Psychiatric compulsory care is a complex field. It could be argued that the first and foremost difficulty lies in challenging the autonomy of the patients. The care includes control and restrictions, while simultaneously seeking cooperation and improvement from the patient; creating a very difficult surrounding. Therefore, the aim of this study was to understand how inpatients handled the complex context within the psychiatric compulsory care. Our study was a document analysis, where we analyzed blogs written by current and former inpatients. We analyzed the data using Lazarus theory about how people cope with internal and external stress in difficult situations. Within the theory, a number of different strategies as to how people cope with these situations are described. We identified three main strategies to manage the compulsory care; acceptance, avoidance and making time pass. We also identified unique ways of managing the care; using humor, writing on the blog and viewing the care as separated from their “normal world”. To sum up the main conclusions, we found that coping seemed to be a constantly changing process including different strategies, both emotional and behavioral. Lastly, our study showed that the context a person is in matters; the patients handled the situation with the possibilities within the compulsory care, and also seemed to create their own ways to cope.

The following study focuses on compulsory care and its legislation. The Swedish legislation on compulsory care is divided into three laws - LVU, LVM and LPT. LVU is the Care of Young Persons Act, LVM is the Care of Abusers Act, and LPT is the Compulsory Psychiatric Care Act (Domstolsverket 2019). Previous research in the field shows that it is not only the legal norms that influence judgements regarding compulsory care (Friis 2005) and that several other influencing factors (Wallander & Blomqvist 2005) may have an impact on investigations and decisions regarding compulsory care. This has lead the aim of the study to investigate how foundations for compulsory care are constructed and what legal security issues may arise. The focus of what legal security issues that may arise is centralized around what consequences this may have on the person being subjected to forced care. The study was conducted with a qualitative discourse analysis where the focus was on identifying aspects of power and how grounds for coercive remedies are constructed in judgments. The empirical material has been collected by requesting judgements regarding compulsory care according to LVU, LVM and LPT from the administrative court in Växjö. The main results show that the construction of grounds for coercive care can be influenced by several different factors and it can be related to aspects of power, discretionary decision-making and norms.

Bakgrund: Inom psykiatrisk tvångsvård förkommer tvångsåtgärder som exempelvis kan vara att administrera läkemedel utan patientens samtycke, att isolera patienten eller att spänna fast patienten i en säng. Tvångsåtgärder görs som en sista utväg för att ge patienten nödvändig vård eller för att skydda patienten eller andra. Författarna anser att det är viktigt att belysa hur sjuksköterskor upplever att utföra dessa tvångsåtgärder för att ge en ökad förståelse och kunskap för komplexiteten i att tvinga någon till vård. Förhoppningen är att en ökad förståelse ska leda till bättre rustade sjuksköterskor som därmed kan ge patienterna inom den psykiatriska slutenvården en bättre omvårdnad.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvångsåtgärder inom vuxenpsykiatrin.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökning genomförd i PubMed, CINAHL samt PsychINFO och begränsningar har applicerats med följande inklusionskriterier: kvalitativa studier, sjuksköterskor, psykiatrisk vård av vuxna, tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård, artiklar skrivna på svenska eller engelska som blivit peer reviewed, artiklar skrivna efter 1992/01/01, tillgängliga i fulltext via Malmö universitet. Sökträffar har genomlästs och elva artiklar inkluderades. Dessa har sedan genomgått en syntesprocess enligt Howell Major och Savin-Baden.Resultat: Att utföra tvångsåtgärder väckte starka känslor hos sjuksköterskor, framför allt av negativ karaktär. De teman som framkom utgår från studiens frågeställning var; obehag, rädsla och osäkerhet, behov av rättfärdigande, terapeutisk relation, maktlöshet, skuld och skam, avtrubbad samt makt. Konklusion: Sjuksköterskorna ansåg att tvångsåtgärder var ett nödvändigt ont för att kunna skydda och behandla svårt sjuka patienter. De ville egentligen inte utföra tvångsåtgärder men ansåg sig oftast inte ha några alternativ. Sjuksköterskorna strävade efter att bedriva personcentrerad vård vilket gjorde att de kunde förebygga tvångsåtgärder. / Background: In psychiatric compulsive care, coercive measures are imposed, for example, to administer medication without the patient’s consent, to seclude the patient or to mechanically restrain the patient. Coercive measures are a last resort to provide