The purpose of this literature study was to compile research on how the method cooperative learning affect students achievement and motivation in the classroom of mathematic. Even though most researchers agree that cooperative learning has a positive effect on students achievement and motivation, the method isn’t used so much, instead traditional teaching dominates the teaching of mathematic. Are there any difficulties and challenges when you use this method that could be explanations to why teachers choose not to use this method in their teaching? This question has also been explored from the most recent research. The result showed that factors such as students age, time, students with varying abilities and socioeconomic backgrounds can be difficulties and challenges that can be reasons for why the method isn’t used more widely. / Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskningsresultat om hur metoden kooperativt lärande påverkar elevers prestation och motivation i det matematiska klassrummet. Trots att mycket av forskningen är överens om att kooperativt lärande påverkar elevers prestation och motivation positivt, så används inte metoden i så stor utsträckning, utan i stället är det traditionell undervisning som dominerar matematikundervisningen. Finns det svårigheter och utmaningar vid användning av metoden som kan vara en anledning till att lärare inte väljer att använda den i sin undervisning? Även denna fråga undersöktes utifrån aktuell forskning. Resultatet visade att faktorer som elevers ålder, tid, elever med varierande förmågor och socioekonomisk bakgrund kan vara svårigheter och utmaningar som gör att metoden inte används i större utsträckning.

I denna kunskapsöversikt har vi undersökt om det finns forskning som behandlar huruvida kooperativt lärande är att arbetssätt som gynnar elever i grundskoleåldern. Vi väljer att särskilt fokusera på elever i matematiksvårigheter. Kunskapsöversikten är systematiskt utförd genom sökningar i sökmotorer för akademiska texter. Vi har valt ut artiklar efter dess relevans i förhållande till våra sökord. Resultaten presenteras därefter tematiskt utifrån gruppindelning vid kooperativt lärande, problemlösning som arbetssätt och förmåga samt elever i matematiksvårigheter och deras progression i samband med kooperativt lärande. Resultat som visar på god progression vid kooperativt lärande när struktur och arbetsgång är välplanerat och tid för implementering funnits. I vår diskussion så resonerar vi kring hur användbara våra resultat är i en verklig kontext, d v s ett “vanligt” klassrum. Vi skriver om vikten av fungerande grupper för ett gott resultat av kooperativt lärande, detta med kopplingar till sociokulturell teori. Inom kooperativt lärande så används ofta problemlösning som arbetssätt. Det används som ett sätt att öva på förmågor som resonemang och metod. Det lyfter vi upp utifrån de studier vi har använt.

Denna kunskapsöversikt undersöker möjligheter och utmaningar med ett kooperativt lärande och hur det påverkar elevers matematiska språkutveckling. Översikten inriktar sig på elever i grundskolan och elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Frågeställningarna är följaktligen ”Om och hur kan det kooperativa lärandet bidra till elevers matematiska språkutveckling?”, ”Vilka utmaningar finns det med att arbeta kooperativt kopplat till matematisk språkutveckling?” samt ” Vilka utmaningar finns det med att arbeta kooperativt kopplat till matematisk språkutveckling hos elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer?”. För att kunna besvara frågeställningarna har följande sökord använts ”cooperative learning, Lev Vygotsky, mathematical language, mathematics, language development, autism och ADHD”. Sökorden har använts i forskningsdatabaserna ERIC via EBSCO och Education Research Complete (ERC) för att hitta relevant forskning. Kunskapsöversikten grundas på forskningsartiklar samt böcker som undersöker kooperativt lärande utifrån aspekter som neuropsykiatriska funktionsvariationer och gruppdynamik. Resultatet från undersökningen tyder på att kooperativt lärande kan bidra till en matematisk språkutveckling. I resultatet framgick det även att det kooperativa lärandets utmaningar främst ligger hos elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer eftersom de kan bli mer utsatta i ett kooperativt arbete.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en fördjupad kunskap i modersmålets betydelse för andraspråkselever när det gäller elevernas matematiska utveckling.    Frågan är om kooperativt lärande kan användas som metod för att stärka andraspråkselevers språkliga och matematiska utveckling i klassrummet. Med utgångspunkt i syfte och frågeställning har sökord/sökfraser tagits fram för att kunna göra en systematisk sökning efter relevant och aktuell forskning inom ämnesområdet.    Resultatet är uppdelat i två delar. Första delen tar upp kooperativt lärande i matematiken för att ge läsaren en inblick i hur metoden är uppbyggd. Andra delen går över till språkets betydelse i matematiken för andraspråkselever och vilka faktorer som är avgörande för elevernas språkliga och matematiska utveckling.    Slutsatsen är att andraspråkselevers språk och matematiska kunskaper kan stärkas med hjälp av kooperativt lärande. Detta under förutsättning att metoden utförs på ett strukturerat sätt, att språkliga verktyg utformas samt lärare som är införstådda med och har kunskap om hur kooperativt lärande som metod kan användas i klassrummet.

