Seit Beginn der Industrialisierung ist ein starker Anstieg der anthropogenen Treibhausgaskonzentrationen in der Atmosphäre zu verzeichnen, der zu einer Veränderung des Klimas auf der Erde führt. Schon heute sind die Auswirkungen auf die Umwelt und zahlreiche Bereiche des täglichen Lebens zu beobachten. Diese werden sich mit fortschreitendem Klimawandel noch verstärken. Auch das Bauwesen muss sich auf die sich verändernden klimatischen Einwirkungen wie beispielsweise Sommerhitze, Überflutung, Starkregen, Hagel und Wind einstellen. Für keine der genannten klimatischen Einwirkungen ist das Änderungssignal in den Klimaprojektionen so eindeutig wie für die Sommerhitze. Aus diesem Grund wird der Handlungsbedarf beim sommerlichen Wärmeschutz als besonders hoch eingeschätzt. In den westlichen Industriestaaten halten sich Erwachsene während des Sommers circa 80 % der Zeit in Innenräumen auf. Deshalb ist das Innenraumklima von entscheidender Bedeutung für die Behaglichkeit, die geistige Leistungsfähigkeit und die Gesundheit des Menschen. Wie sich der Klimawandel auf die gebaute Umwelt in Deutschland auswirkt, ist weitestgehend unerforscht. Es ist zu klären, ob nur einzelne baukonstruktive Details, die heutigen Bemessungsregeln oder sogar grundsätzliche Entwurfsprinzipien für Gebäude überdacht werden müssen. Das Ziel der Arbeit ist, eine Untersuchungsmethodik zu entwickeln, mit der die Auswirkungen des bereits beobachteten und des zu erwartenden Klimawandels auf den sommerlichen Wärmeschutz bestehender Bürogebäude beurteilt werden können. Erst dadurch lässt sich ein etwaiger Handlungsbedarf objektiv feststellen und begründen. Ein weiteres wesentliches Ziel besteht darin, beispielhafte Anpassungsmaßnahmen in Abhängigkeit der jeweiligen Baukonstruktion zu entwickeln, mit denen auch in Zukunft die sommerliche Behaglichkeit in bestehenden Bürogebäuden sichergestellt werden kann. Von besonderem Interesse ist dabei die Frage, ob baukonstruktive Maßnahmen allein in Zukunft ausreichen können oder ob zusätzlich anlagentechnische Lösungen zur technischen Kühlung unumgänglich werden. Die entwickelten Anpassungsmaßnahmen sollen die Grundlage für Gebäudekonzepte und Fassadenkonstruktionen sein, welche auch bei fortschreitendem Klimawandel die Anforderungen an die Behaglichkeit und den sommerlichen Wärmeschutz erfüllen. Des Weiteren soll eine Methode zur Bewertung der Wirtschaftlichkeit von Klimaanpassungsmaßnahmen aufgezeigt werden. Um untersuchen zu können, inwieweit die Verletzbarkeit infolge zunehmender Sommerhitze und der entsprechende Anpassungsbedarf von der Baukonstruktion abhängen, wurden drei Bürogebäude unterschiedlicher Baualtersstufen ausgewählt und mittels dynamisch-thermischer Gebäudesimulation analysiert. Die dynamisch-thermische Gebäudesimulation ist aktuell die detaillierteste Methode zur Beurteilung des sommerlichen Wärmeschutzes. Nur mit ihr können komplexe Gebäudekonzepte oder automatisierte Systeme ausreichend genau nachgebildet werden. Zur Abbildung des bereits stattgefundenen und des projizierten Klimawandels wurden fünf Klimadatensätze verwendet, mit denen der Klimawandel von der Mitte des 20. Jahrhunderts bis zum Ende des 21. Jahrhunderts dargestellt werden kann. Die Schwachpunkte der drei untersuchten Gebäude wurden analysiert und darauf aufbauend detaillierte Anpassungsvorschläge ausgearbeitet und wiederum über Simulationen bewertet. Umfangreiche Detailzeichnungen zu den angepassten Gebäudekonzepten und Fassadenkonstruktionen sollen eine Umsetzung der Ergebnisse in die Praxis