggföretagen att endast 0–10 % av det avfall som uppkommer går till återanvändning. De främsta hindren för ökat återbruk visar sig vara av ekonomisk karaktär, eftersom återbruksarbeteär kostsamt rent företagsekonomiskt. Vidare påvisar resultatet avsaknad av kompetens vad gäller miljönyttan med återanvändning, något återvinningscentralerna ponerar skulle öka byggföretagens incitament till intensifierat arbete med återbruk. Enytterligare orsak till det låga engagemang som finns vad gäller återbruksfrågan är attbygg- och rivningsföretagen känner osäkerhet kring beställarnas inställning till återanvändning. De främsta möjligheterna till ökat återbruk av byggmaterial visar sig vara ekonomiska bidrag till bygg- och rivningsföretagen, förbättrad marknadsföring av Dalaåterbyggdepå, återbruksanpassad logistik på återvinningscentralerna samt information kring nyttan med återbruk. För att få en ökad återanvändningsgrad för byggmaterial krävs alltså åtgärder på flera nivåer, inte enbart förändringar i bygg- ochrivningsföretagens materialhantering. Samhället bör skapa förutsättningar för återbruk av byggmaterial så att det blir ekonomiskt lönsamt för bygg- och rivningsföretag att arbeta avfallsförebyggande och cirkulärt. Vidare bör likväl bygg- och rivningsföretag som dess beställare informeras kring miljöbesparingen återbruk ger upphovtill för att motivera till återanvändning.

Den globala klimatkrisen är mer aktuell än någonsin och internationella mål reglerar utsläpp av växthusgaser, avfallshantering och återvinning. I Sverige står byggbranschen för både mer än 20 procent av landets utsläpp av växthusgaser och ger upphov till 30 procent av allt avfall. Trots regleringar och lagkrav återvinns mindre än hälften av byggsektorns avfall och många av de miljömål som berör branschen har varit, och är, svåra att uppnå. En del i arbetet med att uppnå målen handlar om hushållning med resurser, utfasning av farligt avfall och utformning av byggnader som anpassas för förändring i användning. Dessutom bör byggnader uppföras med komponenter som möjliggör demontering för att enkelt kunna återvinnas eller återanvändas, samt en övergång från linjära till cirkulära materialflöden. Projektering för demontering (PfD) innebär att redan i projekteringsskedet planera för återanvändning av byggnadsdelar och syftar till att underlätta framtida förändringar och slutligen hel, eller delvis, demontering. Riktlinjer och råd har tagits fram för att främja Projektering för demontering och därigenom även minska resursförbrukningen och underlätta återanvändning eller återvinning. Dessutom kan PfD förlänga byggnaders livslängd, främja utveckling av tekniska lösningar och skapa nya arbetstillfällen. Utmaningarna ligger i brist på kunskap, osäkerhet kring framtida lönsamhet samt avsaknad av kompletterande tjänster och digitala verktyg. Med utgångspunkt i företaget Norconsults arbete vid Byggkonstruktion & arkitektur i Luleå och Piteå har möjligheter och utmaningar med PfD undersökts. Förutsättningar för implementering av teorin har kartlagts och ett metodförslag har tagits fram där resultatet baseras på en litteraturgenomgång efterföljt av en intervjustudie med fem projektörer. Utifrån intervjustudien med stöd i litteraturen är syftet med metodförslaget att det ska kunna användas av arkitekter och konstruktörer vid Norconsult i Luleå och Piteå för att påbörja implementeringen av PfD. Metodförslaget eftersträvar dock även att kunna nyttjas av projektörer vid andra företag. Intervjustudien visar att projektörerna ser stora miljömässiga fördelar med PfD, men även hälsofördelar och möjligheten att använda PfD i marknadsföringssyfte lyfts. De största utmaningarna ansåg respondenterna vara ekonomiska aspekter, förändrade arbetssätt och osäkerheter kring byggregler, ansvar och garantier. Vid intervjuerna framgick att ekonomiska incitament, ökad kunskap och förbättrad informationshantering krävs för att PfD ska gå att implementera. Respondenterna hade förslag på hur digitala verktyg kan utnyttjas för att främja demontering, och idéer kring marknadsplatser för andrahandsmaterial samt utveckling av branschgemensamma direktiv. Den framtagna metoden innehåller riktlinjer gällande utformning, konstruktion och administration med fokus på bland annat materialval, stomsystem och informationshantering. För att PfD ska få genomslag i den svenska byggbranschen krävs att konventionella metoder för upphandling, projektering och gestaltning måste anpassas för att öka efterfrågan på, och effektivt integrera, återanvända material och komponenter i tidiga skeden. Dessutom måste processer och informationshantering utvecklas så att materialförsörjning, digitalisering och kommunikation framtidssäkras. Implementeringen av PfD är även i högsta grad beroende av ekonomiska incitament, nya arbetssätt och utökade samarbeten mellan entreprenörer, beställare och projektörer. Dessutom bör kringliggande funktioner likt försäkringsbolag och banker involveras i processen för att stödja omställningen till en cirkulär byggbransch.