To operate in our modern society students’ education, need to contribute to lifelong learning by promoting desirable social interaction and improving the way in which people overcome difficulties and establishing relationships in different contexts. The present study sets out to examine the practice of cooperative learning for students' learning in the subject of English. Furthermore, the research questions address the benefits and challenges teachers describe using cooperative learning for students' language development and learning. The study is based on sociocultural theory, which means that learning takes place through interaction. In order to investigate the study's questions, qualitative semi-structured interviews are conducted with competent teachers in grades F-3, who use CL in their teaching. The thematic analysis of my study identified several benefits on how cooperative learning promotes students' learning. The results show that teachers express positive attitudes to CL’s structures and strategies as they believe that these constitute to increased participation, cooperation skills and also increases the prospects for developing students' language development and learning. Despite challenges for students with social difficulties and with different levels of knowledge, the interviewed teachers believe that CL can be adapted and reworked at the group and individual level to meet the needs in the different classrooms. Collaboration and student interaction are prominent factors in the curriculum. Through reciprocal dialogues with others, children can construct new knowledge free from the constraints of a larger class group.

This systematic literature review aimed to investigate what previous research showed regarding cooperative learning methods on students' performance and reasoning skills in mathematics. This is because international surveys such as the Program for International Student Assessment (PISA) and Trends In International Mathematics and Science Study (TIMSS) have shown low results. Through cooperative learning, students work together to achieve group goals that cannot be achieved individually or through competition. Students in a cooperative classroom discuss the subject, help each other learn, and provide encouragement to the students in the group. Hence, it is of the utmost relevance to find out what the research says about whether a cooperative working method can contribute to increasing students' performance and reasoning skills in mathematics. To find out what the research shows, the following research question was chosen: What effects does cooperative learning have on students' reasoning and achievement in mathematics during the early years of elementary school? Based on thematic analysis, the results of this study showed that the cooperative learning showed positive effects on students' reasoning ability, motivation and achievements in mathematics in comparison to traditional learning methods, this independent of students' prior knowledge. In order for cooperative learning to benefit students' performance and reasoning skills in mathematics, tasks must be open and teaching must be based on the five key elements; positive interdependence, individual responsibility, collaborative skills, equal participation and supportive interaction, feedback and reflection. / Denna systematiska litteraturöversikt syftade till att undersöka vad tidigare forskning visade när det gällde kooperativa inlärningsmetoder på elevers prestationer och resonemangsförmåga i matematik. Detta genom att internationella undersökningar som Programme For International Student Assessment (PISA) och Trends In International Mathematics and Science Study (TIMSS) har visat på låga resultat. Genom kooperativt lärande arbetar elever tillsammans för att uppnå gruppmål som inte kan uppnås individuellt eller genom konkurrens. Elever i ett kooperativt klassrum diskuterar ämnet, hjälper varandra att lära och ger uppmuntran till eleverna i gruppen. Därav är det av relevans att ta reda på vad forskningen säger om huruvida ett kooperativt arbetssätt kan bidra till att öka elevers prestationer och resonemangsförmåga i matematik.  För att ta reda på vad forskningen visar, valdes följande forskningsfråga: Vilka effekter har kooperativt lärande på elevers resonemang och prestationer i matematik under grundskolans tidiga år?  Utifrån tematisk analys visade resultatet av denna studie att det kooperativa lärandet visat positiva effekter på elevers resonemangsförmåga, motivation och prestationer i matematik i jämförelse med traditionella inlärningsmetoder, detta oberoende på elevers förkunskaper. För att det kooperativa lärandet skulle gynna elevers prestationer och resonemangsförmåga i matematik ska uppgifter vara öppna och undervisningen ska bygga på de fem nyckelelementen; positivt ömsesidigt beroende, individuellt ansvar, samarbetsfärdigheter, lika delaktighet och stödjande interaktion, återkoppling och reflektion.