erleichtern. Es werden Möglichkeiten aufgezeigt, den durch diese Maßnahmen erzielten Nutzen in Geldeinheiten zu bewerten. Dadurch können Klimaanpassungsmaßnahmen einer Wirtschaftlichkeitsbetrachtung über Investitionsrechenverfahren zugeführt werden. / Since the beginning of industrialization, a large increase of anthropogenic greenhouse gas concentrations in the atmosphere has been detected. This increase is the main cause for the observed climate change. The impacts of climate change on the environment and numerous aspects of human lives have been visible and will become more and more threatening with ongoing climate change. Civil engineering has to deal with changing climate-related hazards such as summer heat, flooding, torrential rain, hail and storm. For none of the mentioned climatic impacts on buildings, the climate change signal is as unambiguous and robust as for summer heat. Thus, actions to protect from summer overheating are highly required. During summer, adults in the Western industrialized states spend about 80 % of their time indoors. Therefore, indoor climate is of essential importance for comfort, mental performance and human health. The impacts of climate change on the built environment in Germany are rarely investigated. It has to be determined whether the building construction details, current design regulations or the design principles have to be revised. This thesis aims to develop a research methodology, which evaluates the impacts of the observed and expected climate change on the protection against summer overheating of existing office buildings. Only thus a possible need for action can be objectively determined and justified. Another major objective is the development of exemplary adaptation measures for various building construction types to ensure the comfort in existing office buildings during summer. Of particular interest is the question if it will be sufficient in the future to use only passive measures or if it will be unavoidable to install technical cooling capacities. The developed adaptation measures should be the basis for building concepts and façade constructions that are able to guarantee high comfort and an improved protection against summer overheating. Furthermore, a method to evaluate the economic efficiency of adaptation measures is demonstrated. To investigate the relationship between building construction and vulnerability, three buildings of different construction year categories have been analyzed using dynamic thermal building simulations. At present, the dynamic thermal building simulation is the most detailed method for evaluating the protection against summer overheating. This is the only method which is able to reproduce complex building concepts and automated systems in sufficient detail. In order to demonstrate the impacts of the observed and projected climate change on buildings between the middle of the 20th century and the end of the 21st century, five climate datasets have been applied. The weak points of the three investigated buildings have been analyzed. Based on this, detailed adaptation measures have been developed and evaluated by thermal building simulations. Comprehensive drawings, which show the adapted building concepts and façade details, will facilitate the application in practice. Different possibilities are demonstrated to express the achieved benefit from the adaptation measures in monetary units. Therefore, adaptation measures can be assessed by investment calculations.

No description available.

