Bakgrund: I takt med rådande klimatförändringar förväntas företag ta större ansvar för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. I linje med detta har EU utvecklat en handlingsplan för omställningen till en cirkulär ekonomi för att bidra till hållbar utveckling. Detta kräver att företag ställer om mot cirkulära affärsmodeller. Vidare bör styrsystemen anpassas för att en sådan omställning ska genomsyra hela verksamheten. Omställningen mot cirkulära affärsmodeller bör även vara lönsam för att företag ska ställa om, något som idag anses råda osäkerheter kring då det är ett framväxande område med få genomförda empiriska studier. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen ser ut inom börsnoterade industriföretag som ställer om mot cirkulära affärsmodeller, för att sedan bidra med kunskap om hur dessa företag kan hantera konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med ett hermeneutiskt perspektiv. Studien har antagit en abduktiv ansats och ett målstyrt urval för val av fallföretag. Det empiriska materialet har inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer hos 11 börsnoterade industriföretag. Slutsats: Studien visar att samtliga fallföretag bör anpassa sina styrsystem för att möjliggöra en omställning mot cirkulära affärsmodeller. Detta genom att planera med en längre tidshorisont, tillsätta hållbarhetskommittéer- eller nätverk, skapa gemensamma värderingar kring hållbarhet samt anpassa KPI:er till hållbarhetsmålen. Belöningssystem bör dock enbart anpassas till hållbarhetsmål om det kan säkerställas ett kausalt samband mellan medarbetarnas prestationer och cirkulära aktiviteter. Vidare anses majoriteten av fallföretagen använda hållbarhetsstyrning både proaktivt och reaktivt, där styrsystemen därmed bör vara delvis integrerade. För en lönsam omställning bör styrsystemen utformasenligt ovan för att minska konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. / Background: Due to current climate change, companies are expected to take greater responsibility for achieving the UN's global sustainability goals. Likewise, the EU has developed an action plan for the transition to a circular economy to contribute to sustainable development. This requires companies to move towards circular business models. Further, control systems should be adapted to ensure that such a transition permeates the entire business. The transition towards circular business models should also be profitable for companies to transition, which today is considered uncertain as it is an emerging area with few empirical studies. Purpose: The purpose of the study is to map how control systems are designed in listed industrial companies that are transitioning towards circular business models, to then contribute knowledge on how companies can manage the conflict between sustainability and short-term profitability.  Methodology: The study is a qualitative multiple-case study with a hermeneutic perspective. The study has adopted an abductive approach and a purposive sampling. The empirical material has been collected through semi-structured interviews at 11 listed industrial companies. Conclusion: The study shows that all case companies should adapt their control systemsto transition to circular business models. This by planning with a longer time horizon, appointing sustainability committees or networks, creating common values onsustainability and aligning KPIs with sustainability goals. However, reward systems should only be aligned with sustainability goals if a causal link between employee performance and circular activities can be ensured. Further, most case companies use sustainability control both proactively and reactively, thus control systems should be partially integrated. For a profitable transition, control systems should be designed as above to reduce the conflict between sustainability and short-term profitability.

Efterfrågan och konsumtionen av jordens naturresurser ökar ständigt (Lieder & Rashid 2016). Längs med ett konsumtionsmönster som präglas av en mentalitet där produkter används ett fåtal gånger under en begränsad tidsperiod kommer också konsekvenser (Belk 2014a). Ett gehör på detta har lett till att nya affärsmodeller har börjat uppmärksammas. En affärsmodell av cirkulär karaktär är delningskonsumtion som bland annat inkluderar korttidshyra (Armstrong & Park 2019a). Genom att dela resurser under en kort period kan konsumenter uppleva ekonomiska-, utilitariska- och miljömässiga fördelar utan att äga produkten (Barhdi & Eckhardt 2012; Griffiths & Hwang 2017; Martin 2016). Men är ägandeskap en vän eller fiende gällande mer hållbara konsumtionsmönster? Syftet med denna studie är att observera hur ägandeskap påverkar adopteringen av korttidshyra och vidare observera om olika produktkategorier påverkas på olika sätt. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes och resultatet tyder på att ägandeskap har en tendens att påverka adopteringen av korttidshyra sett till de observerade produktkategorierna. Dessutom finns det en indikation på att möbler tillsammans med kläder inte nödvändigtvis är särskilt lämpliga för korttidshyra medan bostäder samt, till viss del, elektronik kan anses vara mera lämpliga. / The demand and consumption of the earth's natural resources is constantly increasing (Lieder & Rashid 2016). In combination with a consumption pattern that is characterized by a “take-make-waste” mentality we face anticipated consequences (Belk 2014a). As a response, a new set of business models has begun to get attention. One of these more circular models is collaborative consumption which includes short-term renting (Armstrong & Park 2019a). By sharing resources during a short period, the consumers are able to experience monetary-, utilitarian- and environmental benefits without owning the product (Barhdi & Eckhardt 2012; Griffiths & Hwang 2017; Martin 2016). But is ownership a friend or foe in regards to more sustainable consumption patterns? The purpose of this study is to observe how ownership affects the adoption of short-term renting and further to observe if different product categories are affected differently. By conducting a quantitative online survey, the result shows that there is a tendency for ownership to affect the adoption of short-term renting in the observed categories. Furthermore, there is an indication that furniture along with clothing might not be suitable for short-term renting whilst accommodation, and for some part electronics, might be more suitable due to the degree that ownership affects the intention for adoption.

