Background: Individuals with intellectual disability are vulnerable to loneliness and face barriers and challenges when it comes to opportunities creating social relationships. Their social network are comprised mainly of family members and professionals. Working with individuals with an intellectual disability require interaction and creating a relationship. Professionals have a key role in supporting individual rights and opportunities regarding social inclusion. Purpose: The aim of this litterature review is to describe previous research of the professional relationship and attitudes when working with individuals who have an intellectual disability. This study aims to explore the meaning of the professional relationship and how professionals balance between what they want to do and what they can do within the professional relationship. Method: A qualitative approach was chosen, including a thematic content analysis based on 22 articles. Two main themes emerged: 1) The meaning of the relationship and 2) The professional framework. Result and conclusion: The professionals approach to the relationship, individual values and the organisational structure, affects how the relationship with individuals with an intellectual disability is established, shaped and managed. The professional framework involves power to shape the relationship and thus affect the individual rights and possibilites to social inclusion.

Utbyte av information mellan revisor och kund sker i allt större grad genom digitala verktyg och med hjälp av digitala kommunikationsmetoder. Det innebär att revisionsprocessen blir mer automatiserad vilket resulterar i en minskning av fysiska möten mellan revisor och kund. I sin tur kan det leda till att relationen mellan parterna påverkas. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på revisorns perspektiv när digitaliseringens påverkan på revisor-kundrelationen har studerats. Genom att även inkludera kundperspektivet i denna studie kan eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer och kunder upptäckas. Vidare är digitaliseringen en ständig process där nya och mer utvecklade verktyg introduceras hela tiden. Således blir tidigare forskning snabbare irrelevant i jämförelse med en mindre föränderlig bransch.  Syftet med studien är att förklara hur digitaliseringen har påverkat relationen mellan revisor och kund ur ett revisors- och kundperspektiv. För att besvara syftet bygger studien på en kvalitativ forskningsstrategi där totalt åtta respondenter deltagit genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att fel kommunikationsmetod vid fel tillfälle kan leda till fler missförstånd och oklarheter, vilket i sin tur kan leda till minskat förtroende och en sämre relation. Således finns tecken på att när mer kommunikation mellan revisorn och kunden sker mer på distans, kan relationen mellan dem bli svårare att bygga upp. En konsekvens av att en bra relation inte finns kan bli att revisorn blir mer utbytbar vilket innebär ökad revisorsrotation. Samtidigt visar även resultatet att digitala verktyg och kommunikationsvägar kan leda till en mer relevant kommunikation vilket kan stärka förtroendet samt förbättra relationen. Revisorn kan genom att använda digitala hjälpmedel på rätt sätt skapa mervärde för kunden och därmed bygga en bättre relation. / Communication and exchange of information between auditor and client occur increasingly through digital tools and communication platforms. This means that the audit process becomes more automated which result in fewer physical meetings between auditor and client which could affect the relationship between the parties. Previous studies have mostly focused on how digitalisation might affect the relationship between auditor and client from an auditor-perspective. By also including the client-perspective in this study, we will be able to notice possible differences in perceptions between auditors and clients. Furthermore, digitalisation is an ongoing process where new and more developed tools available for auditors appear constantly. This means that previous studies will become irrelevant faster compared to a less changing industry.  The purpose of this study is to explain how digitalisation affects the relationship between auditor and client from an auditor- and client-perspective. In order to answer this purpose a qualitative approach have been adapted where a total of eight respondents have taken part through semi-structured interviews.  Findings show that more misunderstandings and uncertainties can occur if the wrong communicationmethod is used at the wrong time, which may damage the trust between the auditor and client and therefore also damage their relationship. Therefore, there are signs that when the communication is taken place on a distance to a greater extent, the relationship could become harder to develop. One consequence of a bad relationship could be that the auditor becomes more commutable which result in greater auditor-rotation. However, the findings also show that digital tools and ways of communicating can result in more relevant communication which could lead to a strengthened trust and better relationship. The auditor could therefore, by using the digital aids available in a way that creates value for the client, build a better relationship with them.