the patient with the necessary care or to protect the patient or others. The authors consider it important to highlight how nurses experience these coercive measures to provide increased understanding and knowledge of the complexity of using coercion in health care. The hope is that increased understanding will lead to better equipped nurses, thus giving patients in psychiatric compulsory care better treatment.Aim: The aim of the literature study is to highlight the nurses' experiences of using coercive measures in adult psychiatric care.Method: A literature study with a qualitative approach. Databases that have been searched are PubMed, CINAHL and PsychINFO. Applied limitations were the following inclusion criteria: qualitative studies, nurses, adult psychiatric care, coercive measures in psychiatric care, articles written in Swedish or English that have been peer reviewed, articles written after 1992/01/01, available in full text via Malmö University. Search results have been read and eleven articles were included. These articles have undergone a process of synthesis according to Howell Major and Savin-Baden.Result: To perform coercive measures induced strong emotions for nurses, especially of a negative nature. The themes that emerged are based on the study's aim was; discomfort, fear and insecurity, need for justification, therapeutic relationship, powerlessness, guilt and shame, compassion fatigue and power. Conclusion: Nurses considered that coercive measures were a necessary evil to protect and treat severely ill patients. They did not really want to carry out coercive measures but usually experienced no options. Nurses strived to pursue person centred care, which meant that they could prevent coercive measures.

År 2018 fick cirka 8 900 barn och ungdomar vård med stöd av tvångsvårdslagstiftningen Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ett av rekvisitet detta baseras på är det så kallade socialt nedbrytande beteendet, ett rekvisit öppet för tolkning. Syftet med vår studie var att undersöka begreppet annat socialt nedbrytande beteende för att se vilka beteenden, handlingar och egenskaper som tillskrivs ungdomen av socialnämnden när de ansöker om vård enligt 3 § LVU i förvaltningsrätten. Vårt urval innefattade ungdomar under 18 år där socialnämnderna ansöker om vård på grund av ett annat socialt nedbrytande beteende, det empiriska materialet bestod av 40 domar från Förvaltningsrätten i Stockholm. Studien utgick från en kvalitativ kritisk diskursanalys och har bearbetats med hjälp av ett antal diskursanalytiska verktyg. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell sattes studiens resultat i ett bredare perspektiv. Vårt resultat visade att fyra teman lyfts fram i domarna, vi valde att kalla dessa för det rebelliska beteendet, det farliga beteendet, beskrivning av utsatthet och det vardagliga normbrytande beteendet. Socialnämnderna lyfter handlingar som ungdomen begått, beteenden samt egenskaper som den unge besitter som grund för vård. Resultatet visade att det socialt nedbrytande beteendet inte kan kokas ner till en specifik handling eller ett beteende, utan att en sammantagen bedömning behövs i varje enskilt fall. Diskursen kring ungdomars normbrytande beteende styrs till stor del av vuxna och diskuteras flitigt i media, politik och i övriga samhället. Den röst som hörs minst i diskussionen är ungdomarna själva. / In 2018 around 8 900 children and youth were placed in compulsory care under the Care of Young Persons Act (LVU). One of the prerequisites of the compulsory law is the expression other socially destructive behavior, a prerequisite open for interpretation. This study aims to examine the expression other socially destructive behavior to see what behavior, actions and characteristics is ascribed the youth when the social welfare committee apply for compulsory care under 3 § of the Swedish Care of Young Persons Act (LVU) at the Administrative court. Our selection contained 40 judgments from the Administrative court in Stockholm, regarding youth under the age of 18 and was selected due to its relevance, the socially destructive behavior being described as the issue at hand. Our study was based on a qualitative critical discourse analysis with the help of Fairclough's three dimensional model. Our results showed four different categories labelled as socially destructive behavior. We named these categories the rebellious behavior, the dangerous behavior, descriptions of vulnerability and the everyday norm breaking behavior. The social welfare committee describes actions performed by the young persons, mixed with behavioral issues and descriptions of the individuals personality. However, the socially destructive behavior cannot be regarded as a single behavior or action, it is a combination of the above where an assesment is made in each individual case. The discourse regarding youths norm breaking behavior is generally controlled by adults, it is intensively discussed in media, politics and the society. The voice that seems to be missing is the one of the youth themselves.