I nutidens samhälle är klimatfrågan det område som diskuteras mest i världen. Vi har kommit till insikt att aspekter kring miljöfrågor, hållbart byggande och klimatförändringar måste tas på största allvar. Hur vi bygger idag kommer att påverka generationer framåt lika väl som tidigare generationers val påverkar oss idag. Forskare utifrån många olika studier påvisar tydligt att det är mänskligheten som är den stora orsaken till klimatförändringarna. Detta skapar en tydlig bild över hur dagens användning och hantering av våra resurser måste förändras, skapa och främja mer hållbar utveckling. Ambitioner för att nå en hållbar utveckling finns framtaget i Agenda 2030 och arbetet för en cirkulär omställning av samhället. Cirkulär ekonomi anses omforma dagens dominerade linjära flöden genom att få befintliga resurser cirkulera i samhället, detta skapar en mer hållbar utveckling. Uppnå mer återvinning och återanvändning av produkter, resurser och material i ett mer kretsloppslikande sätt. Syftet är att kartlägga och undersöka utmaningarna i de olika delarna inom värdekedjan för att få en mer cirkulär ekonomi inom byggbranschen. KL-trä har under senare år fått en allt mer framträdande roll i svenskt byggande, troligen tack vare sina goda byggegenskaper och breda användningsområde. Det är ett formstarkt material och är ett miljösmart val eftersom det framställs av en förnyelsebar råvara och i en energisnål process. Vi har använt oss av en semistrukturerad kvalitativ intervjuteknik, där vi valt ut ett företag i varje del av värdekedjan för att de skall få ge sitt utlåtande avseende deras del av kedjan. Vi har även använt oss av en litteraturstudie där vi sökt tidigare forskning inom området och det framgår att det finns en del utmaningar men även möjligheter inom området. Resultatet visar att Korslimmat trä har en stor återbrukspotential, dock finns det idagsläget inga konkreta regelverk som underlättar detta och stommaterial har höga konstruktionskrav. Det finns för närvarande inte några tydliga riktlinjer för hur man skall testa material för återbruk. Utmaningarna som dominerar är att det saknas riktlinjer och samlade praxis gällande hanteringen kring material och återbruk. Vi har varit källkritiska och tittat på innehållets validitet, reliabilitet och variabilitet. Dock är branschen mogen för en omställning men verktyg saknas och ingen vågar ta risker.