No description available.

Cooperative learning refers to teaching methods that encourage students to work together in small groups to help each other learn educational content. In Sweden, cooperative learning methods are used in classrooms as an educational approach to organize classroom activities into academic and social learning experiences. This thesis investigates how lighting can support cooperative learning in Swedish classrooms to enhance students' learning performance while taking into account visual tasks during different pedagogical activities and visual comfort. To answer this question, the existing lighting of a middle school classroom in Iggesund Skola, Sweden, was studied through a methodology based on both qualitative and quantitative methods. Analysis of literature review, personal observations and interviews, measurements of illuminance, luminance, and color metrics, and 3D simulations formed the foundation of the lighting design proposal for the refurbishment of classrooms.The results show that the lighting requirements of students and teachers have changed with time. To include cooperative learning methods, the users ask for a changeable lighting solution that can work with their flexible learning method. Hence, the design proposal focuses on enhancing students' learning performance while emphasizing the flexibility of their learning method.

En undersökning kring hur anställda på ett möbelföretag i sydöstra Sverige upplever att kollektivt lärande är en del av den dagliga driften arbetsplatsen. Undersökning tar sin utgångspunkt i relation till litteraturens definitioner på teorier, begrepp och förutsättningar. En enkätundersökning gjordes för att undersöka hur anställda på en arbetsplats upplevde graden av kollektivt lärande i interaktionen med sina kollegor och sina arbetsuppgifter. Undersökningen hade som avsikt att undersöka samband mellan det upplevda kollektiva lärandet och respondenternas självuppskattade utveckling på arbetsplatsen. Resultatet visade att respondenterna generellt instämde till viss del eller fullständigt med de efterfrågade aspekterna, och ett korrelationssamband mellan kollektivt lärande och självuppskattad lärandebana visade sig resultera i ett starkt värde.

Syftet med undersökningen var att undersöka klassrumsinteraktionen i två sjundeklasser med elever med blandade språkbakgrunder. Undersökningen innehåller ett undervisningsförsök där eleverna i smågrupper skulle omsätta innehållet i en faktatext till en bild. Genom observationer, bandinspelningar och intervjuer undersöktes kommunikationen i smågrupperna. Bilder samlades in och analyserades.Det visade sig att klassruminteraktionen mestadels var monologisk men med en strävan från lärarens sida att få eleverna mer delaktiga. Kommunikationsmönstret skilde sig åt mellan grupperna, några diskuterade mycket medan andra ritade under tystnad. Bilderna föreställde oftast gubbar som utförde aktiviteter i naturen.Mina slutsatser var att man borde fostra eleverna in i ett dialogiskt förhållningssätt till den naturvetenskapliga diskursen och andra elevers yttringar. Det är också viktigt hur man utformar gruppuppgifterna så att eleverna måste kommunicera med varandra för att lösa uppgiften. Bildskapandet ger eleverna ytterligare ett sätt att uttrycka sig på och kan fungera som ett stöd när de ska förklara saker för varandra. / The purpose of the study was to investigate the interaction and communication in two seventh grade classrooms. The pupils had different linguistic backgrounds and the study had a focus on the development of Swedish as a second language.During a biology lesson the pupils where formed in mixed groups. They where given a text about the legal right of access to private land and open country. Together they should draw a picture that would explain to tourists what the law was about.In the study different methods where used; observations of the classroom and of the small groups, tape recording of small group talk and interviews with the teacher and the pupils as well as picture analysis.The study showed that the interaction in the classroom was dominated by the teachers voice. This had an effect on the communication in some of the small groups were the pupils did not listen to each other. But in other groups the pupils had a more democratic communication. It is of great importance how the teacher forms the tasks in order to get the pupils to communicate and listen to each other.