Bakgrund: När patienten vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård ska vården enligt lag utformas i samråd med närstående. Forskning har visat att involvering av närstående kan öka trygghet både för patienten och närstående samt även behandlingsutfall. Involvering av närstående ingår i sjuksköterskans kompetensområde och i den personcentrerade vården.Syfte: Undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att involvera närstående till patienter inlagda enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Tio sjuksköterskor från två olika slutenvårdsavdelningar intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Det transkriberade materialet analyserades med konventionell innehållsanalys.Resultat: Involvering av närstående leder till en säkrare och bättre vård. Enligt sjuksköterskorna ger involvering övervägande fördelar men negativa aspekter när närstående upplevs utmanande belyses. Involvering sker inte i den grad sjuksköterskorna anser att det borde, det beror både på bristande rutiner och inställning från personalen. Patienternas tillstånd inom den psykiatriska tvångsvården och stigmatisering som fortfarande råder ger speciella utmaningar för sjuksköterskorna att förhålla sig till.Konklusion: Sjuksköterskor upplever stora vinster och fördelar med att involvera närstående, trots detta råder det brister i arbetet kring involvering av närstående. Reflektion inom personalgruppen samt organisatoriskt stöd behövs för att få bra förutsättningar för att involvera närstående inom psykiatrisk tvångsvård.Nyckelord: kvalitativ studie, närstående, personcentrerad vård, psykiatrisk tvångsvård, sjuksköterska / Background: When the patient is admitted in accordance with the Compulsory Psychiatric Care Act, the care must be designed in consultation with relatives. Research has shown that the involvement of relatives can increase security for the patient, relatives and treatment outcomes. Involvement of close relatives is included in the nurse's area of expertise and in person-centered carePurpose: To investigate nurses' experiences of involving relatives of patients admitted under the Compulsory Psychiatric Care Act.Method: Qualitative design with inductive approach. Ten nurses in two different inpatient wards were interviewed. The data were analyzed with conventional content analysis.Result: Involvement of close relatives leads to safer care. Involvement provides predominant benefits, but negative aspects are also highlighted. Involvement does not take place to the extent that the nurses think it should, it is due to both lack of routines and attitude from the staff. The patients' condition in the psychiatric compulsory care and stigma that still prevails presents special challenges.Conclusion: Nurses experience great benefits from involving relatives, but despite this, there are shortcomings in the work. Reflection within the staff group and organizational support are needed to get good conditions for involving relatives in psychiatric compulsory care.Keywords: nurse, person-centered care, psychiatric compulsory care, qualitative study, relatives

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning föräldrar beskrivs i domar utifrånrekvisiten omsorgsbrist i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)samt om det går att urskilja skillnader i beskrivningarna beroende på föräldrars kön. Materialetför studien bestod av 30 domar med bifallsbeslut tagna under tidsperioden juni – december2020 från Förvaltningsrätten i Stockholm. Domarna studerades med hjälp av en kvantitativinnehållsanalys till vilken en enkät utformades i syfte att räkna antalet fraser som beskrevrespektive förälder och deras omsorgsbrist. Studiens ramverk utgjordes av ett intersektionelltperspektiv där genus hade en central roll. Resultatet visade en statistiskt signifikant skillnad ibeskrivningar mellan könen. Fler fraser användes i domsluten för att beskriva mammor änpappor, både gällande bristande omsorgsförmåga och negativa attribut. Det kan konstateras attföräldrarna skildras ojämlikt i domarna. Detta kan betyda att mammor ställs som ytterstansvariga i domsluten när omsorgen brister. / The aim of this study was to investigate to which extent parents are described in judgments based on the requisite lack of care in the law of mandatory care of minors, and whether it is possible to distinguish differences in these descriptions depending on the parents’ gender. The material of the study consisted of 30 judgments with approval decisions from the Administrative Court in Stockholm. The judgments were analyzed using a quantitative content analysis to which a survey was designed to count the number of phrases which described each parent, respectively. The framework of the study consisted of an intersectional perspective. The result showed a statistically significant difference in descriptions between the parents’ gender. More phrases were used in the judgments to describe mothers than fathers, both regarding lack of caring ability and negative attributes. It can be stated that parents are described in an inequal manner in the judgments.