Background: The City Council of Helsingborg commissioned the municipal board to develop an action plan to promote the sharing economy and circular economy in Helsingborg 2020-2024. The number of projects in the public sector has increased and as a result of new requirements from the Swedish government and EU directives, organizations must work more circularly during projects. Therefore, new working methods and strategies are required to work in a circular way, and an important part is to introduce circular business models. However, there are no clear guidelines, decision paths or planning methods for how organizations should implement circular projects. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the usage of Helsingborg's action plan for the impact of the circular economy on project management, as well as to identify and map the perceived effects of the action plan for Helsingborg's city administrations. Method: This study is a qualitative case study with a deductive research approach that contains iterative elements. Furthermore, semi-structured interviews have been conducted to collect empirical material with respondents through a snowball sampling. The theoretical frame of reference consists of scientific articles, literature and documents. Conclusion: The action plan contributes to the city of Helsingborg becoming a more sustainable and circular city in the future. The administrations' working methods will also become more efficient through more digital aids, which will enable more circular projects. The public sector has an essential role in breaking the linear economy and transitioning to the circular one. However, one difficulty is implementing circular working methods on a larger scale. All parties must be involved and promote circularity for large projects to succeed. Keywords: Circular economy, project management, public sector, action plan

Reuse can have several meanings and be defined in different ways. It is a concept that has been used for centuries in the construction and demolition industry and has always been important but has gained new relevance in our time. The definition of the concept is broad and can be applied to different construction projects, which is why we have chosen to focus on reuse in projects and construction. The possibility of reusing building components is of great importance to the construction industry, and in a society that is constantly evolving and improving, it is necessary to renovate and build new. Considering reuse already in the planning phase can affect both the lifespan and sustainability of buildings and materials. At the same time, it entails new challenges and factors that must be taken into account. So what is the most effective way to build? Is it by utilizing existing resources or by using energy to create something new? This is the central topic of our research on reuse. Our thesis aims to examine the benefits and drawbacks of reuse. We pose questions regarding the preservation of cultural heritage buildings and the value of reuse for all buildings, with economic aspects in mind. During our investigation, we have found that reuse is a phenomenon that is relevant today, although there are concepts and theories that have not been discussed previously. Reuse has indeed been used for centuries in new construction, but it has not had the same value and focus as it does today. Therefore, we find it interesting to compare the advantages and disadvantages in order to draw conclusions. We have chosen to study the issue of reuse of cultural heritage buildings and have specifically focused on a case: the "Spritfabriken" project. We selected this case because it is an ongoing project during the 2020s, with a detailed plan established in 2013, making it relevant to current societal development. We have utilized document studies, qualitative interviews, and overall qualitative methods since it is a construction project under investigation, which excludes quantitative methods. Some of the conclusions presented in the thesis are that reuse is the future and will be used in various types of projects. It involves energy savings, preservation of natural resources and materials, which are crucial factors for why it is not always necessary to build from scratch. We believe that this type of research is important for our future urban planning as it can facilitate making difficult decisions and convey knowledge to future project managers and urban planners. The conclusions we have reached are that reuse is not economically feasible in all situations. Reuse is best when carried out by municipalities and large societal actors such as the state, as for private actors, it becomes more challenging to cover the costs without government support.

Klimatkrisen är en av våra största utmaningar i modern tid. Vi blir allt oftare utsatta för olika naturkatastrofer som både påverkar jordens befolkning, och även hela ekosystem. Under de senaste åren så har allt fler anammat en mer västerländsk livsstil vilket har bidragit till en större konsumtion och utnyttjande av resurser. Vi måste ta ett större ansvar och agera mer hållbart, material och resurser måste återanvändas och utnyttjas på ett bättre och effektivare sätt. Här har dagens företag en viktig roll att fylla. Ett steg för att motverka dessa problem är att gå ifrån linjär ekonomi som samhället befinner sig i idag till en mer cirkulär ekonomi. Därför är syftet med denna studie att generera kunskap och förståelse kring de hinder och utmaningar som kan uppstå inom arbetet med cirkulära ekonomin. Många företag vill idag införa en mer cirkulär affärsmodell, men steget dit kan vara utmanande och flera hinder kan behöva övervinnas. Genom att undersöka etablerade och nystartade företag så kan dessa hinder uppmärksammas och kartläggas. Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom både muntliga och skriftliga semistrukturerade intervjuer. Studien är avgränsad till textilindustrin i Sverige och fyra företag har deltagit i studien. Två av företag är startup medan de andra två är väletablerade företag. Resultatet som framkommer av studien visar att det finns flera olika hinder som både startup- och mer etablerade företag upplever kring arbetet med cirkulär ekonomi. Denna studie identifierade juridiska-, ekonomiska-, teknologiska- och organisatoriska hinder. Här framkommer det att beslutsfattare och lagar hindrar den cirkulära ekonomin att utvecklas snabbt. Samtidigt som det finns en bristande teknologi för att ta hand om återvunnet material på ett effektivt och billigt sätt. Resultatet visar också att cirkulär ekonomi är beroende av återvunna kläder och textilier vilket idag inte alltid är en pålitlig mängd material samtidigt som det är billigare att köpa jungfrumaterial. Resultatet visar även vikten av att konsumenterna ändrar sitt beteende och får en bredare och bättre kunskap inom området för att företag ska lyckas bli cirkulära. Resultatet i studien visar också att det finns en skillnad mellan startup- och etablerade företag då etablerade företag har ett stort organisatoriskt hinder där de måste ställa om en fungerande verksamhet. Medan startup företag har möjlighet att arbeta med cirkulär ekonomi från grunden. För framtida forskning är det intressant att undersöka andra typer av branscher och se om de möter liknande hinder.