Behovet av klimatanpassning i kustområden är stort, och fortsätter öka världen över. Naturbaserade lösningar (NBS) är flexibla och multifunktionella åtgärder som samverkar med naturliga processer, vilket gör dem anpassningsbara till förändrade förhållanden, till skillnad från hårda kustskydd. Genom denna studies kvalitativa intervjuer med fyra skånska kustkommuner har förutsättningar för NBS att främja klimatanpassning visats vara på god väg. Kustkommunerna ser NBS som ett självklart förstahandsval inom kustskydd. NBS har fått större genomslag i och med ökat samarbete på lokal, regional, nationell och internationell nivå genom nätverk och projekt, vilket har möjliggjort stort utbyte av praktiska lärdomar och kunskap om NBS, naturliga processer och klimatförändringars effekt i kustområden. Samverkan är en viktig del i klimatanpassningsarbetet där samlad expertis bidrar till gemensam förståelse för NBS funktion och mervärden. Idag finns konsensus om ett naturbaserat arbetssätt, där tjänstepersoners och eldsjälars kunskap, intresse och engagemang spelar en avgörande roll för det kommunala arbetet med NBS. Deltagande i NBS-projekt ger mer praktisk erfarenhet och synliggör åtgärdernas positiva effekter, vilket i sin tur kan skapa lokala politiska incitament för att integrera och använda NBS ytterligare i klimatanpassningsarbetet. Dock påträffas flertalet svårigheter, i huvudsak gällande förlegad lagstiftning som inte är kompatibel med NBS flexibilitet, tidskrävande och komplicerade tillståndsprocesser samt frånvaron av uttalat tillvägagångssätt gällande gränsöverskridande åtgärder för hur kommuner, myndigheter samt enskilda fastighetsägare ska samarbeta och dela på ansvaret. För att kunna normalisera och skala upp implementering behöver NBS bli inkluderade som standardalternativ vid beslut om olika kustskyddsåtgärder. Svenska kustkommuner kommer behöva ta ställning och diskutera acceptansen för klimatförändringars olika grad av påverkan i kustområden, där obekväma beslut och övervägandet av andra strategier såsom förändrad markanvändning och planerad reträtt väntas bli mer påträngande. Studiens resultat kan förhoppningsvis uppmuntra naturbaserade insatser inom svenskt klimatanpassningsarbete ytterligare, för att säkerhetsställa levande kustområden där natur och samhällen kan bevaras och klimatsäkras för dagens och framtida klimatförändringar. / The need for climate adaptation in coastal areas is great, and continues to increase worldwide. Nature-based solutions (NBS) are flexible and multifunctional measures that interact with natural processes, which makes them adaptable to changing conditions, as opposed to hard coastal protection. Through this study's qualitative interviews with four southern Swedish coastal municipalities, the conditions for NBS to promote climate adaptation have been shown to be on the right track. The coastal municipalities see NBS as an obvious first choice in coastal protection. NBS have had a greater breakthrough by increased cooperation at local, regional, national and international level through networks and projects, which has enabled a great exchange of practical lessons and knowledge about NBS, natural processes and the effect of climate change in coastal areas. Collaboration is an important part of the climate adaptation work, where collective expertise contributes to a common understanding of NBS' function and co-benefits. Today, there is consensus on a nature-based approach, where the knowledge, interest and commitment of officials and champions play a crucial role in the municipal work with NBS. Participation in NBS projects provides more practical experience and highlights the positive effects of the measures, which in turn can create local political incentives to further integrate and implement NBS in climate adaptation work. However, many difficulties are encountered, mainly regarding outdated legislation that is not compatible with NBS flexibility, time-consuming and complicated permit processes, and the absence of a stated approach regarding cross-border measures for how municipalities, authorities and individual property owners should cooperate and share responsibility. To be able to normalize and scale up implementation, NBS needs to be included as a standard alternative when deciding on various coastal protection measures. Swedish coastal municipalities will need to take a stand and discuss acceptance of climate change's different level of impact in coastal areas, where uncomfortable decisions and the consideration of other strategies such as changed land-use and planned retreat are expected to become more intrusive. The results of the study can hopefully encourage nature-based initiatives in Swedish climate adaptation work further, to ensure living coastal areas where nature and communities can be preserved and climate-secured for current and future climate change.