The initiation and duration of exclusive chest/breastfeeding are important health determinants and a key focus of existing public health policy and programs. Despite the demonstrated benefits of chest/breastfeeding and focus on interventions, overall rates of initiation and exclusivity in Ontario remain low. The purpose of this study was to describe how midwifery clients in Ontario - a population credited with high rates of exclusive chest/breastfeeding - access information to support infant feeding decisions. A descriptive, cross-sectional online electronic survey was conducted using the Midwifery Infant Feeding Information Survey questionnaire which was locally developed for this study. A total of 235 midwifery clients who were either in or recently discharged from midwifery care at the time of the survey completed the questionnaire. Data analysis was completed using descriptive statistics with total counts and content analysis for open-ended questions. This research contributes new knowledge about infant feeding information access including the reported usefulness and preferences of various information sources across the continuum of care; the importance of the midwife-client relationship and the online information environment; potential communication gaps in the delivery of comprehensive prenatal infant feeding information; and self-reported infant feeding patterns suggesting midwifery exclusive chest/breastfeeding rates may not be as high as previously thought. Further research to improve information access is needed in order to identify barriers midwives face in discussing infant feeding with clients; explore the effect of health literacy in an online information environment to support the potential development of evidence-based, midwifery-specific online/digital tools. The study findings are relevant for both the academic and clinical midwifery community in developing effective strategies to further support midwifery clients in meeting their infant feeding goals. This study will further inform researchers, public health practitioners, policy makers, and other stakeholders representing all childbearing families in Ontario. / Thesis / Master of Public Health (MPH) / The goal of this study was to examine how midwifery clients in Ontario access information about infant feeding throughout the pregnancy and postpartum period. An online survey of 235 current and former midwifery clients identified why some information sources were more useful than others, and how infant feeding information could become more accessible. The midwife-client relationship and use of online/digital media were identified as important information sources. However, a number of information gaps were identified that suggest not all clients benefit from comprehensive discussions with their midwife in preparation for infant feeding. Further research is needed to understand barriers midwives may face in discussing infant feeding with their clients, and the use of online/digital tools to support midwifery clients to meet their infant feeding goals. The results of this study may benefit all childbearing families in Ontario.

Inom revision blir automatisering allt mer förekommande. “Revisionsrobotar” tenderar i ettglobalt perspektiv att ta över arbetsuppgifter och tidigare studier belyser att det blir viktigt attmedarbetarna kan tillföra affärsvärde för klienten. Människors arbetsuppgifter ersätts aveffektivare arbetssätt, vilket leder till omformulerade krav som anpassas till nutidensutmaningar. För framtida revisorn kommer granskningsarbetet antagligen att uppta mindre tidoch förtroende- och värdeskapande rådgivning blir mer viktigt. Syftet med studien är därföratt undersöka om digitalisering har en positiv eller negativ påverkan på revision, revisornsroll, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient med inriktning påkommunikation och samarbetsformer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metodanvänts, i form av intervjuer med revisorer.Studiens teoretiska referensram beskriver revisorns roll, revisionsprocessen, relationer inomrevisionsteam samt relation mellan revisor och klient. Studien redogör respondenternas egnaerfarenheter om digitaliseringens påverkan på deras arbete. Intervjuerna med revisorernastyrker uppfattningen om att revision påverkas på flera olika sätt av digitalisering.Kommunikation och samarbetsformer visas vara fundamentala byggstenar för revisornspraktiska arbete. Framförallt indikerar studiens resultat att det finns andra faktorer ändigitalisering som har betydande effekter på revisorns arbete, associerat till lagförändringar.Studiens resultat indikerar att mail ökar hela tiden, vilket har negativa påföljder eftersomrelationen mellan revisor och klient blir mer distanserad då