Syfte: Den här uppsatsen handlar om hållbarhet i förhållande till ett modeföretags produktrelaterade processer. Fokus har varit att studera och analysera designprocessens inverkan på en produkts hållbarhetsnivå – hur den här processen och dess beslut påverkar de övriga stegen i den textila värdekedjan. Syftet är att utveckla ett designverktyg som ökar kunskap, ger stöd för att sluta det textila kretsloppet och skapa hållbara produkter. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med fallstudie. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer i kombination med undersökning av företagsinformation på ett svenskt modeföretag. Analys: Det teoretiska ramverket utvecklades genom en litteraturgenomgång och baseras på cirkulär ekonomi och organisatoriskt lärande. Resultatet analyserades efter ramverket: livslängd och användarvänlighet, stänga kretsloppet, vision, policy och kommunikation och kunskap. Slutsats: Bristen på kunskap, förkommandet av subgrupper och kunskapsförflyttning i organisationen påverkar förutsättningarna för att kunna sluta cirkeln. Idag är dessutom infrastuktur och teknik ett hinder för en fullständig implementering av den cirkulära modellen. Företaget behöver skapa en tydlig och gemensam definition av hållbarhet och alla individer behöver involveras i arbetet kring hållbarhet i organisationen.

Sammanfattning Titel: Från sopberg till återbruk Nivå: Kandidatuppsats i innovationsteknik, 15hp Författare: Sara Wadii 1991-03-04, Sarah Poser 1988-03-16 Handledare: Loe Önnered Examinator: Tomas Backström Datum: Mars 2017 Syfte: Syftet med denna uppsats är att få fram olika exempel på återbruksverksamhet och kartlägga framgångsfaktorer som går att applicera i en kommun eller stad. Detta görs genom att undersöka hur återbruk används inom olika verksamheter, kommuner och städer i olika delar av Sverige.  Frågeställning: På vilka sätt kan man arbeta med återbruk i en kommun eller -stad?                                       -Hur arbetar andra med återbruk?                                      -Vad finns det för framgångsfaktorer och utmaningar med återbruk Innovationsbidrag: Genom att lyfta fram olika exempel på hur man arbetar med återbruksverksamhet i olika verksamheter, kommuner och städer i olika delar av Sverige och kopplat till teoribildningen, i och med detta hoppas vi kunna bidra till spridning av kunskap och skapa intresse för återbruk. Ett ökat intresse för återbruk kan leda till att människor tänker efter en extra gång innan de slänger något, kanske i stället tänker ”vad kan jag använda den här prylen till?”. På så sätt kan det innovativa tänket ökas i samhället samtidigt som miljöpåverkan minskar. Metod: Kvalitativa forskningsmetoder. Resultat och slutsats: Innovation och kreativitet är grunden för återbruksverksamhet. För att skapa ett hållbart samhälle krävs ett miljötänk och detta kan återspeglas genom att uppmuntra till återbruksverksamhet. Man kan arbeta med återbruk på flera sätt, genom återanvändning av produkter, göra om funktionen på produkten eller reparera en trasig eller sliten produkt. För att uppmuntra människor till detta krävs det utbildning inom hur miljön påverkas av vår konsumtion i dagens samhälle.  Förslag till fortsatt studie: En djupare undersökning av besökares uppfattning av ReTuna skulle kunna göras utefter den genomförda enkätundersökningen som gjorts i detta arbete. Denna enkätundersökning kan med fördel användas som underlag till en vidare studie. Uppdragsgivare: Eskilstuna kommun Nyckelord: Innovation, kreativitet, kund, återbruk, cirkulär ekonomi, samhällsbehov, miljö

