This session will encourage school librarians to consider the precepts of the book "Teaching Civics in the Library." Specifically, participants will be encouraged and shown how to utilize high-interest trade books and carefully evaluated websites to immediately integrate school librarianship and civics education. Participants will be introduced to carefully constructed questions eliciting civic discussion, as well as detailed civic action/service project suggestions, for all grade levels, along with civic-oriented reading promotion plans, collection development best practices, grant writing options, and extended units of learning. First, a brief discussion will ensue as to the role of a school librarian in creating civic-minded students pursuant to AASL Learning Standard 3. Next, participants will be introduced to methods and best practices associated with this role, as listed above, actually participating in a Socratic discussion based in award-winning children's literature (for purposes of modeling). Then, a smattering of projects, promotion plans, helpful organizations, and grant opportunities will be highlighted, along with an inquiry as to successful programming across the country. A Q and A session will provide additional information in association with the ideas which most highly piqued audience interest.

No description available.

In the current environment of standardized testing, school library programs can support the preservation and improvement of the U.S. constitutional democracy. Participants are introduced or re-familiarized with neglected civics education standards, assess collections with regard to implementation of these standards and learn of print and digital resources conducive to civics education instruction and collaboration.

No description available.

<p><p>Studiens syfte är att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vård och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna på arbetsplatsen? Vi speglar även den ordinarie personalens tankar och känslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur påverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de på vikarien och hur förändras deras arbetssituation?</p></p>

<p>Syftet med denna studie är att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i år, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hård kritik. Diskussionerna baseras många gånger på utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp så som mångfald och kvalitet sig gällande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras på är insamlat från Sveriges största riksstäckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad. De debattartiklar som varit av intresse för studien har utgivits under en tidsperiod som sträckt sig mellan den 12 februari 2009 och den 12 mars 2009, det vill säga från den dagen då kulturutredningens betänkande lämnades in och en månad framåt. Varför en studie av detta slag varit av intresse är på grund av att debatten kan tyckas handlar om mer än bara estetik. Men vad? Vad är det som diskuteras i kulturdebatten egentligen?</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa fenomenet ”det roterande kommunchefskapet” inom Åtvidabergs kommun ur ett makt- och ledarskapsperspektiv. Till grund för studien ligger intervjuer med de fem kommunchefer som ingår i det roterande kommunchefskapet och fem andra informanter ur organisationen. Analysmetoden för föreliggande studie är grundad teori. Analysen består av fyra delar; <em>ide och modell, chef och individ, koncept och organisation </em>och slutligen <em>symbol och värde. </em>I den första delen presenteras hur det roterande kommunchefskapet är uppbyggt och varför det fanns ett behov att frångå en traditionell kommunchefspost. I den andra delen presenteras vad den nya modellen har medfört för kommunchefer och medarbetare. Här diskuteras även egenskaper som anses viktiga för kommunchefskapet. I den tredje delen presenteras för och nackdelar. Här diskuteras också kring olika risker och hot som kan uppkomma. I den fjärde och sista delen presenteras vad informanterna anser att det roterande kommunchefskapet har för betydelse för organisationen, kommunen och kommuninvånarna. De teorier som jag utgått från under analysen är John Gaventas olika maktaspekter, Olof Petersons definition av begreppet makt och slutligen Lars Svedbergs teori kring symboliskt ledarskap. Det som framkommit under analysen är att den nya modellen som innebär att fem förvaltningschefer delar på kommunchefsposten har skapat en ny energi i organisationen. Det har även skapat en bredare kompetens och ett bättre kommunikationsflöde in i organisationen. Informanterna ansåg inte att modellen går att applicera på andra kommuner rakt av, utan att det var blandningen av kommunchefernas personligheter som gjorde att modellen fungerade just i Åtvidabergs kommun.</p>