digitaliseringen bidragit till färreklientmöten och telefonsamtal. Studiens slutsats visar att digitalisering har bidragit till attsamarbetsformerna har blivit mer flexibla på så sätt att revisorer inte är platsberoende.Revisorer kan sitta och arbeta var som helst i världen då de flesta granskningsprogram äronlinebaserade vilket stärker revisionsteamen. Förslag till vidare forskning bör vara attintervjua både klienter och revisorer för att få ett bredare perspektiv. Studiens empiriskamaterial betonar att det är en nödvändighet att revisionsbyråerna ska vara digitaliserade för attvara konkurrenskraftiga. Därför bör framtida forskning undersöka om revisionsbyråer kanavstå från digitalisering eller om det är ett krav som följer av exempelvis lagstiftning. / Inom revision blir automatisering allt mer förekommande. “Revisionsrobotar” tenderar i ett globalt perspektiv att ta över arbetsuppgifter och tidigare studier belyser att det blir viktigt att medarbetarna kan tillföra affärsvärde för klienten. Människors arbetsuppgifter ersätts av effektivare arbetssätt, vilket leder till omformulerade krav som anpassas till nutidensutmaningar. För framtida revisorn kommer granskningsarbetet antagligen att uppta mindre tid och förtroende- och värdeskapande rådgivning blir mer viktigt. Syftet med studien är därför att undersöka om digitalisering har en positiv eller negativ påverkan på revision, revisorns roll, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient med inriktning på kommunikation och samarbetsformer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metodanvänts, i form av intervjuer med revisorer. Studiens teoretiska referensram beskriver revisorns roll, revisionsprocessen, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient. Studien redogör respondenternas egna erfarenheter om digitaliseringens påverkan på deras arbete. Intervjuerna med revisorerna styrker uppfattningen om att revision påverkas på flera olika sätt av digitalisering. Kommunikation och samarbetsformer visas vara fundamentala byggstenar för revisorns praktiska arbete. Framförallt indikerar studiens resultat att det finns andra faktorer än digitalisering som har betydande effekter på revisorns arbete, associerat till lagförändringar. Studiens resultat indikerar att mail ökar hela tiden, vilket har negativa påföljder eftersom relationen mellan revisor och klient blir mer distanserad då digitaliseringen bidragit till färre klientmöten och telefonsamtal. Studiens slutsats visar att digitalisering har bidragit till att samarbetsformerna har blivit mer flexibla på så sätt att revisorer inte är platsberoende. Revisorer kan sitta och arbeta var som helst i världen då de flesta granskningsprogram är onlinebaserade vilket stärker revisionsteamen. Förslag till vidare forskning bör vara att intervjua både klienter och revisorer för att få ett bredare perspektiv. Studiens empiriska material betonar att det är en nödvändighet att revisionsbyråerna ska vara digitaliserade för att vara konkurrenskraftiga. Därför bör framtida forskning undersöka om revisionsbyråer kan avstå från digitalisering eller om det är ett krav som följer av exempelvis lagstiftning.

Audit is a bilateral task where the auditors are required to socially interact with their clients during the audit process. The auditor and client may encounter different expectations that could lead to challenges in their social interaction. Thus, the purpose of this study is to explore the challenges in the social interaction between the auditor and client during the audit process. Prior literature has applied versions of agency that are implicitly based on classic contract law and virtually ignored clients as a research object. The original value of this study lies in the adoption of the dramaturgical analysis into the context of audit. This study employs a qualitative research method. Semi-structured interviews were conducted with seven real auditor-client dyads in Scania, Sweden. The findings suggest that clients are fixated on the price tag of an audit and do not consider the person delivering the audit service. This puts the auditor and client at risk as the findings suggest that the social interaction is important whereby a similarity attraction in sociodemographic space facilities the social interaction. Asset evaluations can create challenges in the social interaction which are solved with residual control stemming from ownership as well as social status. The seven auditor-client dyads in this study deals with their own unique challenges that resulted in seven prototypes. This study fills in a gap in the literature by interviewing and analyzing the auditors’ respective client expectations on one another. To fulfil each other’s diverse expectations, both must embody different roles.