Den ökande kortvariga användningen av plast i kombination med plastens långa nedbrytningstid samt bristande utformning för återanvändning/återvinning har bidragit till att dagens plastanvändande är ineffektivt och ohållbart. För att driva på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi har EU-parlamentet röstat fram ett nytt direktiv som särskilt angriper det globalt erkända problemet med plastnedskräpning i marina miljöer. Direktivet, som heter ”minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön”, innehåller bland annat bestämmelser för att minska, alternativt förbjuda, användandet av vissa typer av engångsplast, produktkrav, märkningskrav samt utökat producentansvar. Uppsatsen syftar till att redogöra för plast och plastens negativa effekter på människors hälsa och miljön, fastställa den i framtiden gällande rätten med utgångspunkt i direktivets nuvarande form samt analysera direktivets syfte och huruvida detta sannolikt kommer att uppnås. För att besvara uppsatsens syfte har i huvudsak den rättsdogmatiska metoden använts. Rättskällorna har kompletterats med naturvetenskapliga källor i de delar som rör plastens egenskaper och miljöeffekter. Resultatet visar bland annat att EU inte har presenterat några konkreta förslag på substitut för engångsplasten, vilket gör det svårt att fastställa direktivets totala förväntade effekter på miljön, människors hälsa och arbetet mot en cirkulär ekonomi.

Dagens ekonomiska system bygger på en linjär modell där varor produceras, används och sedan slängs. Den linjära modellen tillsammans med en ökad befolkningsmängd som överkonsumerar planetens begränsade resurser, har bidragit till att mängden avfall och miljöproblem ständigt ökar. En cirkulär ekonomi presenteras i forskningen som ett avgörande steg mot ett mer hållbart samhälle. I en cirkulär ekonomi tillvaratas material och resurser i förlängda livscykler, vilket kan liknas vid ett slutet kretslopp. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syfte att skapa en förståelse för vad sex företag i detaljhandeln har för uppfattning kring cirkulära affärsmodeller samt redogöra för hur väl anpassade deras affärsmodeller är till en cirkulär ekonomi. Studien ämnar även undersöka på vilket sätt design kan bidra till en mer cirkulär affärsmodell. Datainsamlingen har genomförts via semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, varav sex stycken var med grundare eller medgrundare av företag i detaljhandeln som arbetar med cirkulära arbetsmetoder. Empirin har analyserats utifrån den teoretiska referensramen, som bygger på tidigare forskning kring cirkulär ekonomi, cirkulära affärsmodeller, designtänkande och ekodesign. Studien visar att kunskapen kring begreppet cirkulär ekonomi är relativt låg, att de studerade företagen har delvis cirkulära affärsmodeller, men att det finns många utvecklingsområden för att uppnå ett helt cirkulärt flöde. Studiens resultat pekar på att design kan bidra med verktyg för att utforma mer hållbara strategier och lösningar på de hinder som finns i implementeringsprocessen av en cirkulär affärsmodell.

No description available.

Uppsatsen syftar till att, utifrån det svenska dagsläget (våren 2019), undersöka ett ökat träbyggande inom bostadssektorn som åtgärd för en mer hållbar byggsektor ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Vidare ämnar uppsatsen undersöka incitament och hinder för träbyggandet idag, och slutligen vad som krävs för att träbyggandet i sig skall bli mer hållbart längs med hela produktionskedjan, ur ett cirkulärt perspektiv. De stora klimatförändringar planeten står inför gör ämnet i högsta grad aktuellt utifrån ett samhällsplaneringsperspektiv. Studien har utgått ifrån teorier om cirkulär ekonomi kopplat till hållbart bostadsbyggande. För att undersöka detta har 33 intervjuer med olika aktörer längs med produktionskedjan genomförts och kompletterats med en genomgång av forskningsfältet. Resultatet visar på tydliga argument varför trä kan vara en avgörande åtgärd. Samtidigt redovisas en rad med hinder som verkar ligga till grund för att trä som byggnadsmaterial inte tagit större marknadsandelar trots dessa argument. Studier visar också att ett ökat träbyggande i sig oavsett behöver bli mer hållbart, inte minst utifrån konsekvenserna av dagens storskaliga skogsbruk. Sammanfattningsvis framkommer ett behov av tydligare och mer krävande lagstiftning.

