Följande studie syftar till att undersöka behandlingspersonalens perspektiv om hur arbetet på särskilda ungdomshem (SIS-hem) för flickor ser ut i praktiken samt öka kunskapen om hur det relationsskapande arbetet fungerar inom tvångsvård. Mer specifikt kommer relationen mellan behandlingspersonalen och flickorna på SIS-hem att undersökas utifrån behandlingspersonalens perspektiv. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med behandlingspersonal, som är eller har varit anställda under det senaste året på något av de SIS-hem i Sverige som tar emot flickor. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av begreppet makt, Michel Foucaults teori om maktens olika former och Arlie Russell Hochschilds emotionssociologi. Studiens slutsatser belyser att fenomenet makt ständigt förekommer i relationen mellan personalen och flickorna, samtidigt som makten dessutom kommer till uttryck i alla dess olika former likväl i relationen som i det dagliga arbetet. Relationerna utgörs av kommersialiserade relationer där personalens relationsskapande arbete präglas av ett emotionellt lönearbete, där de anpassar både sina känslor och emotioner utifrån vad som anses acceptabelt utifrån de organisatoriska målen. Anledningen till att studien har genomförts är för att belysa personalens perspektiv samt bidra med andra aspekter av tvångsvård. / The following study aims to examine the treatment staff's perspective on how the work at special youth homes (SIS-homes) for girls looks like in practice and to increase knowledge of how the relationship-building work functions within compulsory care. More specifically, the relationship between the treatment staff and the girls in SIS-homes will be examined from the perspective of the treatment staff. The study was conducted through semi-structured interviews with treatment staff, who are or have been employed during the past year at one of the SIS-homes in Sweden for girls. The results from the interviews have been analyzed using the concept of authority, Michel Foucault's theory of the different forms of power and Arlie Russell Hochschild's sociology of emotions. The study's conclusions highlight that the phenomenon of authority constantly occurs in the relationship between the staff and the girls, while power is also expressed in all its different forms, both in the relationship and in the daily work. The relationships consist of commercialized relationships where the staff's relationship-building work is characterized by emotional wage work, where they adjust both their feelings and emotions based on what is considered acceptable in accordance with the organizational goals. The reason why the study has been conducted is to shed light on the staff's perspective and to contribute with other aspects of compulsory care.

No description available.

The overarching aim of this study was to examine female social workers’ (ie. drug counselors’ and members of treatment staff’s) perception of the sexuality of girls and boys. The results indicate that the IPs define female high risk sexual behavior differently than male high-risk sexual behavior. For females, the mere act of having sex with multiple men in combination with drug use was considered problematic, while for males, the question was whether he was having protected sex. A history of CSA was considered to affect the sexuality of both the female and male vignette characters, but in different ways: the male character was seen to punish himself through multiple sexual partners while the female was seen to be unable to make informed sexual decisions or even to enjoy sex. Finally, the concept of sexual exploitation was analyzed and found to be inconsistently used not only by the IPs, but also in the research literature. In the discussion, it is stressed that social services and treatment personnel need to be clear about what they mean by sexual exploitation of girls. Paying undue attention to a girl’s sex life will not help her in any significant way. Instead, social workers should help girls use their gifts and strengths to express their innermost being, helping them find their voice. / Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga socialarbetares (det vill säga drogbehandlares och behandlingspersonals) uppfattning om tonårsflickors och tonårspojkars sexualitet. Resultaten indikerar att intervjupersonerna definierar sexuellt högriskbeteende annorlunda hos flickor och pojkar. För flickor uppfattades det som problematiskt att ha sex med flera män i kombination med narkotikabruk, medan det för pojkar handlade om huruvida de hade skyddat sex. En historia av sexuella övergrepp i barndomen ansågs kunna påverka sexualiteten hos både kvinnliga och manliga vinjettkaraktärer men på olika sätt: den manliga karaktären ansågs bestraffa sig själv genom många sexuella partners medan den kvinnliga upplevdes oförmögen att fatta informerade sexuella beslut eller ens njuta av sex. Slutligen analyserades begreppet sexuellt utnyttjande och visade sig användas inkonsekvent inte bara av intervjupersonerna, men också i forskningslitteraturen. I diskussionen betonas att socialtjänst och behandlingspersonal måste klargöra vad de menar med sexuellt utnyttjande av flickor. Att ge otillbörlig uppmärksamhet åt en tonårsflickas sexliv hjälper henne inte på något väsentligt sätt. Istället bör socialarbetare hjälpa flickor att använda sina talanger och styrkor för att uttrycka sitt innersta väsen och därmed hjälpa dem finna sin röst.