The rising impacts of climate change are increasingly disrupting access to water infrastructure in educational and social institutions, jeopardizing the health and livelihoods of vulnerable communities worldwide. Although these impacts are global, they are particularly and disproportionately severe in low-income countries. Schools, being crucial institutions, and children, being among the most vulnerable, are at high risk from the lack of safe access to drinking water, sanitation, and hygiene (WASH). This lack of access exposes children to public health threats, violence, and disrupted education. Ensuring essential WASH services is a priority for reducing vulnerability and achieving the targets of the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). However, the definitions currently used to measure progress for the SDGs do not incorporate a climate lens. This means that not only is access to climate-resilient WASH services lower than current statistics reveal, but also that exposure to climate hazards could jeopardize any advancements made in improving WASH access.   This study aims to identify common bottlenecks hindering sustainable progress in delivering climate-resilient WASH services to schools. It presents a global analysis based on case studies from five continents, bottleneck analysis, and expert interviews. The findings aim to inform policymaking and programming for climate-resilient WASH in schools.  The approach for climate resilience in WASH requires more than just constructing resilient infrastructure and implementing technical solutions. It necessitates the development of holistic systems that incorporate soft adaptation measures, improved planning, public awareness, and institutional arrangements. / De ökande effekterna av klimatförändringar stör alltmer tillgången till vatteninfrastruktur i utbildnings- och sociala institutioner, vilket äventyrar hälsan och försörjningen för utsatta samhällen över hela världen. Även om dessa effekter är globala, är de särskilt allvarliga i låginkomstländer. Skolor, som är viktiga institutioner, och barn, som är bland de mest utsatta, löper hög risk på grund av bristen på säker tillgång till dricksvatten, sanitet och hygien (WASH). Denna brist på tillgång utsätter barn för folkhälsorisker, våld och avbruten utbildning. Att säkerställa grundläggande WASH-tjänster är en prioritet för att minska sårbarheten och uppnå målen för United Nations hållbara utvecklingsmål (UN SDG). De definitioner som för närvarande används för att mäta framsteg mot de globala hållbarhetsmålen (SDG) inkluderar inte en klimatisk synvinkel. Det innebär att tillgången till klimatanpassade WASH-tjänster inte bara är lägre än vad statistiken visar, utan också att exponeringen för klimatrelaterade risker kan äventyra alla framsteg som görs för att förbättra tillgången till WASH-tjänster. Denna studie syftar till att identifiera vanliga flaskhalsar som hindrar hållbara framsteg i att leverera klimatresilienta WASH-tjänster till skolor. Den presenterar en global analys baserad på fallstudier från fem kontinenter, flaskhalsanalys och expertintervjuer. Resultaten syftar till att informera policyutformning och program för klimatresilient WASH i skolor.  Tillvägagångssättet för klimatresiliens i WASH kräver mer än att bara bygga infrastrukturer och implementera tekniska lösningar. Det kräver utvecklingen av holistiska system som inkluderar mjuka anpassningsåtgärder, förbättrad planering, ökad medvetenhet bland allmänheten och institutionella arrangemang.

Die Anzahl der unterernährten Menschen in der Welt steigt seit 2017 wieder an. Der Klimawandel wird den Druck auf die Landwirtschaft und die Ernährungssicherheit weiter erhöhen, insbesondere für kleinbäuerliche und von Subsistenzwirtschaft geprägte Agrarsysteme in den Tropen. Um die Widerstandsfähigkeit der Ernährungssysteme und die Ernährungssicherheit zu stärken, bedarf es eines Klimarisikomanagements und Klimaanpassung. Dies kann sowohl die Antizipation als auch die Reaktion auf die Auswirkungen der globalen Erwärmung ermöglichen. Eine zentrale Rolle spielen in dieser Hinsicht landwirtschaftliche Modelle. Sie können die Reaktionen von Pflanzen auf Veränderungen in den Klimabedingungen quantifizieren und damit Risiken identifizieren. Diese Dissertation demonstriert anhand dreier in Peru, in Tansania und in Burkina Faso durchgeführten Fallstudien, wie statistische Ertragsmodelle das Klimarisikomanagement und die Anpassung in der tropischen Landwirtschaft unterstützen können. Während die erste Studie zeigt, wie