Jag fick möjligheten att göra mitt examensarbete tillsammans med det finska klädmärket Vain som jag har följt under en längre tid. Det är ett relativt litet klädmärke som experimenterar med silhuetter, personligt uttryck och relationen mellan den digitala världen och verkligheten. Jag har länge varit intresserad av konceptet cirkulär design och velat undersöka närmare hur det kan appliceras i verkligheten. Jag föreslog för Vain att jag skulle utveckla någon typ av heminredning som baseras på cirkulär design åt dem, och de nappade. Cirkulär ekonomi är ett begrepp som innebär att man ser på material som potentiell näring för nya processer, ett mer cirkulärt sätt att se på material och produkter helt enkelt. Detta går i linje med hur vi traditionellt sett har konsumerat och tagit hand om produkter, innan planerat åldrande infördes som standardstrategi efter andra världskriget. Produkter har sedan dess skapats med ekonomisk vinning som huvudsakligt mål vilket har lett till ohållbar konsumtion, inte minst inom klädbranschen. Det är därför viktigt att jobba med dessa frågor nu, eftersom det är så uppenbart vilken typ av kris vi står inför.  Resultatet av mitt examensarbete blev en spegelram som möjliggör användandet av kasserade spegelglas, för att kunna ge dessa ett nytt liv och värde. Samtidigt som produkten i sig går i linje med Vains varumärke och passar in i den cirkulära ekonomin. Att implementera detta tankesätt i företag är nödvändigt, mitt examensarbete är en studie kring hur man kan göra det utan att tumma på det estetiska uttrycket.

Bakgrund: Hållbarhet har idag stor inverkan på flera olika faktorer och intressenter. Begreppet är brett och har flera innebörder men den största delen av företagen väljer att fokusera på de tre områdena social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Den miljömässiga aspekten av hållbarhet har mynnat ut i bland annat cirkulär ekonomi, som under de senaste åren blivit mer och mer använt inom både privata och offentliga sektorer, till följd av bland annat nya EU-direktiv. Begreppet cirkulär ekonomi har många olika definitioner men innebörden är densamma: att komma ifrån den linjära ekonomin och istället skapa ett slutet kretslopp för att minska, återanvända, återvinna och återställa material genom hela försörjningskedjan. Syfte: Syftet med studien är att ge en förståelse för hur Region Östergötland arbetar med cirkularitet internt inom organisationen och hur det genomsyrar styrningen, samt hur de använder cirkularitet som styrning mot externa aktörer. Metod: Denna studien är en kvalitativ fallstudie på Region Östergötland med ett abduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, erhållna dokument samt offentliga verksamheters webbsidor. Referensramen består av dokument, litteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsats: Region Östergötland arbetar till viss del med cirkularitet både i den interna organisationen och ut mot externa aktörer. Internt sett så finns det utformade strategier och styrande dokument vilka har som plan att främja hållbarhet, med inslag av cirkularitet. Det finns även svaga kopplingar till den cybernetiska styrningen. Däremot är majoriteten av styrningen riktad åt hållbarhet, snarare än konkret cirkularitet. För att Region Östergötland ska styra externa aktörer mot cirkularitet så utgörs olika typer av projekt, där projektbudget är grunden för projekten. Hos den externa aktören har organisationskultur och struktur en stor påverkan vid implementeringen / Background: Sustainability today has a significant impact on various factors and stakeholders. The concept is broad and has several meanings, but the majority of companies choose to focus on the three main areas: social, environmental and economic sustainability. The environmental aspect of sustainability has led to, among other things, the emergence of the circular economy, which in recent years has become increasingly used in both private and public sectors, partly due to new EU-directives. The concept of the circular economy has many different definitions, but the essence is the same: to move away from the linear economy and instead create a cycle to reduce, reuse, recycle and restore materials throughout the supply chain. Purpose: The purpose of the study is to provide an understanding of how Region Östergötland works with circularity internally within the organization and how it permeates management control, as well as how they use circularity as management control towards external actors.   