<p>Tourism has a great effect on places all over the world and its fast expansion has had both positive and negative consequences on the social and physical climate. Therefore, establishing sustainable development within the tourism sector has become important. Yet there are many barriers to cross before it is possible to get close to what is defined to be sustainable tourism. This paper focuses on the necessities for sustainable tourism development. The main concentration is to examine the relationships between groups of people at a specific place. The tendency to categorize people into different groups has been found to occur which leads to stereotyping and discrimination aimed towards groups inferior to hegemonic or dominant groups of people. The consequences of how we view people around us as "the others" may cause us to not take responsibility for our actions but blame the people who do not belong to our own category. This may lead to conflicts between the groups.</p><p>The goal with this paper is to understand the relationships between tourists, locals and tourism developers at a place in a vulnerable cultural and physical environment. The study place is Boone in the Appalachian Mountains in North Carolina, USA. The research method is a combination of empirical research and a performance of 12 qualitative in-depth interviews with tourists and local inhabitants in Boone. One more interview has been performed with a representative from Boone Convention & Visitors Bureau in order to get an idea of how Boone markets itself as a tourism town. The results show that there are problems in attitudes between the groups. Whilst most tourists have good attitudes towards locals, some tourists view them as slow and unintelligent. Locals on the other hand, have the impression that tourists in the area are rude and that they utilize too many resources in the area. Boone Convention & Visitor's Bureau does not take the attitudinal problems seriously and they do not make any major efforts into creating a sustainable development in Boone. One reason for this is the distinct differences in interests between locals, tourists and tourism planners. The worst case scenario is that conflicts may arise due to the differences, which could cause Boone to put it at risk of losing both its tourists, local inhabitants, environment and local economy.</p> / <p>Turism har som världens snabbast växande industri en kraftig påverkan på både det sociala och fysiska klimatet på en plats. Dess utveckling har trots positiva konsekvenser också en negativ effekt på fysiska platsers natur och ekologiska mångfald. Genom att världens miljöproblem fram tills nyligen inte har tagits på allvar har det inte heller skett några märkvärda satsningar på hållbar utveckling inom branschen, och istället har turismindustrin prioriterat ekonomi framför ekologi. Idag finns dock en växande trend inom industrin att utveckla en hållbar turismform som gynnar både dagens och framtida generationer.</p><p>I den här uppsatsen ifrågasätts vad hållbar utveckling är. Syftet är att undersöka varför idéerna om <em>de andra </em>finns och hur vi kan applicera detta till turism. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv och satsningar har gjorts för att undersöka hur attityder och relationer mellan turister, företagare och lokalbefolkning kan ske på en plats. Konsekvenserna av att vi kategoriserar människor i vår omvärld att tillhöra grupper som vi själva inte tillhör och betraktar dem som <em>de andra, </em>kan medföra att vi inte tar ansvar för våra handlingar utan skyller ifrån oss på de som inte hör till vår egen grupp. Genom att se till relationer mellan de olika aktörerna kan slutsatser dras kring huruvida det finns goda förhållanden eller motstridigheter mellan dem. Därmed går det också att förstå om det finns förutsättningar eller problem för hållbar utveckling på platsen.</p><p>Studieplatsen Boone ligger i ett ekologiskt och kulturellt utsatt område i bergen Appalacherna i North Carolina i USA. På studieplatsen har empirisk information tagits fram genom intervjuer med turister, lokalbefolkning och en representant från Boone Convention & Visitor's Bureau. I resultatet av intervjuerna framgår att det finns spänningar mellan de inblandade pga. olika intressen och livsstilar på så vis att de inte tycks förstå eller respektera varandra. Det generella ointresse som finns för miljöproblem och hållbar utveckling, främst från turismföretagarna, riskerar också att försvåra områdets framtidsutsikter markant.</p>

<p>This paper contains an analysis that sets out to investigate how sustainable development is portrayed in textbooks used in gymnasium level civics education. The study covers three textbooks, all in current use. The paper sets out to explore the relationship between the books chapters on economics and those about environmental issues. The sum of these two parts is in the context supposed to make up the books big picture of green sustainable development, i.e. the ecological aspect of sustainable development. An analytical model will be used to categorise and compare the three textbooks.</p><p>The method chosen for this is analysis of ideas by use of ideal types. The approach can be said to be qualitative. To achieve a high degree of inter-subjectivity a fairly extensive review of the ideas behind the construction of these three ideal types has been made. There is a short review of the sustainable development as proposed by the national steering documents, a few notions from the economic debate on sustainable development and a overall orientation on current schools within economics. In the overall picture of the governing documents, we find a good support for green sustainability. The idealtypes constructed out of this brief outline are: Business as usual, Ecological modernisation and Ecological economy.</p><p>The survey found a surprisingly weak link between textbooks and governing documents concerning sustainable development. Two of the books are found to lie close to the Business as usual ideal type, while the third is an example of the Ecological modernisation viewpoint. In all three books there was a neoclassic fundament in the chapters covering economy.</p>

<p><em>Syfte och frågeställningar</em></p><p>Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola?</p><p><em>Metod</em><em></em></p><p>Två intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats. Materialet från bandupptagningen under intervjuerna och skolornas arbetsplaner har sedan analyserats och tolkats.</p><p><em>Resultat</em></p><p>Studiens resultat visar att friluftslivet omnämns ytterst sparsamt i de lokala styrdokumenten. Landsortseleverna definierar friluftsliv i mycket större utsträckning enligt studiens definition än vad innerstadseleverna gör. Elevgrupperna upplever att friluftsliv förekommer sällan i den ordinarie undervisningen och är tveksamma till vad de lär sig. Friluftsdagarna är ungefär lika många till antal på de båda skolorna. Eleverna på innerstadsskolan uppfattar att deras friluftsdagar ägnas mer åt friluftsliv än eleverna på landsbygdsskolan.</p><p><em>Slutsats</em></p><p>Innehållet i friluftslivsundervisningen i de båda skolorna är av liknande karaktär men elevgrupperna upplever begreppet friluftsliv mycket olika. En slutsats i studien är att elevernas fritidssysselsättning och erfarenhet av friluftsliv bestämmer hur eleverna värderar och upplever friluftslivet och undervisningen. En tydlig definition av friluftslivet efterfrågas samt att lärarutbildningen väljer att fokusera på det enkla friluftslivet som lätt kan implementeras i skolorna.<strong></strong></p>