E-handeln är en accelererande företeelse i samhället och har kommit att bli en central del i den svenska konsumtionen. Svenskarnas konsumtionsbeteende innefattar en hög förbrukningstakt av jordens resurser och likaså stora mängder växthusgasutläpp och är på så vis ohållbar i den mån. En växande miljömedvetenhet bland det svenska folket sätter däremot press på företag och andra verksamheter till att bli mer hållbara. IKEA har tagit ett aktivt beslut att arbeta med att integrera ett hållbarhetsperspektiv med bland annat deras hållbarhetsstrategi som medel. Med hjälp av en sammanfattning av IKEA:s hållbarhetsstrategi och intervjuer med IKEA-anställda, syftar den här studien till att besvara hur IKEA integrerar ett miljö- och hållbarhetsperspektiv på deras e-verksamhet. I resultatdelen framhävs bland annat att IKEA varit sen in på e-marknaden och genomgår nu en omorganisering. Detta i samband med att IKEA förutspår ett skifte där e-handeln kommer att gå om och bli större än den konventionella handeln. Genom att satsa på innovation och teknik för att utveckla hållbara lösningar och verktyg, driver IKEA verksamheten framåt mot en hållbar riktning. Med deras inredningsexpertis strävar IKEA efter att hjälpa de många människorna till en mer hållbar vardag. Hela värdekedjan ska inkludera ett hållbarhetsperspektiv, men den ekologiska fördelen ställs emellanåt mot den ekonomiska fördelen. Cirkulärt tänkande och att främja ett cirkulärt verksamhetstagande är nya utmaningar som IKEA ställs inför. Studien bidrar till en ökad förståelse om IKEA och deras e-handel. Den nya kunskapen som tagits fram beskriver hur IKEA arbetar för att integrera ett hållbarhetsperspektiv inom företagets e-verksamhet. Tydliga exempel på arbetsmetoder, verktyg och lösningar som IKEA tagit fram kan inspirera och vägleda andra företag som strävar efter en mer hållbar e-handel.

I projektet .To Be Continued undersöker och visar jag exempel på hur jag som blivande industridesigner kan underlätta materialåtervinningen av elektroniska produkter. Plast som material står i fokus i projektet . Den övergripande idén är att utveckla och formge exemplen på smarta metoder och lösningar för sammansättning och nedmontering av elektroniska produkter. Det övergripande syftet är att framställa ett designförslag som, på grund av hur den är sammansatt, ska kunna främja materialåtervinning och på så sätt kunna ingå i en cirkulär ekonomi. För att presentera tydliga förslag på sammansättningar av elektroniska produkter har jag valt att formge en kaffemaskin, som alltså är framarbetad utifrån de metoder och lösningar som utvecklats i detta projekt. Designförslaget, som presenteras i texten, är en kaffemaskin. Kaffemaskinen är uppbyggd med en grundstruktur där komponenterna staplas på varandra och som tillsammans bildar både formen på insida och utsida av kaffemaskinen.