Revisorns oberoende har diskuterats och ifrågasatts flitigt under många år då det är väldigt viktigt att revisorn behåller sitt oberoende främst vid utförandet av konsulttjänster. Enligt många forskare tenderar en revisor att riskera sitt oberoende mer på mindre revisionsbyråer då mindre revisionsbyråer är mer beroende av sina klienter. Dessutom kan revisorer på små revisionsbyråer enklare än stora revisionsbyråer utveckla en vänskapsrelation med klienterna på grund av byråns storlek vilket påverkar revisorns oberoende negativt. Syftet med studien är att bidra till förståelse kring hur revisorer på små, medelstora och stora revisionsbyråer upplever hot mot oberoendet samt undersöka om det finns skillnader i de olika byråstorlekarna. Studien baseras på kvalitativ forskning och för att kunna tolka revisorns uppfattningar har sex intervjuer genomförts med revisorer som arbetar på små, medelstora samt stora revisionsbyråer. De huvudsakliga slutsatserna som studien kom fram till är att storleken inte är betydande för upplevelse av hot mot oberoendet. Revisorerna på de olika byråerna av olika storlek upplevde liknande hot. Resultatet av undersökningen tyder däremot på att andra faktorer som erfarenhet, ålder och storlek på staden där revisionsbyrån är verksam, kan påverka revisorernas upplevelse av oberoende. / The auditor’s independence has been widely discussed and questioned for many years, since it is very important that the auditor does not risk his independence for instance when he is providing consulting services. The auditors’ independence is more at risk in smaller companies according to many researchers as they consider that smaller companies are more dependent on their clients and that there is a higher riskto bond with their clients and develop a friendship because of their small size. The purpose of this study is to investigate how auditors experience and reflect on independence threats and if there is a difference between smaller, medium and bigger auditor firms. The study is based on qualitative research and in order to interpret the auditor's experience, six interviews have been conducted with auditors working at small, medium and large auditing firms. The findings indicate that the size does not affect their independence. Instead the experience, age and the size of the city does. Therefor our proposals for future research could be to do a similar qualitative study but to focus on these factors too.

Made available in DSpace on 2016-07-27T14:21:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Maria de Fatima Jose de Almeida Vieira.pdf: 373804 bytes, checksum: 84d28c42b1ebdddf5664bf29dd85c935 (MD5) Previous issue date: 2007-02-28 / In the therapist-client relationship, here conceptualized as an encounter of subjectivities in an interpersonal context, self-disclosure (SD) by the therapist to the client is not rare. Here SD is defined as the act of the therapist to disclose verbally something about him or her self during the session. The literature presents controversial positions concerning the use of SD as a therapeutic intervention. At the one hand there are practices that promote it enthusiastically. On the other, we observe strong opposition. The aim of the present study is to seek support for the use or not of SD and to investigate the therapist s goals, as well as his or her vision concerning the impact of SD on him or herself, on the client and on the process. A qualitative, exploratory method is used including 10 therapists with behavioral training, and who work from a contextualist point of view. The data collection occurred through semi-structured interviews, recorded and transcribed verbatim for analysis. A Grounded theory approach was used, which consists of an inductive process of analysis, organization, categorization and interpretation with the aim to elaborate a theory that explains contexts. The results suggest that SD is frequently used, mainly by therapists whose training includes contact with the ideas of the third wave . The use of SD to intensify the therapist-client relationship, to demonstrate comprehension, and to offer models was observed to be quite general. A sub-group considered that SD does not have to be genuine to be valid. It is suggest that experience and training may be variables that influence the use of AR. / No relacionamento terapêutico, aqui considerado como um encontro de subjetividades no contexto interpessoal, não é raro a Auto-Revelação (AR) pelo terapeuta frente ao seu cliente, doravante definida como o ato do terapeuta de revelar verbalmente algo de si durante a sessão. A literatura traz posições controversas sobre a utilização de AR como intervenção terapêutica. De um lado existem práticas que a promovem de forma entusiasta, e do outro, observa forte oposição. O objetivo do presente estudo é buscar amparo para utilização ou não da auto-revelação e investigar a intenção, assim como a visão do terapeuta do impacto da AR sobre si, sobre o cliente e sobre o processo. Trata-se de um estudo qualitativo e de caráter exploratório com 10 terapeutas de formação behaviorista e que atuam dentro de uma visão contextualista. Para a coleta de dados foram realizadas entrevistas simi-estruturadas, que foram gravadas e posteriormente transcritas para efeito de análise. A abordagem utilizada para análise dos dados, foi a Grounded Theory que consiste num processo indutivo de análise, organização, categorização e interpretação no intuito de elaborar uma teoria que explique o contexto. Os resultados indicam, que AR é freqüentemente usada, principalmente por terapeutas cuja formação inclui exposição às idéias da terceira onda da terapia comportamental. O uso de AR para intensificar o relacionamento terapêutico, para evidenciar compreensão, normalizar experiência do cliente e para oferecer modelos foi constatado ser bem geral. Um sub-grupo considera que AR não precisa ser genuína para ser válida. Sugere que a experiência e a formação podem ser variáveis que influenciam o uso de AR.