Syftet med denna studie är att genom att granska LVM domar undersöka hur socialnämnden och förvaltningsrätten framställer missbruksproblematik i de två olika ålderskategorierna, unga vuxna och äldre. Studien syftar även till att undersöka den betydelse klientens ålder tillskrivs i olika LVM domar. Tidigare forskning visar att socialnämnden prioriterar unga klienter för missbruksvård och i beslut om att ansöka om LVM hos förvaltningsrätten. Även statistik från socialstyrelsen visar att det är fler unga än äldre som vårdas enligt LVM. Studiens empiriska material består av 20 domar, varav 10 domar representerar personer under 25 år och 10 domar representerar personer över 65 år. Studien har analyserats utifrån ett socialkonstrukivistiskt perspektiv och en diskursanalytisk ansats med hjälp av de teoretiska begreppen ålderism, makt, diskurs, normalitet och subjektsposition. Studiens resultat visar att ålder inte explicit uttrycks som en motivering för LVM-vård men att den har en implicit betydelse. Detta visar sig bland annat genom att socialnämndens yttrande och förvaltningsrättens motivering till beslut skiljer sig för de två olika åldersgrupperna, exempelvis genom beskrivningen av klientegenskaper och den enskildes hälsa. Nyckelord: Tvångsvård, missbruk, ålder, diskurs, socialt arbete. / The purpose of this study is to examine how LVM judgements examine how the social welfare board and the administrative court present substance abuse problems in the two different age categories, young adults and the elderly. The study also aims to examine the importance the client`s age is attributed to in various LVM judgments. Previous research shows that the social welfare board priorities young clients for substance abuse care and in decisions to apply for LVM with the administrative court. Statistics from the National Board of Health and Welfare also show that more young people than the elderly are cared for according to LVM. The empirical material of the study consists of 20 judgments, of which 10 judgments represent persons under 25 years of age and 10 judgments represent persons over 65 years of age. The study has been analyzed from a   social constructivist perspective, and a discourse analytical approach using the theoretical concepts of ageism, power, discourse, normality and subject position. The results show that the social welfare board's opinion and the administrative court's motivation for decisions differ between the two different age groups, for example through the description of client characteristics and the divorced person's health. Keywords: Compulsory care, addiction, age, discourse, social work.

En placering på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem förekommer i de situationer då frivillig vård inte anses tillräcklig för ungdomen och tvångsvård ses som det enda alternativet. SiS har under många år kritiserats gällande de särskilda ungdomshemmen och fortsätter att visa på allvarliga missförhållanden och brister. Studiens syfte är att undersöka hur tvångsvården på samtliga SiS särskilda ungdomshem i Sverige fungerar ur ett personalperspektiv, vilket ämnar komplettera befintlig kunskap. Det insamlade materialet grundar sig i tolv semistrukturerade intervjuer med både verksam och icke verksam personal på olika nivåer inom SiS. Genom att identifiera faktorer som personalen upplever påverkar deras möjlighet att utföra sitt arbete har tre åtgärdsförslag med utgångspunkt i tidigare forskning genererats. Dessa berör behovet av förbättrad kommunikation, kompetens och enhetlighet inom verksamheten. Studiens åtgärdsförslag ämnar därmed att bidra till en förbättring av verksamheten samt ökad kunskap om upplevelsen av att arbeta inom SiS. / A placement in the special youth homes operated by the National Board of Institutional Care (SiS) occurs in situations where voluntary care is not sufficient for the youth and compulsory care is seen as the only alternative. SiS has been subject to criticism for many years regarding the special youth homes and continues to show serious shortcomings and deficiencies. The aim of this study is to examine how the compulsory care functions in SiS special youth homes in Sweden from a staff perspective, aiming to complement existing knowledge. The collected data is based on twelve semi-structured interviews with both active and non-active personnel at different levels within SiS. By identifying factors that staff perceive as impacting their ability to execute their work, three proposed actions have been generated based on existing research. These proposals address the need for improved communication, competence, and consistency within the organization. Therefore, the study's recommendations aim to contribute towards enhancing SiS and the understanding regarding the firsthand experience of working within the organization.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att analysera Förvaltningsrättens tillämpning av rekvisitet psykisk misshandel i LVU 2§-domar för beslut om tvångsvård. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av 16 LVU 2§-domar. Resultatet visade att rekvisitet inte tillämpas i den omfattning som är möjlig i varken ansökan om LVU från Socialnämnden eller av Förvaltningsrätten i deras motiveringar och beslut om bifall. Detta trots att rekvisitet går att identifiera i de utredningar som ligger till grund för besluten. Vidare har Förvaltningsrättens motiveringar till beslut om vård enligt LVU 2 § jämförts med Socialnämndens ansökan om vård enligt LVU 2 §. Resultatet har visat att det råder skillnader mellan Förvaltningsrättens beslut och Socialnämndens ansökan utifrån deras olika sätt att se på barnets bästa i situationen. Förvaltningsrätten har i vårt resultat visat sig lägga stor vikt vid barnets nuvarande situation, medan Socialnämnden har lagt större vikt vid barnets/den unges hela livshistoria. I studien har dessa skillnader diskuterats med utgångspunkt i professionsbegreppet i förhållande till anställda inom Socialtjänst, Socialnämnd och Förvaltningsrätt. Resultatet visade att socionomprofessionen respektive juristprofessionen, som båda verkar i en myndighetsutövande position, resonerar på olika sätt gällande rekvisitet psykisk misshandel när det gäller barnskyddsmål, vilket i slutändan påverkar beslutet om barnets vårdbehov. / The aim in this qualitative document study was to analyse the way Swedish court system apply the criteria mental abuse in LVU 2 § judgements of decisions for compulsory care. The study has accomplished using a qualitative content analysis of 16 judgement documents of compulsory care. The findings showed that the criteria mental abuse is not applied to the extent that is possible in either the application for compulsory care or the courts justifications and decision for approval even though the criteria can be identified. Furthermore, the court’s justifications of the decisions of care according to LVU 2 § have been compared with the social service’s applications of compulsory care. The results have shown that there are differences between the court’s decisions of compulsory care and the social services application for compulsory care based on their different point of views. The court rather see the child’s current situation as directing their decisions, while the social service has placed great importance to the life history of the child. In the study, these differences have been discussed based on the concept of professions in relation to practical work as social worker and lawyer. The results showed that the social work profession and the law profession, who both have an authority position, argue differently regarding the criteria mental abuse in relation to child protection cases, which ultimately affects the decision of child’s care.

Syftet med denna studie är att undersöka hur normer och föreställningar om kön påverkar hur flickor och pojkar beskrivs och gestaltas i 3 § LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga i vissa fall) domar. Studien är en kvalitativ studie och empirin består av 20 stycken 3 § LVU-domar från Förvaltningsrätterna i Stockholm och Umeå. Domarna berör tio flickor och tio pojkar. Analys av empirin har genomförts med hjälp av diskursanalys samt med teori och tidigare forskning. Resultatet visar att det finns skillnader i hur pojkar respektive flickor beskrivs och gestaltas i 3 § LVU-domar. Pojkar och flickor beskrivs utifrån samhällets normer och föreställningar kring kön, pojkar beskrivs som aggressiva och flickor som sårbara. Sexualitet är något som främst beskrivs i flickornas domar. Studien visar att det har skett en viss förändring över hur flickor och pojkar framställs i 3 § LVU-domar idag jämfört med tidigare, dock finns det fortfarande stora skillnader i diskursen, vilket kräver en samhällelig förändring för att det i grund och botten ska kunna bli jämställt mellan könen. / The purpose of this study is to examine how norms and notions of gender affect how girls and boys are described and portrayed in § 3 LVU (The Compulsory Care Act ) court cases. The study is a qualitative study and the empirical data consists of 20 court cases concerning 3 § LVU from the Administrative Courts in Stockholm and Umeå. The court cases concern ten girls and ten boys. The empiricism has been analysed with a discourse analysis and with previous research and theories. The result shows that there are differences in how boys and girls are described and portrayed in § 3 LVU cases. Girls and boys are described based on prevailing norms and notions of gender that exist in society. Boys are described as aggressive and girls as vulnerable. Sexuality is a subject mainly describes in girl’s court cases. The study shows that there has been some change about how girls and boys are portrayed in 3 § LVU court cases today compared to earlier, however, there are still considerable differences in the discourse, which requires a social change in order for it to be equal between the genders.