Textilindustrin är en av världens mest förorenade industrier idag. Fast fashion företag uppmuntrar konsumenter till ökade köp genom sina låga priser. Förr handlade människor nya kläder vid behov, till skillnad från idag då många konsumerar efter begär. Att textilindustrin har stor påverkan på miljön är många väl medvetna om, men för att de ska kunna ske en förändring måste både konsumenter och företag vidta de åtgärder som krävs. Syftet med denna studie har varit att undersöka slutfasen i den textila värdekedjan. I denna avhandling kommer fenomenet upcycling att studeras och ifrågasättas som en lösning till textilavfall. Upcycling innebär att förlänga livet på ett förbrukat plagg, vilket är en vidareutveckling på en cirkulär ekonomi. Under denna studie har all kontakt med branschfolk varit inom Sverige och arbetet har huvudsakligen tagit plats i Göteborg och Borås. Frågeställningarna har utforskat för- och nackdelarna med upcycling, dessutom har en utvald målgrupp granskats via enkäter för att se deras inställning till ämnet. Resterande information har hämtats från intervjuer samt tidigare forskning. Studien upptäckte vissa svårigheter med att applicera upcycling på sin affärsmodell. Den största utmaningen som belystes var tidsåtgången, problemet kan leda till höga arbetskostnader och ökat konsumentpris. De fördelarna som upcycling bidrar med är att råmaterial och ohälsosamma arbetsförhållanden går att uteslutna. Dessutom kan konsumenten köpa plagg utan att påverka miljön negativt, detta skapar en cirkulär ekonomi. Denna studie görs ur ett hållbarhetsperspektiv och kommer att granska ett nytt möjligt tillvägagångssätt för avfallshantering, vilket gör att den kommer att avgränsa från recycling samt kläduthyrning. Studien kommer inte göra en ekonomisk fördjupning utan endast ta upp grundläggande ekonomiska aspekter. / The textile industry has become one of the most polluting industries in the world. Low prices and fast fashion increasing globally has developed a habit of consuming for leisure and not for needs. The awareness of the textile industry's environmental impact is well spoken about, but now consumers and companies need to take action to make a change. The purpose of this study has been to research the end stages of the textile loop, can textile waste turn into new fashionable clothes? In this thesis the phenomena upcycling will be explained, the advantages it brings to the positive impact on the climate justice. Upcycling means adding value to a garment in its last phase to avoid turning into waste, the business model is used to close the loop. During the phase of this thesis all contact with professionals has been within Swedish borders and the major part of this work has been based in Gothenburg and Borås. The main focus has been to explore the benefits and the difficulties with upcycling. Society’s knowledge and attitude is towards upcycling has been explored with the help of interviews and surveys as well as previous studies. The study discovers the difficulties with applying upcycling to its business model, the main problem is consumption of time, which can cause high labor costs and increase the stock price. The benefits that follows from upcycling is that raw material and bad working conditions can be excluded, it has the ability to close the loop and create a circular economy. This study is made from a perspective of sustainability, but does delimitate from the profoundness of economics. In addition, the study will examine a new way for the end phase of a textile garment and will delimitate the methods of recycling and rental of clothes.

Bakgrund: Textilindustrin är en av de mest förorenande industrierna i världen och allt fler textilföretag inför fast fashion-liknande koncept med nyhetssläpp nästintill varje dag, i takt med att trender kommer och går. Hållbart mode ses ofta som en oxymoron, då fast fashionkonceptet kan ses som motsatsen till det långsiktiga perspektivet inom hållbarhet. En ökad återanvändning och återvinning av textilierna skulle dock kunna minska den miljöpåverkan textilindustrin står för men detta kräver förändringar i hela värdekedjan. Cirkulär ekonomi är en affärsmodell som anses hållbar och tar hänsyn till alla steg i ett företags försörjningskedja. Mycket pekar åt att cirkulär ekonomi och cirkulära flöden är något som hade gynnat vår planet men konceptet har även kritiserats. Frågan är om den cirkulära ekonomin bidrar till välstånd eller om lösningen på miljöproblemen helt enkelt ligger i en minskad produktion och konsumtion. Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse för om, och i så fall hur, tre valda textilföretag arbetar med cirkulär ekonomi samt vad som krävs, av såväl företag som konsumenter, för att ett hållbart och cirkulärt flöde av textilier ska kunna införas. Genomförande: I den teoretiska referensramen görs en litteraturstudie där ett hållbart scenario för ett cirkulärt flöde av textilier utformas. Det hållbara scenariot utgör sedan en analysmodell där fokus ligger på stegen design, val av material, butik, konsumtion och användning, insamling, sortering samt återvinning och återanvändning. I empirin sammanställs denna analysmodell genom att tre valda textilföretags hållbarhetsrapporter och deras arbete mot en cirkulär värdekedja undersöks. För att få kunskap om konsumenters köpvanor, användnings- och återvinningsbeteende av textilier utförs även en enkätundersökning. Slutsats: En liten del av hållbarhetsrapporterna beskriver hur företagen ska uppnå ett cirkulärt flöde av textilier och vad som faktiskt görs och därmed ges intrycket att företagen har en lång väg kvar innan en cirkulär försörjningskedja kan uppnås. Detta på grund av att utvecklingen inom företagen går långsamt i jämförelse med vad som kan förväntas av dem. Den begränsade teknologin på marknaden är också ett hinder och det är först när en fullt fungerande återvinningsprocess finns kommersiellt tillgänglig som cirkeln har en chans att slutas. Om flödet av textilier ska bli hållbart och cirkulärt krävs stora förändringar och det hänger inte bara på företagen utan även på konsumenterna samt en utvecklad teknologi.