Klimaanpassungsbestrebungen unterstützt werden können, werden in Studie zwei und drei statistische Modelle genutzt, um Ertrags- und Produktionsvorhersagen zu erstellen. Die Ergebnisse können dazu beitragen, Frühwarnsysteme für Ernährungsunsicherheit zu unterstützen. In den drei Veröffentlichungen werden neue Ansätze statistischer Ertragsmodellierung auf verschiedenen räumlichen Ebenen vorgestellt. Ein besonderer Fokus liegt hierbei auf der Weiterentwicklung von bisherigen Ertragsvorhersagen, insbesondere in Bezug auf unabhängige Modellvalidierungen, eine stärkere Berücksichtigung von Wetterextremen und die Übertragbarkeit der Modelle auf andere Regionen. / The number of undernourished people in the world has been increasing since 2017. Climate change will further exacerbate pressure on agriculture and food security, particularly for smallholder and subsistence-based farming systems in the tropics. Anticipating and responding to global warming through climate risk management is needed to increase the resilience of food systems and food security. Crop models play an indispensable role in this regard. They allow quantifying crop responses to changes in climatic conditions and thus identify risks. This dissertation demonstrates how statistical crop modelling can inform climate risk management and adaptation in tropical agriculture in the case studies of Peru, Tanzania and Burkina Faso. While the first study shows how statistical crop models can support climate adaptation, studies two and three provide yield and production forecasts. The results can contribute to supporting early warning systems on food insecurity. The three publications present novel approaches of statistical yield modelling at different spatial scales. A particular focus is on further developing existing yield forecasts, especially with regard to independent rigorous model validations, improved consideration of weather extremes, and the transferability of the models to other regions.

This thesis addresses the socio-cultural configurations in Liberia in relation to climate resilient development and feminist foreign policy carried out by the Embassy of Sweden in Monrovia. It builds on the intention to explore potential points of integration between the feminist foreign policy with the construction of climate adaptation capacity. Research on climate adaptation actions demonstrates the need to engage more deeply with vulnerability contexts and embed the implementation process in local practice, value and experience. This study explores Liberian society as a case study to examine how feminist foreign policy and climate resilient development can be incorporated fit to the socio-cultural configurations. Methodologically, the study adopts an ethnographic framework. It draws on Butler’s performative notion of gender (1990, 1999, 2007) and ecological masculinities developed by Hultman and Pulé (2021) along with theories of environmental femininity by Bob Pease (2019). Empirically, the study is based on fieldwork in the form of participant observation, ethnographic interviews and document analysis.The results suggest that socio-cultural configurations are permeated by a patriarchal structure with traditional beliefs that householding tasks are linked to female obligations, leading to a disparity in responsibilities and accessibility to cultural activities. Stereotypical notions of masculinity are based on heteronormative assumptions that men should demonstrate dominance, self-reliance, and restrain emotions. The empirical work signifies that Liberian norms of masculinity lead to a reluctance to cooperativeness, block societal development and lead to unnecessary individual suffering. The culture is concluded to be centered around men, while women take a larger workload in key societal activities. Citizens experience that the state doesn't recognize them as equal participants, therefore forfeiting the opportunity to foster vital social capital that could enhance both state legitimacy and the effectiveness of public service delivery. The results illustrate the importance of considering citizens of marginalized areas as stakeholders in decision-making to enable engagement in development processes. Citizens from marginalized areas have their own underlying logic and views of the world. The thesis concludes that the socio-cultural configurations not just produce possible integration between climate resilient development and feminist foreign policy, but even forces the two to be pursued as interdependent processes. Advancing climate resilient development and feminist foreign policy in an integrated manner is thought to increase each other’s effectiveness and achieving them is possible when interdependence is leveraged. This thesis argues that the inauguration of female leadership and changing the perception of what masculinity stands for are the most distinctive points of integration in Liberian socio-cultural configurations. The thesis concludes seven possible procedures for the Embassy of Sweden in Monrovia to achieve climate resilient development aligned with the existing feminist objectives: 1. Include landownership in female empowerment strategies. 