Method: This study is a qualitative case study of Region Östergötland with an abductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews, obtained documents and public agencies websites. The framework consists of documents, literature and scientific articles.   Conclusion: Region Östergötland partly engages in circularity both within its organization and towards external stakeholders. Internally, there are formulated strategies and governence documents aimed at promoting sustainability, with elements of circularity. There are also weak links to cybernetic controls. However, the majority of management control is directed towards sustainability rather than concrete circularity. In order to steer external stakeholders towards circularity, Region Östergötland implements various types of projects, where project budgets form the basis. At the external stakeholder level, organizational culture and structure have a significant impact on implementation

Circular business models can assist in reshaping and transitioning away from the current linear consumption pattern which can in turn allow us to achieve a circular economy. Businesses can change their operating model and consider a more sustainable alternative to their current production and consumption method. For businesses to assist in the transition of circular economy, the circular economy strategies can be integrated into their business models. Companies have already started to align goals and objectives to achieve this by measuring performance indicators. Key Performance Indicators (KPIs) are used to effectively communicate and set targets to be achieved within different levels of an organization. KPIs can be used to monitor the progress of different aspects of sustainability including environment, economic and social. Due to this reason, many industries are shifting towards a circular business model to ensure better resource utilization and sustainable operations. For companies to evaluate their progress towards their set targets and goals, performance measurement is crucial. In this study, relevant existing circular KPIs have been identified which can be implemented by the case companies to measure the performance of their supply chain and entire business model. The technical, environmental, and socio-economic dimensions are focused on this study while identifying the Key Performance Indicators. A systematic literature review was initially performed during this study. Data achieved from literature was then compared with empirical data. The empirical data is based on interviews and surveys conducted with the case companies which were later compiled to develop the suitable indicators. / Cirkulära affärsmodeller kan hjälpa till att omforma och övergå från det nuvarande linjära konsumtionsmönstret, vilket i sin tur kan göra det möjligt för oss att uppnå en cirkulär ekonomi. Företag kan ändra sin driftsmodell och överväga ett mer hållbart alternativ till sin nuvarande produktions- och konsumtionsmetod. För att företag ska bistå vid övergången till cirkulär ekonomi kan strategierna för cirkulär ekonomi integreras i deras affärsmodeller. Företag har redan börjat anpassa sina mål för att uppnå detta genom att mäta prestationsindikatorer. Key Performance Indicators (KPI) används för att effektivt kommunicera och sätta upp mål som ska uppnås inom olika nivåer i en organisation. KPIs kan användas för att övervaka utvecklingen av olika aspekter av hållbarhet, inklusive miljö, ekonomisk och social. Av denna anledning övergår många branscher mot en cirkulär affärsmodell för att säkerställa bättre resursutnyttjande och hållbara operationer. Prestandamätning är avgörande för att företag ska kunna utvärdera sina framsteg i förhållande till sina uppsatta mål. I denna studie har relevanta befintliga cirkulära KPIs identifierats som kan implementeras av fallstudieföretagen för att mäta prestanda för deras försörjningskedja och hela affärsmodellen. Fokus för denna studie är de tekniska, miljömässiga och socioekonomiska dimensionerna samtidigt som de viktigaste prestationsindikatorerna identifieras. En systematisk litteraturöversikt utfördes initialt under denna studie. Data erhållen från litteraturen jämfördes därefter med empiriska data. De empiriska uppgifterna är baserade på intervjuer och undersökningar som gjorts med fallstudiebolagen som senare sammanställdes för att utveckla lämpliga indikatorer.