Sammanfattning Nyckelgården är ett HVB-hem med inriktning på behandling av föräldrar och barn. Den primära anledningen till att familjer placeras är omsorgsbrist hos föräldrarna. Detta innebär vanligen föräldrarnas svårigheter att kontrollera sina egna känslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmåga att prioritera barnens känslomässiga behov. Nyckelgården erbjuder kvalificerad behandling i förälder-barnrelationen och arbetar även med svårigheter knutna till självutveckling, social kompetens och nätverk. Syftet med vår studie var att utvärdera Nyckelgården för att arbetet där ska kunna utvecklas och förbättras. Vi har genomgående utgått från ett brukarperspektiv för att förmedla tidigare klienters upplevelse av sin vistelse på behandlingshemmet. De frågeställningar som konkretiserar vårt syfte är; Hur har tidigare klienter upplevt bemötande och möjlighet till delaktighet under sin vistelse på behandlingshemmet? Har tidigare klienter upplevt någon form av förändring i sin livssituation till följd av familjebehandlingen? Vad upplevde tidigare klienter som mest givande under behandlingstiden och vad behöver förbättras? För att uppnå syftet med studien har vi genom kvalitativ metod genomfört intervjuer med fem av Nyckelgårdens tidigare klienter. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån två teorier; Aaron Antonovsky’s teori om KASAM samt John Bolwby’s anknytningsteori, vilken Kari Killén utgår ifrån i sitt resonemang om professionell-klient relationen. Utvärderingen visar att respondenterna har upplevt delaktighet under sin behandling och att detta i flertalet fall har bidragit till motivation under behandlingsprocessen. Vidare visar resultatet att personalens förmåga att lyssna och visa empati upplevs som viktigt för respondenterna. Det mest givande med behandlingen upplevdes vara att de fick verktyg i form av kunskap för att bättre hantera sin föräldraroll samt hjälp till självhjälp i sin övriga livssituation. Majoriteten av respondenterna uttryckte att de upplevt positiva förändringar till följd av Nyckelgårdens behandling i form av mer fungerande relation och bättre samspel med sina barn. Vår slutsats av resultatet är att Nyckelgården är en väl fungerande verksamhet och att personalen fortsatt bör reflektera över sin förmåga att lyssna, visa empati samt bekräfta klienter i sin föräldraroll. / Abstract Nyckelgården is a treatment home that focuses on family preservation. The primary reason for placing families is care shortage from the parents. This means that parents display difficulties controlling their emotions and frustrations, which have led to an inability to prioritize the emotional needs of the children. Nyckelgården offers qualified treatment of the parent-child relationship and also work with difficulties regarding self-development, social abilities and social networks. The aim of our study was to evaluate Nyckelgården in order to develop and evaluate their work. Throughout our evaluation we originated from a client’s perspective in order to convey former clients experience of their time spent at the treatment home. The questions of issue have been; how have former clients experienced refutation and ability to participate during their stay at the treatment home? Have former clients experienced any kind of change in their life situation related to the family treatment? What did former clients experience to be most rewarding about their stay and what is in need of improvement? In order to attain the aim of the study we have trough qualitative method performed five interviews with former clients of Nyckelgården. The result of the interviews have been analyzed with the help of two theories; Aaron Antonovsky and his theory of KASAM and John Bolwby’s theory of attachment from which Kari Killén have discussed professional- client relationships. The evaluation show that the respondents have experienced participation during their treatment and that in many cases this has led to improved motivation during the treatment process. Further, the result show that professional ́s ability to listen and display empathy proved important to the respondents. Most rewarding in relation to treatment was receiving tools in terms of knowledge to better deal with the parenting role and to experience a sense of empowerment. The majority of the respondents expressed that they experienced positive changes in relation to their treatment at Nyckelgården as well as improved interaction with their children. Our conclusion is that Nyckelgården is a well-functioning organization and that the professionals continuously should reflect on their ability to listen, display empathy and acknowledge clients in regards to their parenting role.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom besökarnas val av gatuterapi och vilka erfarenheter de har av kontakt med offentliga myndigheter. Syftet var också att undersöka vilka upplevelser besökarna hade av gatuterapin samt studera vad som sker i mötet mellan gatuterapeuten och besökarna. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metodansats och bygger på intervjuer och observationer med 15 personer som besökt gatuterapin. För analysen har teorin om interaktionsritualer, teorin om transaktionella behov, stämplingsteorin, stigmatisering samt skam använts.   Resultatet visar att motiven bakom valet av gatuterapi är att gatuterapeuten har erfarenhet av missbruksproblem samt att han har tystnadsplikt och heller ingen anmälningsskyldighet. Erfarenheterna av offentliga myndigheter är både positiva och negativa. De har haft en god relation med några socialtjänsthandläggare, vilka de haft förtroende för, och de har gjorts delaktiga i beslutsfattandet. De negativa erfarenheterna handlar om att bli dömd, att känna skam, att inte bli lyssnad på eller att inte känna sig förstådd. Upplevelserna av gatuterapin är däremot enbart positiva: upplevelser av en god relation och tillit till gatuterapeuten, ett ökat självförtroende samt upplevelser av att inte bli dömd. I mötet mellan gatuterapeuten och besökarna tycktes besökarna bli lugnare samt erhålla en ökad nivå av emotionell energi. / The purpose of this study was to examine the reasons behind the visitor’s choice of street therapy and their experiences of contact with public authorities. The aim was also to examine the experiences visitors had of street therapy and to study what happens in the meeting between the street therapist and the visitors. The study was conducted based on a qualitative research approach and is based on interviews and observations of 15 people who visited the street therapy. For the analysis, the theory of interaction rituals, the theory of transactional needs, labeling theory, stigmatization and shame where used.   The result shows that the reasons behind the choice of street therapy is that the street therapist has his own experience of substance abuse problems, and that he has professional secrecy towards the visitors and towards the public authorities. The visitor’s experience of public authorities is both positive and negative. They have had a good relationship with some of the social workers, who they trusted, and they have been involved in the decision making. The negative experiences is about being judged, feelings of shame and not being listened to or felt understood. Experiences of street therapy is however only positive: experiences of a good relationship and trust with the street therapist, increased self-confidence and experiences of not being judged. In the meeting between the street therapist and the visitors it seemed liked the visitors became calmer and received an increased level of emotional energy.

Cette recherche contribue à la compréhension des interactions auditeur-audité, et plus particulièrement à la compréhension des conflits pouvant opposer ces deux acteurs. S’inscrivant dans une démarche interprétative, elle repose sur l’analyse d’entretiens menés auprès d’auditeurs (29), d’audités (20), de présidents de comités d’audit (3), ainsi que d’un ancien président de l’AMF (1). Un intérêt est porté aux dimensions cognitives et affectives du conflit et une taxinomie des conflits pouvant perturber la coopération auditeur-audité est intentée. La dimension comportementale du conflit (sa manifestation), abordée à travers les zones de sa survenance et des acteurs y impliqués, rend compte des proportions que peut prendre ce dernier, ainsi que de ses implications sur la conduite de la mission. S’agissant de dépasser le conflit, les auditeurs semblent privilégier sa résolution de façon non-coercitive. La recherche de consensus, au travers de la concertation et de la négociation, est pour eux le moyen d’équilibrer les cognitions dissonantes régissant leur environnement. Au-delà des aspects destructeurs connus du conflit, le conflit auditeur-audité peut revêtir des dimensions constructives, à condition de satisfaire à certains critères. / This research is a contribution to the understanding of auditor-client interactions and conflicts. Based on an interpretive approach, it rests on interviews with auditors (29), auditees (20), audit committee chairmen (3) and an ex-chairman of AMF (French Market regulator). Particular attention is paid to cognitive and affective dimensions of conflict and taxonomy of auditor-client conflicts is attempted. Conflict behavioral dimension approached through its concerned areas and participants, shows conflicts’ impacts, particularly on the mission conduct. Auditors give priority to non-coercive approaches of conflict handling. Consensus building, mainly by dialoguing and negotiating, enables them to rebalance their cognitions. When managed with respect to precise criteria, auditor-auditee conflicts may be constructive.