2. Transform masculinity normsthrough consultation-groups. 3. Focus on family configurations. 4. Work with religious leaders. 5.Embed policies in informal networks. 6. Encourage female-centered cultural activities and 7. Benefiton the knowledge of grassroots organizations to adopt an ethnographic approach. / Det här examensarbetet behandlar sociokulturella konfigurationer i Liberia och undersöker hur de kan relateras till klimatresilient utveckling och den feministiska utrikespolitik som bedrivs av Sveriges ambassad i Monrovia. Arbetet utforskar potentiella integrationsmöjligheter mellan feministiska utrikespolitik och lokal anpassning till klimatförändringar. Tidigare forskning om klimatanpassningsåtgärder visar behovet av att engagera sig i utsatta områden och förankra implementeringsprocessen i lokala erfarenheter, värderingar och beteendemönster. Med det i åtanke intenderar studien att undersöka det liberianska samhället som en fallstudie för attanalysera hur feministisk utrikespolitik och klimatresilient utveckling kan integreras med sociokulturella konfigurationer. Metodologiskt antar studien ett etnografiskt förhållningssätt där det empiriska arbetet består av fältarbete i form av deltagande observation, etnografiska intervjuer och dokumentanalys. Det teoretiska ramverket på Butlers performativa föreställning om kön (1990,1999, 2007), ekologiska maskuliniteter formulerade av Hultman och Pulé (2021) och teorier om miljöfeminism av Bob Pease (2019).Resultaten illustrerar att de sociokulturella konfigurationerna genomsyras av en patriarkal struktur som innefattar traditionella ideér om att hushållssysslor är kopplat till kvinnligt åliggande, vilket i förlängningen leder till skillnader i ansvarstagande för samhälleliga aktiviteter. Stereotypa föreställningar om maskulinitet bygger på heteronormativa antaganden om att män bör visa dominans, självtillit och emotionell tillbakadragenhet. Det empiriska arbetet påvisar att liberianska maskulinitetsnormer leder till en motvilja mot samarbete, blockerar samhällsutveckling och bidrar till onödigt lidande både för män och kvinnor. Kulturen anses vara centrerad kring män, medan kvinnor tar en större arbetsbörda i flertalet viktiga samhällsfunktioner. Resultaten visar också att medborgare upplever att staten inte ser dem som likvärdiga deltagare i samhällsprocesser. Därmed försummas en möjlighet att skapa socialt kapital som kan främja statens legitimitet och effektivitet i offentliga tjänster. Resultaten antyder att medborgare från marginaliserade områden har en egen bakomliggande logik och syn på världen. Dessa medborgare bör betraktas som viktiga intressenter i beslutsfattande för att möjliggöra engagemang i utvecklingsprocesser. Arbetet drar slutsatsen att de sociokulturella konfigurationerna inte bara producerar en möjlighet för integrering mellan klimatresilient utveckling och feministisk utrikespolitik, utan även tvingar de att implementeras som två ömsesidigt beroende processer. Att främja klimatresilient utveckling och feministisk utrikespolitik på ett integrerat sätt anses öka varandras effektivitet och att uppnå dem är möjligt först när beroendet utnyttjas. Arbetet framhåller att en ökning av kvinnliga ledare och att förändra bilden av vad maskulinitet innebär är distinkta möjligheter för att integrera klimatresilientutveckling och feministisk utrikespolitik i de liberianska sociokulturella konfigurationer. Arbetetringar in sju möjliga riktlinjer för Sveriges ambassad i Monrovia för att uppnå klimatresilientutveckling med befintliga feministiska mål:1. Inkludera markägande i strategier för jämställdhet. 2. Ändra maskulinitetsnormer genom konsultationsgrupper. 3. Fokusera på familjekonfigurationer. 4. Arbeta med religiösa ledare. 5.Förankra policies i informella nätverk. 6. Främja kvinnocentrerad kulturverksamhet och 7. Antag ett etnografiskt förhållningssätt i samråd med gräsrotsorganisationer.