Den här rapporten är en studie av textilindustrin. Rapporten ingår i kursen Examensarbete inom industriell produktion som ingår i Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik. Studien är relevant i tiden då mycket forskning sker för att lösa de nuvarande respektive framtida problemen. Vi konsumerar mycket textilier, nästan 14 kg per person per år, varav 10kg är bara kläder. En stor mängd av dessa textilier, hela 73 procent, går till spillo istället för att återanvändas eller återvinnas. Samtidigt produceras också många nya textilier med icke-hållbara resurser som bland annat fossila energikällor och giftiga kemikalier, vilka i sin tur har allvarliga effekter på miljön. Produktionskedjan har således en väldigt stor miljöpåverkan. De aspekter som tas upp i studien är därför hållbarhet, återvinning, ekonomiska perspektiv såsom cirkulär ekonomi och konsumentsyn. Studien går även in på material och resurser. Syftet med studien är att delge läsaren kunskap om textiliers kretslopp och problemen som finns inom industrin med hänsyn till miljön. Frågeställningen fokuserar kring hur den ekonomiska lönsamheten bör uppnås inom företag för att ha ett hållbart och cirkulärt system. Litteraturstudie utfördes där det ingick bland annat organisationsrapporter och vetenskapliga rapporter med mera. För att få en verklig uppfattning intervjuades kunniga personer inom den textila branschen. En från Smart Textiles och en annan från Nordiska Textilakademin (NTA). Dessa intervjuer gav en verklig uppfattning om situationen inom textilindustrin. Efter slutförd studie är slutsatsen att problemen som finns är väldigt komplexa och det krävs mycket arbete för att lösa de för att få ett resurseffektivt, hållbart och cirkulärt system. Men trots det kan vi med största sannolikhet gå mot en mer hållbar textilindustri från ett miljöperspektiv genom att utveckla lönsamma återvinningstekniker, tillämpa rätt cirkulära affärsmodeller inom både etablerade och nya verksamheter, designa med hänsyn till produktlivscykeln, öka resurseffektiviteten och hanterar textilavfall på rätt sätt. / This report is a study about the textile industry. The report is a part of the bachelor’s thesis course in Industrial Production given at KTH Royal Institute of Technology as a part of the Mechanical Engineering program. The study is relevant in time, because a lot of research is currently going on to solve the current and future problems in the textile industry. We consume a lot of textiles, nearly 14 kilograms per person per year, of which 10 kilogram is only clothes. A significant amount of these textiles goes to waste (73 percent) instead of being reused or recycled. At the same time a lot of new textiles are also being produced with non-sustainable resources such as fossil fuels and toxic chemicals, which in turn has severe environmental impacts. Thus, the production chain has a very large environmental impact. The aspects that are addressed in the report are therefore sustainability, recycling, economic perspectives such as circular economy and the consumer perspective. The study also discusses materials and resources. The purpose of the study is to provide the reader with knowledge about the textile loop and the problems that exist in the industry with focus on the environment. The study tries to answer the question on how financial profitability could be achieved within companies in order to have a sustainable and circular system. A literature study has been conducted consisting of reports from organisational reports as well as scientific reports and more. People with knowledge about sustainability within the textile industry were interviewed to get an empirical ground on this case, one from Smart Textiles and another one from the Nordiska Textilakademin. These interviews gave an actual insight of the situation in the textile industry. The conclusion is that the problems which exist are very complex and a lot of work is required to solve them in order to have a resource-efficient, sustainable and circular system. Despite this, we can most likely move towards a more sustainable textile industry from an environmental perspective, by developing profitable recycling techniques, applying the righ tcircular business models in both established and new businesses, designing with regard to the product life cycle, increasing resource efficiency and handling textile waste properly.